I följande kapitel behandlas studiens kunskapsbidrag till det sociala arbetes forskningsfält samt till dess praxis. Vidare diskuteras diverse förslag på vidare forskning med avstamp från denna studie.
Våld i nära relationer är ett omfattande socialt problem och allt högre krav ställs på att samhällets myndigheter agerar och vidtar åtgärder (Socialstyrelsen,
2006:7). Det har under de senaste årtiondena varit mycket uppmärksammat (Meeuwisse & Swärd, 2013:310). Mäns våld mot kvinnor har utgjort dess huvudsakliga fokus (WHO, 2002:89). Utifrån detta resonemang, anser vi att det är viktigt att även belysa massmedias konstruktion av det våld som män utsätts för samt det våld som sker i samkönade relationer. Forskning visar även att den syn samhället har på förövare respektive offer i samband med våld i nära
relationer har stor betydelse för brottets konsekvenser (Wetterqvist och Kordon 2006:8). Media utgör en stor del av den information som når ut till samhällets individer och lägger grunden för människors uppfattningar kring olika fenomen. Därmed anser vi att det är betydelsefullt att uppmärksamma hur våld i nära relationer konstrueras av media (Best, 2003:43f).
Vi anser att vår studie bidrar med en betydelsefull kunskap till det sociala arbetets forskningsfält, eftersom forskningsfältet intresserar sig för att få kunskap om samhälleliga fenomen som präglar och styr människor motiv och handlingar (Ahrne & Svensson, 2011:10). Vår studie kan därmed erbjuda en meningsfull kunskap om hur våld i nära relationer konstrueras i massmedia, då massmedia präglar individers syn på skilda fenomen.
Vi anser även att vår studie fyller en viktig funktion till den verklighet som omger våld i nära relationer. Detta eftersom massmedias konstruktion av våld i relationer som fenomen får konsekvenser för hur dessa fall hanteras i den rättsliga processen. En oförmåga att släppa synen på våld i nära relationer som enbart mäns våld mot kvinnor får konsekvenser för synen på kvinnor och män vid en diskussion kring våld i nära relationer, då de har tillskrivits dessa roller. Exempelvis om en man utsätts för våld i nära relation kan det vara svårt att föreställa sig honom i rollen som offer, då en man vanligtvis konstrueras som en förövare i dessa sammanhang (Wetterqvist & Kordon 2006:8).
Ett av våra förslag på vidare forskning är att genomföra en studie som undersöker hur våld i nära relationer konstrueras utifrån ett annat empiriskt material, såsom exempelvis mediala forum. Detta resultat kan då sedan jämföras med resultatet från vår studie, för att undersöka vilka likheter och skillnader som uppkommer. Detta anser vi skulle vara intressant utifrån att innehållet i
debattartiklarna måste godkännas innan de publiceras i respektive tidning, medan vilken individ som helst har möjlighet att uttrycka sina åsikter i mediala
forum. Det skulle även vara intressant om en annan datainsamlingsmetod användes, som exempelvis intervjuer med våldsutsatta respektive personer som har utsatt sin partner för våld. Även detta resultat kan då jämföras med resultatet från vår studie, för att undersöka likheter och skillnader gällande hur
11 Referenser
Ahrne, G, Svensson, P. (2011) “Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt”. I: Ahrne, G, Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Andersson, G, Lundström, T. (2004) "Socialarbetare om massmedier" Nordisk sosialt arbeid, 1 (24): 2-18
Ayre, P. (2001) “Child Protection and the Media: Lessons from the Last Three Decades”. British Journal of Social Work. (31): 887-901.
Barrett Meyering, I. (2011) What factors shape community attitudes to domestic violence? Sydney: The University of New South Wales.
Berglund, A. (2010). “Förekomst av våld mot kvinnor i Sverige och internationellt”. I: Berglund, A. Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. Uppsala: NCK (Nationellt centrum för kvinnofrid).
Bergström, G, Boréus, K. (2005) Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (red.) (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Berns, N. (2001) Degendering the Problem and Gendering the Blame: Political Discourse on Women and Violence. Gender and Society, 15 (2): 262-281. Best, J. (2003) “Claim-makers and audiences: Audiences evaluate statistics”. I: Loseke, D. R, Best, J. Social problems: constructionist readings. (red.) New York: Aldine de Gruyter.
Best, J. (2013) Social problems. New York: W. W. Norton & Co.
Boréus, K. (2011) ”Texter i vardag och samhälle”. I: Ahrne, G, Svensson, P. Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.
Brå (Brottsförebyggande rådet). (2009) Både män och kvinnor utsätts för relationsvåld. Hämtad: 2014-03-07. Tillgänglig:
http://www.bra.se/bra/nytt-fran-bra/arkiv/press/2009-06-09-bade-man-och- kvinnor-utsatts-for-relationsvald.html
Burr, V. (2003). Social constructionism (2. ed.). London: Routledge.
C, K A. At Least. WADV (Women Against Domestic Violence). Hämtad: 2014- 05-13. Tillgänglig: http://wadv.org/kimberly_poem.htm
Cajvert, L. (1998) Behandlarens kreativa rum - Om handledning. Lund: Studentlitteratur.
Connell, R.W. (1987) Gender and power. Society, the person and sexual politics. California: Stanford University Press.
Connell, R.W. (2008) Maskuliniteter. (2. ed) Cambridge: Daidalos.
Eriksson-Zetterquist, U, Ahrne, G. (2011) ”Intervjuer”. I: Ahrne, G, Svensson, P. Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.
Gillespie, L, Richards, T, Givens, E. & Smith, M. D. (2013) Framing deadly domestic violence: Why the Media's spin matters in newspaper coverage of femicide. Violence against women, 19 (2): 222-245.
Graneheim, U.H. & Lundman, B (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24 (2): 105-112.
Grip, K, Broberg, A. (2013) Utvärdering av stödinsatser för mammor som utsatts för våld i en nära relation av en manlig partner. Stockholm: Stiftelsen Allmänna barnhuset.
Howe, K, Eisenhart, M. (1990) Standards for Qualitative (and Quantitative) Research: A Prolegomenon. Educational Researcher, 19 (4): 2-9.
Hydén, M, Månsson, S-A. (2006) ”Kön och praktik”. I: Meeuwisse, A,
Svensson, S, Swärd, H. Socialt arbete: en grundbok. (red) Stockholm: Natur och kultur.
Kvinnojouren (2011) Våld i nära relationer. Hämtad: 2014-04-23. Tillgänglig: http://www.kvinnojouren.se/fakta/mans-vald-mot-kvinnor/vald-i-en-nara- relation
Larsson, S. (2005) Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 25 (1): 16-35.
Levin, C. (2008) “Att undersöka “det sociala” - några ingångar”. I: Meeuwisse, A, Swärd, H, Eliasson-Lappalainen, R, Jacobsson, K. Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm: Natur & Kultur.
Little, B. & Terrance, C. (2010) Perceptions of domestic violence in lesbian relationships: Sterotypers and gender role expectations. Journal of
Homosexuality, 57 (3): 429-440.
Loseke, D. R (2003) Thinking about social problems. New Jersey: Transaction Publishers.
Lundgren, E, Heimer, G, Westerstrand, J, Kalliokoski, A-M. (2001) Slagen dam - mäns våld mot kvinnor i jämställda i Sverige - en omfångsundersökning.
Umeå: Brottsoffermyndigheten, Uppsala Universitet.
Lundman, B, Hällgren-Graneheim, U. (2008) “Kvalitativ innehållsanalys”. I: Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (red.) (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Mattsson, T. (2010) Intersektionalitet i socialt arbete. Teori, reflektion och praxis. Malmö: Gleerups.
Mediekompass. (2014) Olika slags texter. Hämtad: 2014-06-04. Tillgänglig: http://www.mediekompass.se/arkiv/ung/vad-du-maste-veta-om-medier/olika- slags-texter
Meeuwisse, A, Swärd, H. (2013) “Perspektiv på sociala problem - några positioner”. I: Meeuwisse, A, Swärd, H. Perspektiv på sociala problem. (red.) Stockholm: Natur & Kultur.
Motion (2012:52) Satsningar mot våld i nära relationer som drabbar män. Muehlenhard, C. L, Kimes, L. A. (1999) The Social Construction of Violence: The Case of Sexual and Domestic Violence. Kansas: University of Cansas. OVW, the Polling Company. (2006) Awareness and Attitudes about Domestic Violence. Washington: U.S. Department of Justice.
Patton, M. Q. (2002) Qualitative research & evaluation methods. (3. uppl.) London: SAGE.
Prop. 2006/07:38. Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor
Sauer, L, Blom, B, Ahnlund, P, Morén, S. (2009) ”Kvalitativ analys och teorigenerering med datorstöd”. I: Dahlgren, L, Sauer, L. Att forska i socialt arbete. Utmaningar, förhållningssätt och metoder. Lund: Studentlitteratur.
Saunders, M, Lewis, P, Thornhill, A. (2000) Research Methods for Business Students. Prentice Hall: Gosport.
Seelau, S. & Seelau, E. (2005) Gender-Role stereotypes and perceptions of heterosexual, gay and lesbian domestic violence. Journal of family violence, 20 (6): 363-371.
SKL (Sveriges kommuner och landsting). (2006) En kunskapsöversikt. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer.
Socialstyrelsen. (2006) Utfall och effekter av sociala metoder för kvinnor som utsatts för våld i nära relationer (2006-110-27).
SOU 2004:121. Slag i luften. En utredning om myndigheter, mansvåld och makt. Stockholm: Näringsdepartementet.
Svensson, E-M. (1997) Genus och rätt: en problematisering av föreställningen om rätten. Uppsala: Iustus.
Svensson, P, Ahrne, G. (2011) ”Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt”. I: Ahrne, G. & Svensson, P. Handbok i kvalitativa metoder. (red) Malmö: Liber. Steen, A-L. (2003) Mäns våld mot kvinnor – ett diskursivt slagfält. Reflektioner kring kunskapsläget. Göteborg: Department of Sociology
Tidningsutgivarna. (2012) Svensk dagspress 2012 - Fakta om marknad och medier. Hämtad: 2014-04-02 Tillgänglig:
http://www.mediekompass.se/arkiv/images/stories/Dokument/Statistik/TU_Sven sk_Dagspress_2012.pdf
Vetenskapsrådet. (2011) God forskningssed. Hämtad: 2014-06-06. Tillgänglig:
http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/1340207445825/ God+forskningssed+2011.1.pdf
Wennerberg, S-B. (2010) Socialkonstuktivism - positioner, problem och perspektiv. Malmö: Liber.
Wetterqvist, A, Kordon, S. (2006) Gärningsmannen är en kvinna: en bok om kvinnlig brottslighet. Stockholm: Bokförlaget DN.
WHO (World Health Organization). (2002) World report on violence and health.