Studiens kunskapsbidrag och framtida forskning

Vår förhoppning är att denna studie ska bidra med en fördjupad förståelse om hur bilder av personer som befinner sig i en hemlös situation konstrueras i socialtjänstens utredningar för bistånd enligt SoL 4:1 i form av stöd till bostadsanskaffning eller boende. Vår förhoppning är även att ha bidragit med kunskap om hemlöshet som konstruktion utifrån avgränsad kontext. Att få kunskap om konstruktioner i socialt arbete kan för en socialarbetare innebära möjligheten till insikt eller ökad medvetenhet för hur ens arbete bidrar till att konstruera och rekonstruera konstruktioner samt upprätthålla maktstrukturer, vilka påverkar klienter på olika sätt. Oavsett om man är yrkesverksam inom socialt arbete eller ej är det bra att ha förståelse om konstruktioner som fenomen då det innebär ökad medvetenhet, något som kan minimera risken att stigmatisera eller diskriminera individer eller grupper.

Då konstruktionen inte är något bestående utan förändras i takt med samhället anser vi det vara viktigt att studera konstruktioner av olika fenomen, i detta fall bilder av personer som befinner sig i en hemlös situation. Även om det finns aktuell bedriven forskning kring hemlöshet som konstruktion så är det något som alltid behöver utvecklas och förnyas, då konstruktioner ständigt befinner sig i revidering. Förslag på vidare forskning kan vara att studera andra konstruktioner än de inom ramen för hemlöshet eller att studera hur klienter påverkas av konstruktioner i termer av identitet, roller, stigma och handlingsmöjligheter eller begränsningar.

Referenslista

Ahrne, P. & Svensson, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (ss. 17-31). Stockholm: Liber AB.

Bergmark, Å., Bild, M. & Gerdner, A. (2008). Prediction of Homelessness and Housing Provisions in Swedish Municipalities. European Journal of Housing Policy, 8(4), 399–421. doi: 10.1080/14616710802449737

Bergström, G. & Boréus, K. (2005). Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I G. Bergström & K. Boréus (Red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (ss. 9-41). Lund: Studentlitteratur AB.

Bergström, G. & Boréus, K. (2005). Innehållsanalys. I G. Bergström & K. Boréus (Red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (ss. 43- 86). Lund: Studentlitteratur AB.

Bogard, C-J. (2001). Claimsmakers and Contexts in Early Constructions of Homelessness: A Comparison of New York City and Washington, D.C. Symbolic Interaction, 24(4), 425–454. doi: 10.1525/si.2001.24.4.425

Bondas, T., Turunen, H. & Vaismoradi, M. (2013). Content analysis and thematic analysis: Implications for conducting a qualitative descriptive study. Nursing and Health Sciences, 15, 398–405. doi: 10.1111/nhs.12048

Boréus, K. (2015). Texter i vardag och samhälle. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (ss. 157-175). Stockholm: Liber AB.

Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2). 77-101. doi: 10.1191/1478088706qp063oa

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.

Börjesson, M. (2003). Diskurser och konstruktioner - En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur AB.

Börjesson, M. & Palmblad, E. (2008). Strultjejer, arbetssökande och samarbetsvilliga: kategoriseringar och samhällsmoral i socialt arbete. Malmö: Liber AB.

Börjesson, M. & Rehn, A. (2009). Begreppbart – Makt. Stockholm: Liber AB.

Cronley, C. (2010). Unraveling the Social Construction of Homelessness. Journal of Human Behavior in the Social Environment, 20(2), ss. 319-333. doi:10.1080/10911350903269955 Ekström, M. & Larsson, L. (2010). Inledning. I M. Ekström & L. Larsson (Red.), Metoder i kommunikationsvetenskap, (ss. 13-22). Lund: Studentlitteratur AB.

Flyghed, J. & Nilsson, A. (2004). Vräkt och hemlös? Marginaliseringsprocesser bland vräkta. Socialmedicinsk tidskrift, 1, 14-21.

Förenta Nationerna, (u.å). Allmän förklaring om mänskliga rättigheterna. Hämtad 2019-03- 13, från Förenta Nationerna, https://fn.se/wp-

content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf Hacking, I. (2000). Social konstruktion av vad?. Stockholm: Thales.

Heikkinen, S. (2014). Michel Foucault. I L. Gottzén & U. Lögdlund (Red.), Sociologins teoretiker (ss. 93-206). Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Hellström Muhli, U. (2014). Forskningsteknik. I J. Trost (Red.), Att skriva uppsats med akribi (ss. 34-41). Lund: Studentlitteratur AB.

Järvinen, M. (1995). Homelessness as a Social Construction. Nordisk Alkoholtidskrift, 12, 4- 13. ISSN: 14550725

Kingfisher, C. (2007). Discursive Constructions of Homelessness in a Small City in the Canadian Prairies: Notes on Destructuration, Individualization, and the Production of (Raced and Gendered) Unmarked Categories. American Ethnologist, 34(1), 91-107. ISSN: 00940496

Kjellbom, P. (2014). Påtvingad avflyttning från bostad: en rättssociologisk studie av socialtjänstens roll i teori och praktik (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete). ISSN 0281-6288

Larsson, S. (2005). On quality of qualitative studies. Nordiska Pedagogik, (25), 16-35. Oslo. ISSN 0901-8050

Lee, B. & Price-Spratlen, T. (2004). The geography of homelessness in American communities: concentration or dispersion? City & Community, 3(1), 3–27. doi: 10.1111/j.1535-6841.2004.00064.x

Lundgren, L., Sunesson, P-A. & Thunved, A. (2018). Nya sociallagarna. Stockholm: Författarna och Norstedts Juridik AB.

Magnusson, J., Meeuwisse, A., & Swärd, H. (2003). 2002 års män och kvinnor: medborgare rapporterar om hemlöshet. (Research Reports in Social Work; Vol. 2003, Nr. 3; ISSN: 0282- 6143). Socialhögskolan: Lunds universitet.

Mattsson, T. (2015) Intersektionalitet i socialt arbete – Teori, reflektion och praxis. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Meers, J. (2018). Legislation in breach of ECHR rights: the impotence of tribunals. Journal of Social Welfare and Family Law, 40(3), 366-369. doi: 10.1080/09649069.2018.1493655 Meeuwisse, A. & Swärd, H. (2013). Teorier och sociala problem. I A. Meeuwisse & H. Swärd (Red.). Perspektiv på sociala problem (ss. 96-108). Stockholm: Natur & Kultur.

Milby, J., Schumacher, J., Raczynski, J., Caldwell, E., Engle, M., Michael, M. & Carr, J. (1996). Sufficient conditions for effective treatment of substance abusing homeless people.

Nooe, R. & Patterson, D. (2010). The Ecology of Homelessness. Journal of Human Behavior in the Social Environment, 20(2), 105-152. doi: 10.1080/10911350903269757

Olaison, A. (2010). Creating Images of Old People as Home Care Receivers: Categorizations of Needs in Social Work Case Files. Qualitative Social Work, 9(4): 500–518. doi:

10.1177/1473325010367820

Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete (B. Nilsson, övers.). Stockholm: Natur och kultur.

Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (ss. 221-237). Stockholm: Liber AB.

Sahlin, I. (2004). Central State And Homelessness Policies In Sweden: New Ways Of Governing. International Journal of Housing Policy, Taylor & Francis Journals, 4(3), 345- 367. doi: 10.1080/1461671042000307297a

Sahlin, I. (2013). Sociala problem och verklighetskonstruktioner. I A. Meeuwisse & H. Swärd (Red.), Perspektiv på sociala problem (ss. 129-149). Stockholm: Natur & Kultur.

SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Sohlberg, P. & Sohlberg, B-M. (2013). Kunskapens former. Vetenskapsteori och forskningsmetod. Malmö: Liber AB.

Socialstyrelsen, (2015). Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Hämtad 2019- 04-18, från socialstyrelsen,

Socialstyrelsen, (2017). Hemlöshet 2017- omfattning och karaktär. Hämtad 2019-03-15, från socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20765/2017- 11-15.pdf

Stommel, W & Koole, T. (2010). The online support group as a community: A micro-analysis of the interaction with a new member. Discourse Studies, 12(3), 357-378.

doi:10.1177/1461445609358518

Svensson, P. (2019). Diskursanalys. Lund: Studentlitteratur AB.

Swärd, H. (1999). Homelessness in Sweden – discussion, patterns, and causes. European Journal of Social Work, 2(3), 289-303. doi: 10.1080/13691459908412196

Swärd, H., Börjeson, M. & Hjern, A. (2007). Groups ‘in the margins’ (Chapter 9). Int J Soc Welfare 16, 219-232. doi: 10.1111/j.1468-2397.2007.00522.x

Urek, M. (2015). Making a Case in Social Work: The Construction of an Unsuitable Mother. Qualitative Social Work, 4(4): 451–467. doi: 10.1177/1473325005058646

van Wormer, R. & van Wormer, K. (2009). Non-Abstinence-Based Supportive Housing for Persons with Co-Occurring Disorders: A Human Rights Perspective. Journal of Progressive Human Services, 20, 152–165. doi: 10.1080/10428230903301394

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Hämtad 2019-04-16, från vetenskapsrådet, https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf

Winther-Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB.