Studiens kunskapsbidrag

Vi ser att vår studie är av värde för det sociala arbetets forskningsfält eftersom den bidrar med kunskap om att barn, tonåringar och vuxna som lever med

ADHD-symptom, diagnostiserade som odiagnostiserade, kan uppleva förvirring kring sig själva. De kan även uppleva missförstånd och motgångar vid

interaktionen med andra i sin närhet men även vid mötet professionella. Studien visar på hur självbilden kan påverkas av erfarenheter vid samspelet med

omgivningen. Vi menar att studien kan bidra med ett mer medvetet

förhållningssätt gentemot personer med ADHD både bland privatpersoner och professionella inom skola och socialt arbete.

10. Referenser

Ahrne, Göran & Svensson, Peter. (2012). “Att designa ett kvalitativt

forskningsprojekt” i Ahrne, Göran & Svensson, Peter. Handbok i kvalitativa metoder. Liber AB: Malmö

Beckman, Vanna & Fernell, Elisabeth (2007) "Utredning och diagnostik", i Beckman, Vanna et al, ADHD/DAMP - En uppdatering. Författarna och studentlitteratur: Lund

Bejerot, Susanne (2004) Upprättelse! Diagnos kan bli vändpunkt för vuxna med ADHD/autismspektrumstörning. Läkartidningen Vol. 101 Nr 42 2004

Berger, Peter L & Luckman, Thomas (1966) The social construction of reality - A treatise in the sociology of knowledge. Anchor books: New York

Bruchmüller, Katrin, Jürgen Margraf, and Silvia Schneider (2012) ”Is ADHD Diagnosed in Accord With Diagnostic Criteria? Overdiagnosis and influence of Client Gender on Diagnosis.” Journal of consulting & Vlinical Psychology 80, no. 1: 128-138. Academic Search Premier, EBSCOhost

Blumer, Herbert (1969) “Symbolic interactionism - perspective and method” Prentice-Hall, Inc: New Jersey

Bryman, Alan. (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Alan Bryman och Liber AB

Dahlberg, Anna. Gustafsson, Josefine. Lagercrantz, Magnus. Lindqvist, Erik. Mehlich, Anna-Klara och Åslund, Karin. Hur är läget 2013? Uppföljning av funktionshinderspolitiken. Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2013

Ebaugh, Franklin G (1923) “Neuropsychiatric Sequelae of Acute Epidemic Encephalitis in Children”, i American journal of diseases of children, nr 23 Egberg Thyme Karin, Wiberg Britt, Lundman Berit, Graneheim Ulla. Qualitative content analysis in art psychotherapy research: Concepts,

procedures, and measures to reveal the latent meaning in pictures and the words attached to the pictures. Arts In Psychotherapy [serial online]. February

Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran (2012) “Intervjuer” i Ahrne, Göran & Svensson, Peter “Handbok i kvalitativa metoder”. Liber AB: Malmö

Davidson, Bo & Bredmar, Margareta (2012) Familjer i Socialtjänsten -

levnadsvillkor, livssituation och erfarenheter av Socialtjänsten. FoU centrum för vård och omsorg och socialt arbete. Liu-Tryck Linköping

Giddens, Anthony (2003) Sociologi. Studentlitteratur

Gillberg, Christopher (2005) Ett barn i varje klass – om ADHD och DAM. Cura förlag och Utbildning AB: Stockholm

Graham L. From ABCs to ADHD: the role of schooling in the construction of behaviour disorder and production of disorderly objects. International Journal Of Inclusive Education [serial online]. January 2008;12(1):7-33.

Hallberg U, Möller A, Klingberg G, Setsaa W. Hiding parts of one's self from others - a grounded theory study on teenagers diagnosed with ADHD.

Scandinavian Journal Of Disability Research [serial online]. September 1, 2010;12(3):211-220. Available from: Scopus®, Ipswich, MA.

Hellberg Edström, Gunilla (2004) “Neuropsykologiskt perspektiv på ADHD” i Beckman, Vanna et al, ADHD/DAMP - En uppdatering. Författarna och

studentlitteratur

Hellberg, Kristina & Kjellberg, Anette (2012) Övergångsprocessen från skola till vidare studier och arbete. Intervjuer med unga vuxna med ADHD och Aspergers syndrom. Linköpings Universitet

Herlofson, Jörgen & Landquist, Mats (1995) MINI-D IV. Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV. Pilgrim Press: Danderyd. Original: American Psychiatric

Association, (1994). Quick Reference to the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fourth edition (DMS-IV). APA: Washington D.C

Howe, David (2010) ADHD and its comorbidity: an example of gene–

environment interaction and its implications for child and family social work. Child & Family Social Work [serial online]. August 2010;15(3):265-275. Available from: Academic Search Premier, Ipswich, MA. Accessed April 22, 2013.

Kadesjö, Björn (2004) “Epidemiologi och psykosociala faktorer” i Beckman, Vanna et al, ADHD/DAMP - En uppdatering. Författarna och studentlitteratur AB: Lund

Kaiser Nina M, McBurnett Keith, Pfiffner, Linda J. Child ADHD Severity and Positive and Negative Parenting as Predictors of Child Social Functioning: Evaluation of Three Theoretical Models. Journal Of Attention Disorders [serial online]. April 1, 2011;15(3):193-203.

Kärfve, Eva. (2001) Hjärnspöken – DAMP och hotet mot folkhälsan. Symposion AB: Stockholm

Goffman, Erving (1963) Stigma - Den avvikandes roll och identitet. Prentice- Hall Inc: Englewood Cliffs, New Jersey, USA

Larsson, Staffan. Om kvalitet i kvalitativa studier., 2005, Nordisk Pedagogik, (25), 1, 16-35.

Liamputtong, Pranee & Ezzy, Douglas (2005) Qualitative Research Methods.South Melbourne: Oxford University Press

Mather, Barbara. The Social Construction and Reframing of Attention-

Deficit/Hyperactivity Disorder. Ethical Human Psychology & Psychiatry[serial online]. March 2012;14(1):15-26.

Martin, Jack. K., Pescosolido, Bernice. A. Olafsdottir, Sigrun., & McLeod, Jane. D. (2007). The construction of fear: Americans’ preferences for social distance from children and adolescents with mental health problems. Journal of Health and Social Behaviour, 48(1), 50-67.doi:10.1177/002214650704800104

Mead, H George & Morris, W Charles (1934) Mind, Self and Society. University of Chicago press

Murphy, Kevin., & LeVert, Suzanne. (1995). Out of the fog: Treatment options and coping strategies or adultattention defcit disorder. New York: Skylight Press.

Nadeau, Kathleen G, Littman, Ellen B, O Quinn, Patricia (1999) Flickor med AD/HD. Studentlitteratur AB

Olin, Elisabeth., Ringsby Jansson, Bibbi. 2009. Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet. En utmaning för välfärdssystemet. Göteborg: FoU i Väst Shattell, Mona., Bartlett, Robin., Rowe, Tracie. Articles: “I Have Always Felt Different”: The Experience of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder in Childhood. Journal Of Pediatric Nursing [serial online]. n.d.;23:49-57. Available from: ScienceDirect, Ipswich, MA.

Socialstyrelsen (2002) ADHD hos barn och vuxna, artikelnummer 2002-110-16. Modin tryck, Stockholm.

Socialstyrelsen (2004) Kort om ADHD hos barn och vuxna. En sammanfattning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt. Artikelnummer 2004-110-7. Bergslagens Grafiska, Lindensberg.

Svensson, Peter (2012). “Teorins roll i kvalitativ forskning” i Ahrne, Göran & Svensson, Peter. Handbok i kvalitativa metoder. Liber AB: Malmö

Taylor, Eric (1995) Syndromes of attention deficits and overactivity, i Rutter, Taylor & Hersov, s. 285-307

Trost, Jan., Levin, Irene (2010) Att förstå vardagen : med ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv. Studentlitteratur: Lund

Wiener, Judith. Malone, Molly. Humphries, Tom, et al. (2007) Children's Perceptions of Their ADHD Symptoms: Positive Illusions, Attributions, and Stigma.Canadian Journal Of School Psychology [serial online]. September 1, 2012;27(3):217-242. Available from: ERIC, Ipswich, MA.

World Health organisation (2011) Evidence for gender responsive actions to promote mental health - Young people’s health as a whole-of-society response. Öberg, Peter (2012) “Livshistorieintervjuer” i Ahrne, Göran & Svensson, Peter. Handbok i kvalitativa metoder. Liber AB: Malmö

Askergren, Petter, Adolphson, Tomas & Falk, Anders (2011) Krafter Bananrepubliken, under exclusive license to Universal Music AB

10.1 Elektroniska källor

IBL 1

Kunskapsguiden

http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/halsoproblem/ADHD/Sidor/defaul t.aspx (2013-05-22)

IBL 2 Attention-riks http://www.attention-riks.se/ (2013-05-21) IBL 3 Attention Östergötland http://www.attention-ostergotland.se/ (2013-05-21)

11. Bilagor

Bilaga 1

Har du fått ADHD-diagnos efter 13 års ålder?

Hej!

Vi är två socionomstudenter på Linköpings universitet som nu ska skriva vårt

examensarbete. Studien kommer att handla om upplevelsen av att få en ADHD-diagnos efter 13 års ålder. Vi söker nu ca 8 personer att intervjua i samband med detta.

Är du intresserad av att delta?

I så fall vill vi att du ska:

- vara över 18 år och ha fått din ADHD-diagnos efter att du fyllt 13 år. - delta för att du själv vill dela med dig av dina upplevelser.

Det är frivilligt att delta och du kan hoppa av när som helst under studiens gång, även efter intervjun. Du kommer vara fullkomligt anonym i vårt slutgiltiga examensarbete och allt du berättar sägs i förtroende och används endast i denna studie.

Det viktigaste är att du vill dela med dig av dina upplevelser men som tack får alla deltagare en biobiljett.

Hör av dig så snart som möjligt om du vill delta eller har frågor så berättar vi gärna mer. Tack på förhand!

Hälsningar

Jonna Plyhm och Angela Sayed Hassan

Kontaktuppgifter

Telefon: XXX-XXXXXXX Mailadress: XXX

Bilaga 2

Intervjuguide

- Presentera oss: namn, utbildning, vart vi bor

- Presentera studien: Vi kommer att ställa frågor om din uppväxt, lite om skola och familj, Hur det var att få diagnosen m.m.

- Behöver inte svara om du inte vill

- Informera om att informanten får backa ur, allt är sekretessbelagt och används bara till studien. Fråga om informanten vill ta del av studien när den är klar.

Introduktion

 Berätta lite om dig själv Hem

 Berätta om din familj när du var barn

 .... och hur var det i tonåren?

Förskola/Skola

 Berätta om din skolgång Fritid

 Vad gjorde du på fritiden som barn och tonåring? Arbete

 Hur är det med jobb? Berätta om dina erfarenheter. Diagnos

 Hur kommer det sig att du blev utredd för diagnos? Medicinering

 Hur är det med medicin? Bemötande

 Hur har du blivit bemött? (av professionella, hemma, i skolan, av vänner) Intervjun

 Saker vi glömt fråga