Studiens kvalité och förslag på vidare forskning

Genom att resultaten från denna studie baseras på ett icke slumpmässigt urval finns det svårigheter att generalisera resultatet till andra grupper än polisstudenter termin 1 och socionomstudenter termin 4 vid Umeå Universitet vårterminen år 2016. Vidare bedöms denna studie vara av god kvalitet då undersökning och bearbetning har genomförts med noggrannhet för att undvika eventuella felkällor. I efterhand har upptäckts att det finns en skillnad i vinjetterna angående att våldtäkten utspelar sig på två olika platser, i förövarens hem respektive i offrets hem. Hade våldtäkten istället ägt rum i offrets eget hem i båda situationerna kan utfallet av offrets ansvar möjligtvis sett annorlunda ut. Detta då offret i fallet med den okända gärningsmannen kan anses i större utsträckning ha satt sig själv i en farlig situation då hon somnar i en okänd mans hem. Denna skillnad bedöms inte vara av sådan karaktär att det haft en stor inverkan på resultatet.

Vidare kan diskuteras hur social önskvärdhet har påverkat respondenternas svar. Det finns en risk att respondenterna ger de svar de förväntas ge istället för ett svar som representerar deras egna värderingar/uppfattningar. Detta är framförallt viktigt att ha i åtanke då de polis- och socionomstudenter som deltog i denna studie i framtiden kan komma i kontakt med våldtäktsoffer och våldtäktsmän. Respondenterna för denna undersökning representerar en framtida polis eller socialarbetare vilket kan ha påverkat deras svar då dessa yrkesgrupper förväntas ha ett ansvar för samhällets medborgare.

Våldtäkt är ett stort samhällsproblem och det bedrivs mycket forskning på området. Tidigare forskning har visat på hur viktigt det är med utbildning och beredskap när det kommer till att hantera våldtäktsbrott. Enligt Justitiedepartementets promemoria (2004) framgår att det saknas beredskap vad gäller polisers hantering av våldtäkt inom relationer och det framkommer i Keeling och van Wormers (2012) studie att det finns brister i hur socialarbetare bemöter våldsutsatta kvinnor. I och med att tidigare forskning visar att det behövs en förbättring i praktikens hantering av våldtäktsbrott är det av intresse att vidare undersöka yrkesgrupper som kan komma i kontakt med våldtäktsoffer respektive gärningsmän. Det är även av intresse att undersöka hur dessa yrkesgrupper hanterar våldtäkt inom relationer då detta enligt BRÅ (2015) är de mest frekventa våldtäktsbrotten.

Referenslista

Adolfsson, V. (2015, 11, november) Advokat bad förövare beskriva sina kalsonger.

Aftonbladet. Hämtad 2016 25 februari från

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21740383.ab

Andersson, M. (2007). Hennes eget fel? Betydelsen av offrets alkoholpåverkan och klädsel vid bedömningen av våldtäkt. (Kandidatuppsats). Mälardalen: Institutionen för Samhälls- &

Beteendevetenskap. Mälardalens Högskola. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:120787/FULLTEXT01.pdf

Areh, I., Mesko, G., Umek, P. (2009). Attribution of Personal Characteristics to Victims of Rape—Police Officers' Perspectives. Studia Psychologica, 51(1), 85-100. ISSN 0039-3320 Beckman, L., (red.) (2009). Texter i samtida politisk teori: demokrati, frihet, sexualitet, makt, rättvisa, globalrättvisa, mångkulturalism, postkolonialism. (2., [utök.] uppl.) Malmö: Liber.

Ben-David S., Schnider O. (2005). Rape Perceptions, Gender Role Attitudes, and Victim-Perpetrator Acquaintance. Sex roles, 53(5-6), 385-399. ISSN 1573-2762

Bendixen, M., Henriksen, M., Nostdahl, K. R. (2014). Attitudes Toward Rape and Attribution of Responsibility to Rape Victims in a Norwegian Community Sample. Nordic Psychology, 66 (3), 168-186. ISSN 1901-2276

Berg, L. (2006) "Om hon somnade skulle jag inte vilja ha sex med henne: Unga män samtalar om gränsen mellan fredligt sex och våldtäkt", Socialmedicinsk tidskrift, 82(6), 536-547 Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Brottsförebyggande rådet (2004) Brottsutvecklingen i Sverige 2001-2003. Tillgänglig:

https://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f1800014167/2004_3_brottsutvecklingen _i_sverige_2001-2003.pdf

Brottsförebyggande rådet (2016) Nationella trygghetsundersökning 2015 - Om utsatthet, otrygghet och förtroende. Tillgänglig:

http://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2016-01-12-nationella-trygghetsundersokningen-2015.html

Brottsförebyggande rådet (2015) Våldtäktsbrottets hantering i rättskedjan. Tillgänglig:

http://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2015-12-21-valdtaktsbrottets-hantering-i-rattskedjan.html

Canpolat R., Ucar T., (2005). Va ldta kt och va ldta ktsoffer. Analys av unga kvinnors synsa tt. (Kandidatuppsats). Lund: Socialhögskolan, Lunds Universitet.

Chon, D. (2014). Police Reporting by Sexual Assault Victims in Western and in Non-Western Countries. Journal of Family Violence, 29(8), 859-868. Issn 0885-7482

Connell, R. Pearse, R. (2015). Om genus. (3., [omarb. och uppdaterade] uppl.) Göteborg:

Daidalos

Diesen C., Diesen, E., Lovett J., Kelly, L. (2009). Different Systems, Similar Outcomes?

Tracking Attrition in Reported Rape Cases Across Europe. Child & Woman Abuse Studies Unit. London Metropolitan University. ISSN 0160-2527.

Ferro, C., Cermele, J., Saltzman, A. (2008). Current Perceptions of Marital Rape. Some Good and Not-So-Good News. Journal of Interpersonal Violence. 23(6), 764-779. ISSN 0022-4499.

Justitiedepartementet (2004). I Anma lan och utredning sexualbrott - Fo rslag pa fo rba ttringar ur ett brottsofferperspektiv. Promemoria av Sexualbrottsofferutredningen.

Stockholm 2005. Tillgänglig:

http://www.regeringen.se/contentassets/37cbd755fd9349eeb8f6757e8bcaba61/anmalan-och-utredning-av-sexualbrott---forslag-pa-forbattringar-ur-ett-brottsofferperspektiv

Karlsson, L. B., Piuva, K. (red.) (2012). Genusperspektiv i socialt arbete. (1. utg.) Stockholm:

Natur & kultur.

Keeling, J., van Wormer, K. (2012). Social Worker Interventions in Situations of Domestic Violence: What We Can Learn from Survivors’ Personal Narratives? British Journal of Social Work 42(7), 1354-1370. ISSN 0045-3102

Langhinrichsen-Rohling, J., Shlien-Dellinge, K. R., Huss, T. M., Kramer, L. V. (2004).

Attributions about Perpetrators and Victims of Interpersonal Abuse Results From an Analogue Study. Journal of Interpersonal Violence. 19(4), 484-498. ISSN 0886-2605 Lantz, B. (2014). Den statistiska undersökningen - grundläggande metodik och typiska problem. Lund. Studentlitteratur.

Mann, E. R., Hollin, C. R. (2007). Sexual Offenders’ Explanations for Their Offending.

Journal of Sexual Aggression, 13(1), 3-9. ISSN 1355-2600

Messerschmidt, J., W. (2000). Becoming “Real Men”: Adolescent Masculinity Challenges and Sexual Violence. Men and Masculinities, 1(2), 286-307.

Munge, B. B., Pomerantz, A. M., Pettibone J. C., Falconer, J. W. (2007). The Influence of Length of Marriage and Fidelity Status on Perception of Marital Rape. Journal of

Interpersonal Violence, 22(10). ISSN 0886-2605.

Nationellt centrum för kvinnofrid (2010). Antologi: sju perspektiv på våldtäkt. (1. uppl.) Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), Uppsala universitet.

Nationellt centrum för kvinnofrid (2014) Våld och hälsa. En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa. Tillgänglig:

http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/418/NCK-

rapport_prevalens_Vald_och_halsa_www.pdf%20-%20__utma=1.1260431859.1390299608.1393399440.1393406751.3&__utmb=1.2.10.13934

06751&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1393406751.3.3.utmcsr=google%7Cutmccn=(organic)%7Cutmcmd=organic%7 Cutmctr=(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=196941228

Prop 1962:10 Brottsbalken Hämtat 2016-04-01från:

http://zeteo.wolterskluwer.se/document/nja21960x1969_njaii19621?searchItemId=16031011 513420ea936fb916394c9fb53e392f055d011b!0000000000!nja21960x1969_njaii19621 O´Byrne, R. Hanssen, S. Rapley, M. (2008). “If a Girl Doesn't Say ‘No’…”: Young Men, Rape and Claims of ‘Insufficient Knowledge’ Journal of Community & Applied Social Psychology, 18(3), 168-193.

Patel, R., Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Perilloux, C., Duntley, D. J., Buss, M. D (2014) Blame Attribution in Sexual Victimization.

Personalityand and Individual Differences, 63, 81-86 ISSN 0191-8869 SFS (1962:700) Brottsbalk. Stockholm: Justitiedepartementet

Sleath, E., Bull, R. (2012). Comparing Rape Victim and Perpetrator Blaming in a Police Officer Sample. Differences Between Police Officers With and Without Special Training.

Criminal Justice and Behavior, 39(5), 646-665. ISSN 0093-8548

Strömwall, L., Alfredsson, H., Landström, S. (2013). Blame Attributions and Rape: Effects of Belief in a Just World and Relationship Level. Legal and Criminological Psychology, 18(2), 254-261. ISSN 1355-3259.

Strömwall, L., Alfredsson, H., Landström, S. (2013). Rape Victim and Perpetrator Blame and the Just World Hypothesis: The Influence of Victim Gender and Age. Journal of sexual aggression, 19(2), 207-217 ISSN 1355-2600

Strömwall, L., Alfredsson, H., Landström, S. (2016). Blame Attributions in Sexual Crimes:

Effects of Belief in a Just World and Victim Behavior. Nordic Psychology, 68(1), 2-11.

ISSSN 1901-2276

United Nation (1994). Report of the international conference on population and development. Tillgänglig: http://www.un.org/popin/icpd/conference/offeng/poa.html

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wendt, M. (2002). Rädslans politik: våld och sexualitet i den svenska demokratin. Malmö Wennstam, K. (2012). Flickan och skulden: en bok om samhällets syn på våldtäkt. (Ny, utök.

utg.) Stockholm: Månpocket.

Witte, H. T., Schroeder, A. D., Lohr, M. J. (2006). Blame for Intimate Partner Violence: An Attributional Analysis. Journal of Social and Clinical Psychology, 25(6), 647-667. ISSN 0736-7236

Whatley, A. M. (2005). The Effect of Participant Sex, Victim Dress, and Traditional Attitudes on Causal Judgments for Marital Rape Victims. Journal of Family Violence, 20(3), 191-200.

ISSN 0885-7482

WHO, Department of Reproductive Health and Research, London School of Hygiene and Tropical Medicine, South African Medical Research Council (2013) Global and regional estimates of violence against women Prevalence and health effects of intimate partner violence and non-partner sexual violence. Tillgänglig:

http://www.who.int/reproductivehealth/publications/violence/9789241564625/en/

Bilaga 1

Det är lördagskväll, Hanna och hennes tre väninnor sitter hemma hos Hanna och dricker vin. De bestämmer sig för att gå på krogen för att fortsätta festen där. På dansgolvet får Hanna syn på en kille som hon aldrig sett förut (alternativt hennes make), hon går fram och börjar dansa med honom. De dansar tätt mot varandra och börjar kyssas. Killen (alternativt maken) som heter Erik frågar om Hanna vill följa med honom hem, vilket Hanna vill. De tar en taxi och väl hemma delar de på en flaska vin.

De flyttar sig in till sovrummet där de börjar kyssas och smeka varandra. Eriks telefon ringer och han går ut för att svara. När han kommer tillbaka till sovrummet sover Hanna i sängen. Erik lägger sig bredvid Hanna och börja smeka henne men hon vaknar inte. Han fortsätter att smeka Hanna, tar av henne kläderna och har samlag med henne.

När Hanna vaknar morgonen därpå utan kläder med smärta i underlivet anar hon vad som skett under natten. Hon konfronterar Erik som säger att han antog att hon var med på att ha samlag. Hanna går till polisen och anmäler Erik för våldtäkt. Erik är ej tidigare dömd för något brott.

Vad är din uppfattning av situationen?

o Erik begick inte våldtäkt.

Erik begick våldtäkt och bör få straffet:

o Böter, Villkorlig dom, Samhällstjänst, Skyddstillsyn

o Mindre än 2 års fängelse

Vad har Hanna för ansvar i denna situation?

o Inget ansvar

o Lite ansvar

o Lika mycket ansvar som Erik

o Mycket ansvar

o Allt ansvar

Vad har Erik för ansvar i denna situation?

o Inget ansvar

o Lite ansvar

o Lika mycket ansvar som Hanna

o Mycket ansvar

o Allt ansvar

Bilaga 2