Studiens kvalitet

Valet att utföra semistrukturerade intervjuer fungerade väl och vi upplever att det höjer studiens validitet då det noggranna förarbetet och öppna frågor kan hjälpa till att besvara studiens syfte och frågeställningar. Öppna frågor gjorde att informanterna själva kunde tala fritt om ämnet och gå in djupare på de delar de själva önskade. Vi ville säkerställa att deras upplevelser och erfarenheter kom fram utan att vara färgade av vår förförståelse i ämnet. Studiens resultat redovisas efter teman som berördes under intervjuerna. I diskussionsdelen återkommer våra frågeställningar för att skapa en röd tråd och säkerställa att vårt material har besvarat frågeställningarna som var syftet med studien. Vi anser att studiens trovärdighet höjs genom vår noggrannhet i både insamling och bearbetning av materialet. Vi ser det som en fördel att vi varit två vid analysarbetet, då vi har haft möjlighet att diskutera eventuella olikheter vid tolkning av materialet.

Ett konstaterande är att fler nyanserade studier behövs på området för att bredda kunskapen om genus och rehabilitering. Vi anser att studien har bidragit med ytterligare ett perspektiv på könets betydelse i upplevelser och erfarenheter om rehabilitering. Studien tillför kunskap om vad som kan vara viktigt att ta hänsyn till i rehabiliteringsprocessen. Denna kunskap kan vara till nytta för aktörer som arbetar professionellt med rehabilitering, och ett steg närmare ett jämställt arbetsliv.

34

Referenser

Ahlgren, C., Hammarström, A. (2000). Back to work? Gendered experiences of rehabilitation.

Scandinavian Journal of public health, (28), 88-94.

Ahlsen, B., Bondevik, H., Mengshoel, A. M., Nyheim Solbrække, K. (2013) (Un)doing gender in a rehabilitation context: a narrative analysis of gender and self in stories of chronic muscle pain. Disability and Rehabilitation, (36).

Arbetsmarknadsdepartementet. (1977). SFS nr: 1977:1160. Arbetsmiljölagen. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.

Arbetsmiljöverket. (2017). Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), föreskrifter. Stockholm: Arbetsmiljöverket.

Danielsson, U. (2010) Träffad av blixten eller långsam kvävning: genuskodade uttryck för

depression i en primärvårdskontext. (Doktorsavhandling, Umeå universitet, Institutionen för

folkhälsa och klinisk medicin).

Försäkringskassan. (2015). Omfattande dubbelarbete ökar risken för sjukfrånvaro - även för

pappor. https://www.forsakringskassan.se/pressmeddelande14 jan2015. Stockholm: Försäkringskassan.

Försäkringskassan. (2016). Sjukskrivningar på grund av anpassningsstörningar och

reaktioner på svår stress ökar mest.

https://www.forsakringskassan.se/press/pressmeddelanden/6jun2016. Stockholm: Försäkringskassan.

Gijsbers van Wijka, M. T. C., Huismanb, H., Kolk, A. M. (1999). Gender differences in physical symptoms and illness behavior A health diary study. Social Science & Medicine,

35 Hamberg K; Risberg G; Johansson EE. (2004). Male and female physicians show different patterns of gender bias: a paper-case study of management of irritable bowel syndrome.

Scandinavian Journal of Public Health. Mar2004; 32(2): 144-152.

Hansen Falkdal A, Edlund C, Dahlgren L. (2006). Experiences within the process of sick leave. Scand J Occup Ther. 2006; / 13:/170�82

Hillborg, Helene ; Svensson, Tommy ; Danermark, Berth. (2010). Towards a working life? Experiences in a rehabilitation process for people with psychiatric disabilities

Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 2010, Vol.17(2)

Hirdman, Y. (1988). Genussystemet. Reflexioner kring kvinnors sociala underordning.

Kvinnovetenskaplig tidskrift, 9(3), 49–63.

Iseskog, Tommy. (2016). Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Upplaga 7:1. Wolters Kluwers Sverige AB.

Kruse, Å. (2016). Tillbaka till jobbet. Stockholm: Natur & Kultur

Kvale, S, Brinkmann S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Upplaga 3:3. Studentlitteratur: Lund

Marklund, S., Bjurvald M., Hogstedt, C., Palmer, E., Theorell, T. (red). Arbetslivsinstitutet. (2005). Utdrag ur Antalogin: Den höga sjukfrånvaron – problem och lösningar.

Moller-Leimkuhler, A. M. (2002) Barriers to help-seeking by men: a review of sociocultural and clinical literature with particular reference to depression. Journal of Affective Disorders,

(17).

Risberg, G. (2004). Genusbias inom medicinen. Medicisk genusforskning: teori och begreppsutveckling. Stockholm, Vetenskapsrådet: 105-110.

Risberg, G. (2005). "`Jag är bara tjänsteman - neutral och könlös´": om motståndet mot genusperspektiv och risken för genusbias i medicinen." Läkartidningen 102(40): 2852-2854.

36 Socialdepartementet. (2010). SFS 2010:110. Socialförsäkringsbalken. Stockholm: Socialdepartementet.

Stressmottagningen.nu. Stressforskningsinstitutet. Karolinska sjukhuset och Stockholms Universitet. 2017.

https://www.stressmottagningen.nu/stress-och-stressjukdomar/utmattningssyndrom/ [Hämtad 2017-05-23]

Wiklund, M., Fjellman-Wiklund, A., Stålnacke, B-M., Hammarström, A., Lehti, A. (2016) Access to rehabilitation: patient perceptions of inequalities in access to specialty pain rehabilitation from a gender and intersectional perspective. Global Health Action.

37

Bilaga 1. Intervjuguide

Vårt syfte med studien är att undersöka upplevelser och erfarenheter av rehabilitering för personer som varit sjukskrivnasamt undersöka vilken betydelse kön har i rehabiliteringen. Anledningen till att vi gör den här studien med fokus på könet betydelse är den höga överrepresentationen av sjukskrivna kvinnor och tidigare forskning som visar att det finns vissa skillnader i hur män och kvinnor rehabiliteras i både sjukvården och den arbetsinriktade rehabiliteringen. För att kunna arbeta för en mer jämställd rehabilitering är det därför viktigt att studera eventuella skillnader som kan bero på könet.

Vi kommer börja ställa några bakgrundsfrågor om ditt arbete och sjukdomsbild. Vi vill vara tydlig med att dessa svar inte kommer presenteras i rapporten så att det går att utläsa att det är du som intervjuats, utan dessa svar är för oss att ha i åtanke när vi analyserar dina erfarenheter av rehabiliteringen. Sen kommer du får berätta om dina erfarenheter om din rehabilitering där vi kommer ställa lite frågor.

Vi startar här inspelningen. Bakgrund

 Börja med att berätta vad arbetar du som?

 Vilka är dina arbetsuppgifter?

 Hur länge har du arbetat som ****?

 Hur skulle du beskriva din arbetsplats?

 Vad har du varit/är du sjukskriven för?

Rehabiliteringen

 Kan du berätta om hur din rehabilitering har sett ut?

Områden att fokusera kring:  Arbetsgivarens roll  Den egna rollen

 Försäkringskassans roll

 Andra aktörers roll (tex företagshälsovård)  Arbetsplatsen

 Arbetsuppgifterna  Arbetskamraterna  Anpassningsåtgärder

 Bemötande (genomgående från arbetsgivare, aktörer och arbetskamrater)  Vad skulle du säga har varit viktigast för din rehabilitering?