Personalens egna erfarenheter av missbruk är centralt inom tolvstegsbehandling – en vanligt förekommande behandlingsform i svensk missbruksvård. Då socialnämnden har ett ansvar att erbjuda adekvat missbruksvård är studien av intresse för socialt arbete, eftersom den belyser vad behandlare upplever som möjligheter och hinder med att ha erfarenheter av eget missbruk i deras professionella behandlingsarbete. Då få studier inom detta forskningsområde har lyft fram personalens perspektiv, bidrar denna studie till en djupare kunskap om erfarenheternas betydelse för förmågan att förstå och verka i rollen som behandlare. Studien bidrar med kunskap om att erfarenheterna kan ge en djupare förståelse för och underlätta alliansskapande till klienten. Dock måste behandlarna ha distans till erfarenheterna och en självreflekterande förmåga för att detta ska vara möjligt. Utan distans och självreflekterande förmåga riskerar liknande upplevelser att bli ofördelaktigt i behandling, då detta kan medföra att delandet av erfarenheter inte anpassas till klienten och därmed riskerar att missgynna dennes tillfriskning. Det som aktualiseras i studien är det unika med behandlare som har egna erfarenheter av missbruk, då detta innebär att de kan fungera som förebilder för klienterna. Bakgrunden av missbruk gör att de kan förmedla en bild av att ett nyktert/drogfritt liv är möjligt och eftersträvansvärt, och därmed fungerar som förebilder för sina klienter.
Föreliggande studie har främst fokuserat på behandlares erfarenheter av missbruk i relation till behandlarrollen, vilket har medfört att betydelsen av erfarenheter såsom utbildning eller yrkesbaserad kunskap inte har inkluderats. Följden av detta blir svårigheter att utröna i vilken utsträckning de egna erfarenheterna av missbruk påverkar behandlarnas förmåga att förstå och verka i rollen som behandlare. Då förståelsen för klienten är viktig i behandling är det av betydelse att veta vad som påverkar behandlingspersonalens förståelse. Utifrån detta föreslås fördjupade studier kring utbildning och yrkeskunskapers inverkan på förståelsen hos de behandlare som har erfarenheter av eget missbruk.
Referenslista
Alexander, Carla, & Charles, Grant (2009). Caring, Mutuality and Reciprocity in Social Worker—Client Relationships: Rethinking Principles of Practice. Journal of Social Work,
9(1), 5-22.
Barrett, Marna & Berman, Jeffrey (2001). Is psychotherapy more effective when therapists disclose information about themselves?. Journal of Consulting and Clinical Psychology,
69(4), 597-603.
Bergmark, Anders & Oscarsson, Lars (2007). Några behandlingsperspektiv och metoder inom alkoholvården. I Sven Andréasson, Mats Berglund, Anders Bergmark, Jan Blomqvist, Lars Lindström, Lars Oscarsson, Gunnar Ågren & Agneta Öjehagen (red). Behandling av
alkoholproblem. En kunskapsöversikt. (s. 44-63). Socialstyrelsen, Centrum för utvärdering
av socialt arbete.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2:a upplagan). Malmö: Liber AB Bybee, D., Clover G., Harris S., McCrohan N., Mowbray C. T., Moxley D. P. & Trasher S.
(1996). Consumers as community support providers: Issues created by role innovation.
Community Mental Health Journal, 32(1), 47-67.
Carlson, Linda, McDiarmid, Diane & Rapp, Charles (2001). Hiring Consumer-Providers: Barriers and Alternative Solutions. Community Health Journal, 37(3), 199-213.
Chang, Doris, & Berk, Alexandra (2009). Making cross-racial therapy work: A phenomenological study of clients’ experiences of cross-racial therapy. Journal of
counseling psychology, 56(4), 521-536.
Chiu, Christopher, Mavis, Brian, Sherry, Laura & Stöffelmayr, Bertram (1999). The Influence of Recovery Status and Education on Addiction Counselors Approach to Treatment.
Journal of Psychoactive Drugs, 31(2), 121-127.
Cialdini, Robert, Brown, Stephanie, Lewis, Brian, Luce, Carol, & Neuberg, Steven (1997). Reinterpreting the empathy-altruism relationship: When one into one equals oneness.
Journal of personality and social psychology, 73(3), 481-494.
Coppock, Timothy, Owen, Jesse, Zagarskas, Elena & Schmidt, Melissa (2010). The relationship between therapist and client hope with therapy outcomes. Psychotherapy
Research, 20(6), 619-626.
Doukas, Nick, & Cullen, Jim (2011). Addiction Counselors in Recovery: Perceived Barriers in the Workplace. Journal of Addiction Research & Therapy, 2(3).
Eide, Tom & Eide, Hilde (2006). Kommunikation i praktiken: relationer, samspel och etik
inom socialt arbete, vård och omsorg. (1. uppl.). Malmö: Liber.
Eklund, Jakob, Andersson-‐Stråberg, Teresia, & Hansen, Eric (2009). “I've also experienced loss and fear”: Effects of prior similar experience on empathy. Scandinavian Journal of
Psychology, 50(1), 65-69.
Goffman, Erving (2009). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. (5. uppl.). Stockholm: Norstedts.
Henderson, Ruth (2012). A grounded theory exploration into the experiences of recovering
alcoholic counsellors working with alcoholic clients (Doctoral dissertation).
Hodges, Sara, Kiel, Kristi, Kramer, Adam, Veach, Darya & Villanueva, Renee (2010). Giving birth to empathy: The effects of similar experience on empathic accuracy, empathic
concern, and perceived empathy. Personality and Social Psychology Bulletin, 36(3), 398- 409.
Holm, Ulla (2001). Empati – att förstå andra människors känslor. (2:a uppl.). Stockholm: Natur och Kultur.
Howe, David (2013). Empathy: what it is and why it matters. Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan.
Humphreys, Keith, Noke, Jennifer & Moos, Rudolf (1996). Recovering substance abuse staff members' beliefs about addiction. Journal of substance abuse treatment, 13(1), 75-78. Håkansson Eklund, Jakob (2006). Empathy and viewing the other as a subject. Scandinavian
Journal of Psychology, 47(5), 399-409.
Håkansson, Jakob & Montgomery, Henry (2002). The role of action in empathy from the perspective of the empathizer and the target. Current Research in Social Psychology, 8(4), 1-12.
Håkansson, Jakob & Montgomery, Henry (2003). Empathy as an interpersonal phenomenon.
Journal of Social and Personal Relationships, 20(3), 267-284.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Jenner, Håkan (1992). Pygmalion i missbrukarvården. Lund: Studentlitteratur.
Johnson, David (2012). Effects of therapist title and substance abuse history on perceived
competence (Doctoral dissertation).
Lazar, Amnon, & Guttmann, Joseph (2003). Therapists' Benefits from Conducting
Psychotherapy: The Case of Social Workers. Research on Social Work Practice, 13(6), 705-723.
Meier, Petra, Donmall, Michael, Barrowclough, Christine, McElduff, Patrick, & Heller, Richard (2005). Predicting the early therapeutic alliance in the treatment of drug misuse.
Addiction, 100(4), 500-511.
Melin, Ann-Gerd & Näsholm, Christina (1998). Behandlingsplanering vid missbruk. (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur AB.
Nickerson, Raymond (1999). How we know—and sometimes misjudge—what others know: Imputing one's own knowledge to others. Psychological bulletin, 125(6), 737-759.
O'Leary, Patrick, Tsui, Ming-Sum, & Ruch, Gillian (2012). The Boundaries of the Social Work Relationship Revisited: Towards a Connected, Inclusive and Dynamic
Conceptualisation. British Journal of Social Work, 43(1), 135-153.
Priester, Paul, Azen, Razia, Speight, Suzette & Vera, Elizabeth (2007). The Impact of Counselor Recovery Status Similarity on Perceptions of Attractiveness With Members of Alcoholics Anonymous An Exception to the Repulsion Hypothesis. Rehabilitation
Counseling Bulletin, 51(1), 14-20.
Røkenes, Odd Harald (2007). Bakgrund och sättet att vara. I Odd Harald Røkenes & Per- Halvard Hanssen (red). Bära eller brista. Kommunikation och relationer i arbetet med
människor. (s. 103-154). Malmö: Gleerups.
Room, Joshua (1998). No big shots or little shots here: Staffing principles and roles at medical and social model substance abuse treatment facilities. Contemporary Drug
Problems, 25(4), 773-806.
Salzer, Mark & Shear, Shoshanna Liptzin (2002). Identifying consumer-provider benefits in evaluations of consumer-delivered services. Psychiatric Rehabilitation Journal, 25(3), 281- 288.
Sias, Shari, Lambie, Glenn & Foster, Victoria (2006). Conceptual and moral development of substance abuse counselors: Implications for training. Journal of Addictions & Offender
Counseling, 26(2), 99-110.
Socialstyrelsen (2012). Tolvstegsbehandling enligt Minnesotamodellen. Hämtad den 19 mars 2013 från:
http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/tolvs tegsbehandling
Socialstyrelsen (2007). Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. [Elektronisk resurs]. Hämtad den 19 mars 2013 från:
Socialtjänstlagen (2001:453).
Solomon, Phyllis (2004). Peer support/peer provided services underlying processes, benefits, and critical ingredients. Psychiatric rehabilitation journal, 27(4), 392-401.
Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtat den 21 april 2012 från:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
White, William (2000). The history of recovered people as wounded healers: II. The era of professionalization and specialization. Alcoholism Treatment Quarterly, 18(2), 1-26. White, William (2009). Peer-based addiction recovery support: History, Theory, Practice,
and Scientific Evaluation. Chicago, IL: Great Lakes Addiction Technology Transfer Center
and Philadelphia Department of Behavioral Health and Mental Retardation Services. Zaki, Jamil, Bolger, Niall, & Ochsner, Kevin (2008). It Takes Two The Interpersonal Nature