Vi har i denna studie uppmärksammat familjehemsföräldrarnas situation och fått en inblick i hur det är att vara familjehem. Idag råder det brist på familjehem i Sverige och för att fler ska vilja bli familjehem behövs även det positiva med att vara familjehem lyftas fram. Förhoppningsvis har denna studie bidragit till att flera familjer blir nyfikna på familjehemsuppdraget. Resultatet i denna studie kan bidra med kunskaper, dels genom en ökad förståelse för familjehemmens vardag och dels genom att studien visar på vikten av tillgänglighet hos socialtjänsten för familjehemmen.
Denna studie visar på brister i informationen från socialtjänsten inför en placering utifrån familjehemsföräldrarnas perspektiv. Det skulle vara intressant att se forskning som gjordes på vilken information socialtjänsten ger till familjehemsföräldrarna innan placering och hur familjehemsföräldrarna uppfattar denna information. Även att det sker en uppföljning efter en tid för att se hur familjehemsföräldrarna har uppfattat informationen i efterhand när fosterbarnet har flyttat in hos dem. Detta för att kunna ge socialtjänsten kunskap om vilken information som är viktig för familjehemsföräldrarna innan en placering.
40 Både tidigare internationell och svensk forskning visar på att familjehemsföräldrar oftast är äldre än fosterbarnets biologiska föräldrar. Det skulle därför vara intressant med en studie som undersöker hur ålderskillnaden upplevs av familjehemsföräldrar och av barnets biologiska föräldrar. Detta för att ta reda på om ålderskillnaden påverkar deras relation till varandra och deras samarbete kring barnet.
41
Litteraturförteckning
Andersson, Bent-Erik (1982). Utvecklingsekologi: en teoretisk referensram till studiet av
mänsklig utveckling. Stockholm: Inst. för pedagogik, Högsk. för lärarutbildning.
Andersson, Gunvor (2001). Barns vardagsliv i familjehem. I Margareta Bäck-Wiklund och Tommy Lundström (red.). Barns vardag i det senmoderna samhället. (s. 144-176). Stockholm: Natur och Kultur.
Andersson, Gunvor (2002). Utvecklingsekologi och sociala problem. I Anna Meeuwisse och Hans Swärd (red). Perspektiv på sociala problem. (s. 185-198). Stockholm: Natur och Kultur.
Andersson, Yvonne & Tjernberg, Gunilla (2007). Motion till Riksdagen 2007/08:Sk 364 –
Översyn av skatteavdrag för familjehem. Stockholm.
Brown, Jason & Cambell, Melissa (2007). Foster parents perceptions of placement success. Montiba, Canada: Springer science and business media, LLC (s. 1010-1020).
Brown, Jason & Ivanova, Viktoria (2010). Support needs of Aboriginal foster parents. University of Western Ontario, London, Canada N6G 1G7 (s. 1796-1802).
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Crum, Wes (2009). Foster Parent characteristics that lead to increased placement stability or
disruption. Artikel ur Children and youth services review, Volume 32, nummer 2.
Publicerad februari 2010. Woodland Center: Ohio (s. 185-190).
Ellice, Daniel (2011). Gentle iron will: Foster parent´s perspectives. Elsevier Ltd, Amsterdam The Netherlands; Netherlands (s. 910-917).
Familjehemmet (2011). (Elektronisk resurs). Hämtad 28 november 2011 från http://www.familjehemmet.se/familjehem.php
Hedin, Lena, Höjer, Ingrid & Brunnberg, Elinor (2011). Settling into a new home as a
teenager: About establishing social bonds in different types of foster families in Sweden.
Children and Youth Services Review (s. 2282-2289).
Höjer, Ingrid (2001). Fosterfamiljens inre liv. Diss. Göteborg : Univ., 2001. Göteborg.
Höjer, Ingrid (2003). Fosterfamiljen. I Bäck-Wiklund, Margareta & Johansson, Thomas (red).
Nätverksfamiljen. (s. 212-228). Stockholm: Natur och Kultur.
Höjer, Ingrid & Nordenfors, Monica (2006). Att leva med fostersyskon. Göteborg: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.
Kirton, Derek (2001). Love and money: payment, motivation and the fostering task. Child and Family Social Work 2001. Vol. 6, (s. 199-208).
42 Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.)
Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Sam (2005a). Teori, metod och empiri. I Larsson, Sam, Lilja, John & Mannheimer, Katarina (red.) Forskningsmetoder i socialt arbete. (s. 19-38). Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Sam (2005b). Kvalitativ metod. I Larsson, Sam, Lilja, John & Mannheimer, Katarina (red.) Forskningsmetoder i socialt arbete. (s. 91-128). Lund: Studentlitteratur.
MacGregor, Tracy .E, Rodger, Susan, Cummings, Anne. L & Leschied, Alan, W. (2006). The
need of foster parents a qualitative of study of motivation, support and retention. London:
Sage (s. 351-368).
Nordkvist, Christina (2004). Så kände vi. En utvärdering om familjehemmens upplevelse av
FIA, projektet Fosterbarn I Anknytning. FoU-rapport 2004:13. Västernorrland: Forsknings-
och utvecklingsenheten.
Norström, Carl & Thunved, Anders (2009). Nya sociallagarna: med kommentarer, lagar och
förordningar som de lyder den 1 januari 2009 Stockholm: Norstedts juridik.
Olsson, Henny & Sörensen, Stefan (2007). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Payne, Malcolm (2008). Modern teoribildning i socialt arbete. (2., svenska utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Basham, Randall E, Jordan, Catheleen & Hoefer, Richard A (2010). Reliability and validity in quantitative measurement. I Thyer, Bruce A. (red.). (s. 51-64) The handbook of social work
research methods. (2. ed.) Los Angeles: SAGE.
Schjødt, Borrik & Egeland, Thor Aage (1994). Från systemteori till familjeterapi. Lund: Studentlitteratur.
SFS 1949:381. Föräldrabalk. Stockholm: Fakta Info Direkt.
SFS 1990:52. Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Stockholm: Fakta Info Direkt.
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Fakta Info Direkt.
SFS 2001:937. Socialtjänstförordningen. Stockholm: Fakta Info Direkt.
43 Socialstyrelsen (2006). Barn och unga i socialtjänsten – utreda, planera och följa upp
beslutade insatser. Stockholm: Allmänna förlaget.
Socialstyrelsen (2011a). Barn och unga – insatser år 2010 - Vissa insatser enligt
socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
Stockholm: Allmänna förlaget.
Socialstyrelsen (2011b). Till dig som bor i familjehem. (Elektronisk resurs) Hämtad den 15 november 2011 från http://www.socialstyrelsen.se/forplaceradebarnochunga/familjehem
SOU (2011). Vanvård i social barnvård. Stockholm: Elanders Sverige AB.
Statens kulturråd (1990). Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund
utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. Bd 2, [Asb-Bis]. Höganäs: Bra böcker.
Statens kulturråd (1991). Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund
utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. Bd 6, [Eu-Fredk]. Höganäs: Bra böcker.
Sundell, Knut & Thunell, Mona (1997). Att arbeta som familjehem: en undersökning av
familjehemsvården. Stockholm: Socialtjänsten, FoU-byrån.
Triseliotis, John, Borland, Moira & Hill, Malcolm (2000). Delivering foster care. London: British agencies for Adoption & Fostering (BAAF).
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vinnerljung, Bo (1996). Svensk forskning om fosterbarnsvård – En översikt. Stockholm: Liber utbildning
Wahlström, Gunilla O. (2011). Den svåra relationen mellan familjehemmet och de biologiska föräldrarna. I Fredriksson, Anna & Kakuli, Anna (red.) (2011). Ett annat hemma: om
samhällets ansvar för placerade barn. (s. 121-142). (1. uppl.) Stockholm: Gothia.
Wåhlander, Eva (1990). Familjehem - stöd och hjälp. FoU-rapport1990:133. Stockholm: Stockholms socialförvaltning.
Wåhlander, Eva & Högdin, Sara (2003). Familjeliv som yrkesliv: en enkätstudie av
familjehemmen i Solna stad. Sollentuna: FoU nordväst, Stockholms län.
Öquist, Oscar (2008). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat. (3., omarb. uppl.) Stockholm: Gothia.
44 Bilaga 1
ÖREBRO UNIVERSITET Örebro 2011-10-16
Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet
Hej!
Vi är två socionomstudenter från Örebro universitet som ska skriva en C-uppsats. Vi är intresserade av familjehem och har valt att kontakta de familjehem som är uppdragstagare i X kommun.
Syftet med vår uppsats är att undersöka hur en familj påverkas av att ta emot ett barn. Vi vill även undersöka vilka möjligheter och svårigheter ett familjehem upplever.
Eftersom ni är ett familjehem skriver vi till Er och undrar om ni är intresserad av att ställa upp som intervjupersoner. Intervjuerna kommer äga rum i början av november men där är vi flexibla när det gäller klockslag och datum. Intervjun kommer äga rum där det passar Er bäst. Intervjun kommer att ta en till en och en halv timme. Ni kommer i uppsatsen att
avidentifieras.
Om vi får ringa Er och ge Er mer information samt boka tid för intervju kan ni kryssa i rutan och skicka tillbaka brevet i bifogat kuvert till X på X kommun. Vi blir tacksamma om ni skickar tillbaka brevet med i kryssat nej om ni inte är intresserad av att bli intervjuade.
Ja jag godkänner att ni kontaktar mig.
_________________________________________________________________ Namn och telefonnummer
Nej jag vill inte medverka.
_________________________________________________________________ Namn
Tack på förhand
45
Bilaga 2
Intervjuguide
Bakgrund
Hur många barn är placerade hos er? Hur gamla är de?
Hur länge har de varit placerade? Har ni tidigare varit familjehem? Har ni biologiska barn? Ålder?
Hur förändras familjen
Hur fick ni idén till att bli familjehem? Hur togs beslutet?
Vilka förväntningar hade ni innan ni tog emot ett fosterbarn? Upplever att fosterbarnet tar den tiden som du hade förväntat dig? Om nej, på vilket sätt skiljer sig förväntningarna till verkligheten?
Hur uppfattade ni den information om barnet ni fick ifrån socialtjänsten innan ni tog emot barnet?
Vad hade du behövt veta mer om barnet?
Hur gick det till när ni träffade barnet första gången? Hur kändes det för er?
Hur skulle du beskriva att livet var hemma under den första tiden? Hur gjorde ni för att barnet skulle kännas sig välkommet?
Hur kändes det för dig?
Hur stämmer förväntningarna med hur det är att vara familjehem? Hur tror du att du har förändrats som person sedan ni blev familjehem? Hur upplever ni att er relation har förändrats sedan ni blev familjehem?
Hur skulle du säga att ert föräldraskap har förändrats sedan ni blev familjehem?
Hur påverkas du som familjehemsförälder av att du inte kan bestämma över hur länge barnet ska bo hos er?
Kontakten med myndigheter
Hur upplever du kontakten med socialtjänsten?
Hur ofta har du kontakt med socialtjänsten? Upplever ni att den tillräcklig? På vilket sätt får ni stöd och avlastning i er roll av socialtjänsten?
46 Bilaga 2 Hur skulle stödet förändras om ni fick bestämma?
Blir ni erbjudna handledning av socialtjänsten? Hur upplever du kontakten med skolan?
Hur upplever du kontakten med sjukvården och eventuellt BUP?
Upplever du att socialtjänsten hjälper till med kontakter med skola och sjukvård om du behöver stöttning med det?
Kontakten med de biologiska föräldrarna
Har barnet någon kontakt med sina biologiska föräldrar?
Hur sker kontakten mellan barnet och de biologiska föräldrarna? Hur ofta träffar barnet sina biologiska föräldrar?
Hur ser er roll ut i kontakten mellan barnet och de biologiska föräldrarna? Hur upplever du din kontakt med de biologiska föräldrarna?
Ser du att de finns några hinder i denna kontakt?
Hur tycker du att barnets kontakt med de biologiska föräldrarna påverkar dig och din familj? Hur upplever du stödet från socialtjänsten när det gäller barnets kontakt med sina biologiska föräldrar?
Möjligheter/Svårigheter
Hur skulle stödet förändras om ni fick bestämma? Vad tycker du är det bästa med att vara familjehem? Vad är det i dessa situationer som gör att det känns bra? Hur känner ni att ni gör nytta? Exempel
Vad är det svåraste med att vara familjehem?
Vad får er att forstsätta som familjehem när det är svårt och jobbigt? Finns det något som skulle kunna underlätta för er i dessa situationer? Hur tror ni att er relation till barnet kommer att se ut när barnet har flyttat?
Övriga frågor
Är det något ni vill tillägga?