Ett tillkortakommande i studien är att trots att det föreligger en stor empirisk grund i form av nio kvalitativa intervjuer så är respondenter från varje grupp inte så omfattande. För att kunna få en bra bild av hur en grupp upplever något krävs ofta ett stort urval, vilket denna studie varken har eller har haft möjlighet till att skaffa på grund av omfattningen. En annan svaghet är att det vid transkriberingen ibland var svårt att uppfatta respondenternas exakta svar. Så trots att transkriberingen genomförts i sin helhet på åtta av de nio intervjuerna, har ibland vissa delar av svaren fått stå markerade som “ohörbart” vilket är en form av bortfall i svaret. Något som är en styrka för studien är att empirimaterialet består av sammanlagt nio kvalitativa intervjuer. Det är en omfattande och stor empirisk grund att presentera resultat från och genomföra analys på. En annan styrka är att studien skiljer sig från andra vi sett inom området. Vid litteraturgenomgången hittades inte någon studie som haft till syfte att undersöka huruvida stöd för den dubbla problematiken i form av både missbruk och kriminalitet upplevs av både unga vuxna samt professionella från olika verksamheter och myndigheter. I denna studie undersöks den dubbla problematiken som det centrala, vilket sällan görs då myndigheter eller professionella ofta har ansvar för antingen det ena eller det andra av problematiken. I arbetet med unga vuxna som har en dubbel problematik menar Brå (2013) att ingen myndighet har det övergripande ansvaret vilket försämrar insatserna då ingen tar ansvar för den dubbla problematikens helhet.
Centralt i denna studie har varit att fokusera på upplevelsen av stöd till dem med dubbel problematik i form av missbruk och kriminalitet. Att söka förståelse för upplevelsen av stöd är att söka efter subjektiva sanningar, individers skildringar och erfarenheter. Utifrån det har vi försökt skapa en förståelse för det studerade i ett större perspektiv. Det har varit till fördel att inkludera olika gruppers perspektiv på möjlighet till stöd för gruppen unga vuxna lagöverträdare med missbruk då både likheter och skillnader presenterats och analyserats. Studien har bidragit till att belysa behovet av att inte särskilja på missbruk och kriminalitet vid insatser och utformning av stöd. Då missbruk och kriminalitet har ett starkt samband är det relevant att både målgruppen samt professionella från de två myndigheterna inkluderas. Detta då de professionella i stor utsträckning har med de unga vuxna att göra samt att de har ett ansvar att ge dem stöd för att bryta med den aktuella problematiken. Gemensamt för samtliga respondenter är att de lyfter motivationen som den viktigaste faktorn för att kunna skapa en förändring vad gäller livsstil.
Tidigt i inledningen lyfts regeringens utredning ”Bättre insatser vid missbruk och beroende” (SOU 2011:35) i vilken det framgår att det idag finns brister vad gäller insatser till dem med missbruk. Det presenteras även ett behov av målgruppsspecifika insatser. Vi anser det vara relevant att försöka arbeta fram ett arbetssätt som tar hänsyn till det komplexa samspelet mellan missbruk och kriminalitet. Det är viktigt att utforma en evidensbaserad metod eller insats som angriper både missbruksproblematiken och det kriminella beteendet. Då motivationen är en avgörande faktor för förändring bör fokus på hur motivationen kan främjas vara en central del arbetet med unga vuxna lagöverträdare med missbruk. Med fördel bör inte den terapeutiska alliansen och relationens betydelse glömmas bort då även det har betydelse. För att nå denna kunskap kan studier genomföras både med kvalitativ och kvantitativ metod. Exempelvis skulle den kvantitativa ansatsen kunna söka efter en uppfattning om hur många som anser att de fått tillräckligt med stöd för att kunna bryta med missbruk och kriminalitet. En kvalitativ studie som komplement är lämplig då den kan undersöka vad som varit
betydelsefullt i stödet. Slutligen bör lagöverträdare med missbruksproblematik, socialarbetare samt frivårdsinspektörer inkluderas i forskning i större omfattning än idag då de sannolikt har relevant kunskap och erfarenheter kring problemområdet.
Referenslista
Agerberg, M. (2004). Kidnappad hjärna: en bok om missbruk och beroende. Lund: Studentlitteratur.
Askheim, O.P & Starrin, B. (2007). Empowerment – ett modeord? I Askheim, O.P & Starrin, B (Red.), Empowerment i teori och praktik (s. 9-17). Malmö: Gleerups.
Askheim, O.P. (2007). Empowerment – olika infallsvinklar. I Askheim, O.P & Starrin, B (Red.), Empowerment i teori och praktik (s. 18-32). Malmö: Gleerups.
Baltieri, D A. (2014). Order of onset drug use and criminal activities in a sample of drug- abusing women convicted of violent crimes. Drug and alcohol review, 33(2), 202-210. Doi: 10.1111/dar.12107.
Berg, L-E. (2007). Den sociala människan: Om den symboliska interaktionismen. I Månsson P (Red.), Moderna samhällsteorier – traditioner, riktningar, teoretiker (s. 151-166). Haninge: Nordstedts akademiska förlag.
Billinger, K. (2009). Motivationsarbete i missbrukarvården. K. Billinger, L. Hübner, (Red.), Alkohol och droger – samhällsvetenskapliga perspektiv (s. 167-189). Malmö: Gleerups. Blomqvist, J. (2009). Behövs behandling? Om ”självläkning” och dess implikationer för
hjälpsystemet. K. Billinger, L. Hübner, (Red.), Alkohol och droger – samhällsvetenskapliga perspektiv (s. 137-165). Malmö: Gleerups.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Brå. (2013, Maj). Arbeta med unga vuxna i utanförskap. Hämtad 2 juni, 2017, från Brå,
https://www.bra.se/nytt-fran-bra/arkiv/nyheter/2013-05-31-arbeta-med-unga-vuxna-i- utanforskap.html
Bäckman, O. Estrada, F. Mission, A. & Shannon, D. (2013). Unga och brott i Sverige: Underlagsrapport till barn och ungas hälsa, vård och omsorg. Hämtad 10 mars, 2016, från Socialstyrelsen,
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19104/2013-5-37.pdf. Colman, C. & Vander Laenen, F. (2012). ”Recovery came first”: Desistance versus recovery
in the criminal careers of drug-using offenders. The scientific world journal, 2012, 1-9. Doi: 10.1100/2012/657671.
Copeland, W E. Miller-Johnson, S. Keeler, G. Angold, A. Costello, J E. (2007). Childhood psychiatric disorders and young adult crime: a prospective, population-based study. The american journal of psychiatry. 164(11), 1668-1675. Doi: 10.1176/appi.ajp.2007.06122026
Degner, J. & Henriksen, A. (2007). Placerad utanför sitt sammanhang: En uppföljningsstudie av 46 institutionsplacerade ungdomars privata och formella relationer. Örebro: Örebro universitet.
DeLisi, M. Vaughn, M G. Salas-Wright, C P. & Jenning, W G. (2015). Drugged and dangerous: Prevalence and variants of substance use comorbidity among seriously violent offenders in the United States. Journal of drug issuses, 40(3), 232.248. Doi: 10.1177/0022042615579237.
Edwards, R. E, Mottarella, K. (2015). Perceptions of the previously convicted: the influence of conviction type and therapy participation. International Journal of Offender Therapy and Comparative Criminology, 59(12), 1358–1377. Doi: 10.1177/0306624X14536899.
Eliason, S. Weston, S. Dugdale, S. Ward, J. & Davies, G. (2016). A Qualitative Exploration of U.K. Prisoners’ Experiences of Substance Misuse and Mental Health Difficulties, and the Breaking Free Health and Justice Interventions. Journal of drug issuses, 46(3), 198- 215. Doi: 10.1177/0022042616630013.
Falkenström, F. Granstrom, F. & Holmqvist, R. (2013). Therapeutic Alliance Predicts Symptomatic Improvement Session by Session. Journal of counseling psychology, 60(3), 317-328.
Fejes, A & Thornberg, B. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, A & Thornberg, B (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 16-43). Stockholm: Liber.
Foucault, M. (2002). Sexualitetens historia. Bd 1, Viljan att veta. Göteborg: Daidalos. Goffman, E. (2014). Stigma: den avvikandes roll och identitet. Lund: Studentlitteratur. Gordan, K. (1996). Professionella möten. Stockholm: Natur och kultur.
Holm, U. (2001). Empati: att förstå andra människors känslor. Stockholm: Natur och kultur. Jackson-Roe, K. Murray, C. & Brown, G. (2015). Understanding young offenders
‘experiences of drinking alcohol: An interpretative phenomenological analysis. Drugs: Education, prevention and policy, 22(1), 77-85. Doi: 10.3109/09687637.2014.973371. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2012). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Larson, R. (2006). Positive youth development, willful adolescents, and mentoring. Journal of community psychology, 34(6), 677-689. Doi: 10.1002/jcop.20123.
Lutman, B. Lynch, C. & Monk-Turner, E. (2014). De-Demonizing the “monstrous” drug addict: a qualitaive look at social reintegration true rehabilitation and employment. Critical criminology, 23(1), 57-72. Doi: 10.1007/s10612-014-9244-5.
Mason, A W. Hitch, J E. Kosterman, R. McCarty, C A. Herrenkohl T I. Hawkins, D J. (2010). Growth in adolescent delinquency and alcohol use in relation to young adult crime, alcohol use disorders, and risky sex: a comparison of youth from low- versus middle-income backgrounds. Journal of child psychology and psychiatry, 51(12), 1377-1385. Doi:10.1111/j.1469-7610.2010.02292.x
Menfors, M. (2008). Bedömning som psykoterapiprocess vid den inledande kontakten med ungdomar. (Examensarbete, Linköpings Universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande). Från http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:217987/FULLTEXT01.pdf. Moore, K. E. Stuewig, J.B. & Tangney, J.P. (2014). The effect of stigma on criminal
deffenders´ functioning: A longitudinal mediational model. Deviant behavior, 37(2), 196- 218. Doi: 10.1080/01639625.2014.1004035.
Olsson, E. & Martin, I. (2012). Socialt arbete med grupper. Lund: Studentlitteratur.
Røkenes, O. H. & Hanssen, P-H. (2007). Bära eller brista: kommunikation och relationer i arbetet med människor. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Rønning, R. (2007). Brukarsamverkan och empowerment – gammalt vin i nya flaskor? I En Askheim, O.P & Starrin, B (Red.), Empowerment i teori och praktik (s. 33-47). Malmö: Gleerups.
Ruusuvuori, J. (2005). "Empathy" and "Sympathy" in Action: Attending to Patients' Troubles in Finnish Homeopathic and General Practice Consultations. Social Psychology Quarterly, 68(3), 204-222.
Schreiber, V. Stein, C. & Pütz, R. (2016). Governing childhood through crime prevention: the case of the German school system. Children´s Geographies, 14(3), 325-339. Doi: 10.1080/14733285.2015.1048426.
Socialstyrelsen. (2009). Ny bestämmelse om stöd och hjälp till barn och unga som har varit placerade. Hämtad från:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8386/2009-126- 164_2009126164.pdf
Socialstyrelsen. (2013). Unga och brott i Sverige Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg. Hämtad från:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19104/2013-5-37.pdf. SOU 2011:35. Bättre insatser vid missbruk och beroende: Individen, kunskapen och ansvaret.
Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Från: http://www.regeringen.se/contentassets/0c778ea424b749b89225617e54558413/battr e-insatser-vid-missbruk-och-beroende-del-1-av-2-forord-och-kapitel-1-12-bilaga-1-5-sou- 201135.
Starrin, B. (2013). Stigma, skam och fattigdom. I L. Karlsson, K. Kuusela & U. Rantakeisu (Red.), Utsatthet, marginalisering och utanförskap (S. 75-95). Lund: Studentlitteratur. Svensson, Tommy (1992). Människa, interaktion och social omgivning. Mullsjö: Ekbacken
förlag.
Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2017-04-17 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.