Som både tidigare forskning och den föreliggande studien visar; arbetslöshet är en problemalstrare som ställer till det för människan på alla tänkbara plan. Den påverkar förmågan att planera, att skaffa familj, att bli autonom, att köpa mat, att ha en hoppfull syn på framtiden, att strukturera sin vardag och så vidare. Resultatet visar att en ny grupp drabbas allt hårdare av arbetslösheten. Tidigare forskning finns knappt om gruppen akademikers upplevelser av arbetslöshet. Rimligen kommer denna grupp bli allt mer aktuell i exempelvis kontakten med socialtjänst, eftersom de bland annat utestängs från A-kasseersättning. Den förlegade synen att en akademisk utbildning är en garanti för att inte drabbas av sociala problem, att den innebär en klassresa, är inte längre aktuell. Verkligheten har förändrats, och studien visar att de negativa konsekvenserna av arbetslöshet i hög grad drabbar även akademiker. För att öka kunskapen om denna grupps specifika upplevelser och behov under arbetslösheten är denna studie en del i denna strävan. Som studiens resultat, och även tidigare forskning antyder, är problematiken för arbetslösa akademiker en mycket komplex problematik där orsakssambanden inte alltid är tydliga. Då denna studie inte klarlägger kausala samband kan ett förslag till vidare forskning vara att anta en kvantitativ forskningsansats riktad mot målgruppen för att tydligare klargöra kausaliteten mellan arbetslöshetens samt dess effekter och de individuella upplevelserna.
Epilog
“Every generation has its measure of outcasts. However, it doesn't happen often that the plight of being outcast may stretch to embrace a whole generation. Yet precisely that may be happening in Europe now” (Bauman, 2012a).
Som vi sett i studien är det inte överdrivet att tala om en generation av utstötta ungdomar. En hel generation skall trängas på samma spöktåg, med förhoppningar och löften om att bli accepterade i samhället genom ett tryggt och kvalificerat arbete. Samtidigt hörs politiska förslag om att höja pensionsåldern hos de 40-talister vars pensionering skulle möjliggöra inträdet på arbetsmarknaden för många unga akademiker. Björklund (Folkpartiet, 2011) påstår att klassresan börjar i skolan. Faktum är, som vi sett, att klassresan görs inte genom utbildning. Idag är resan genom utbildningssystemet för många, som Beck (2000) säger nödvändig men inte tillräcklig.
36 När alla har en utbildning sätts åter klassmekanismerna i spel, den som känner de rätta personerna får jobbet. Ett citat som beskriver situationen på ett ganska bra sätt kan vara Matteus 22:14, ”Många är kallade, men få utvalda”.
Frågan är vad har denna utveckling för konsekvenser för dagens unga, och samhället i stort? Att högutbildade ungdomar inte kommer dit de blivit lovade har tveklöst konsekvenser både för samhället och för de ungdomar som inte släpps innanför dörren. Vari ligger den samhälleliga nyttan med att utbilda massvis av akademiker ut i ett arbetsliv som inte vill ta emot dem?
37
LITTERATURLISTA
Arbetsförmedlingen (2012). Begreppet arbetslösa ändras till öppet arbetslösa i vår
statistikredovisning. Hämtat den 4 november 2012 från http://www.arbetsformedlingen.se/Om- oss/Statistik-prognoser/Fakta-om-statistiken/Begreppet-arbetslosa-andras-till-oppet-arbetslosa.html Bauman, Zygmunt (2012a). Downward mobility is now a reality. Hämtad den 10 november 2012 från http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2012/may/31/downward-mobility-europe-young- people.
Bauman, Zygmunt (2012b). Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen. (2. uppl.) Göteborg: Daidalos.
Beck, Ulrich (2000). Risksamhället: på väg mot en annan modernitet. Göteborg: Daidalos.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2:a uppl.). Malmö: Liber AB.
Carling, Maria (2012). Steget ut i vuxenlivet blir allt längre. Hämtad 12 november
2012 från http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barn-och-unga/steget-ut-i-vuxenlivet-allt- langre_7656914.svd.
Cassidy, Tony (1994). The psychological health of employed and employed recent graduates as a function of their cognitive appraisal and coping. Counselling Psychology Quarterly, 7(4), 385.
Creed, Peter A., & Klisch, Jan (2005). Future outlook and financial strain. Journal of
Occupational Health Psychology, 10(3), 251-251.
Creed, A. Peter, Muller, Juanita, & Machin, Michael (2001). The role of satisfaction with
occupational status, neuroticism, financial strain and categories of experience in predicting mental health in the unemployed. Personality and Individual Differences, 30(3), 435-447.
Folkpartiet (2011). Tal av Jan Björklund i Almedalen den 6 juli 2011. Hämtad 12 november 2012 från http://www.folkpartiet.se/jan-bjorklund/tal/tal-av-jan-bjorklund-i-almedalen-den-6- juli-2011
Hammarström, Anne (1996). Arbetslöshet och ohälsa: om ungdomars livsvillkor. Lund: Studentlitteratur.
Hammarström Anne, & Janlert Urban (1997). Nervous and depressive symptoms in longitudinal study of youth unemployment-selection or exposure? Journal of Adolescence, 20(3), 293-293.
Higgins, E. Tory (1987). Self-discrepancy. Psychological Review, 94(3), 319-319.
Hjerm, Mikael, & Lindgren, Simon (2010). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
38 Högskoleverket (2009). Etableringen på arbetsmarknaden 2009 - examinerade läsåret 2007/08. Hämtad den 4 november 2012 från
http://www.hsv.se/download/18.7dac986013389229f6e800011659/1116R-etableringen- arbetsmarknaden-2009.pdf
Institutionen för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (2009). Har arbetslöshet i samband med
examen från högskolan långsiktiga effekter? Hämtad den 1 november 2012 från
www.ifau.se/Upload/pdf/se/2009/r09-08.pdf.
Jahoda, Marie (1982). Employment and unemployment: a social-psychological analysis. Cambridge: Cambridge University Press.
Jönsson, Leif, R. (2003). När välfärden krackelerar - berättelser om hur det är att leva utan
arbete. Hämtad den 30 november 2012 från
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=531705&fileOId=625214.
Kvale, Steinar, & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Langemar, Pia (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi: att låta en värld öppna sig. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Larsson, Sam (2005a). Kvalitativ metod - en introduktion. I Larsson, Sam & Lilja, John &
Mannheimer, Katarina (red.), Forskningsmetoder i socialt arbete. (s. 91-128). Lund: Studentlitteratur AB.
Larsson, Sam (2005b). Teori, metod och empiri. I Larsson, Sam & Lilja, John & Mannheimer, Katarina (red.), Forskningsmetoder i socialt arbete. (s. 19-38) Lund: Studentlitteratur AB. Lööf, Doriana (2005). Informationssökning. I Larsson, Sam & Lilja, Johan & Mannheimer, Katarina (red.), Forskningsmetoder i socialt arbete (s. 347-366) Lund: Studentlitteratur.
Marlow, R. Christine (2010). Research methods for generalist social work. (5th Ed.) Belmont, CA: Cengage Learning BrooksCole.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Rantakeisu, Ulla, Starrin, Bengt, & Hagquist, Curt (1999). Financial hardship and shame: A tentative model to understand the social and health effects of unemployment. British Journal of
Social Work, 29(6), 877-901.
Repstad, Pål (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
39 november 2012 från http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barn-och-unga/gensvar-vuxeniv-pa- vant-generation-y_7706860.svd.
Schröder, Lena (1991). Springpojkar och språngbrädor: om orsaker till och åtgärder mot
ungdomars arbetslöshet. Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ.. Stockholm.
Selenko, Eva, Batinic, Bernad, & Paul, Karsten (2011). Does latent deprivation lead to psychological distress? Investigating Jahoda's model in a fourǦwave study. Journal of
Occupational and Organizational Psychology, 84(4), 723-740.
Starrin, Bengt, Åslund, Cecilia & Kent, W. Nilsson (2009). Financial stress, shaming
experiences and psychosocial ill-health: Studies into the finances-shame model. Social
Indicators Research, 91(2), 283-298.
Statistiska Centralbyrån (2012). Arbetskraftsundersökningarna (AKU) september 2012:
Tecken på en svagare arbetsmarknad. Stockholm: StatistiskaCentralbyrån. Hämtad 1 november 2012 från http://www.scb.se/Pages/PressRelease____341972.aspx
Statistiska Centralbyrån (2011). Konjunkturberoende i inflödet till och utflödet från högre
studier. Stockholm: Statistiska Centralbyrån. Hämtad 3 november 2012 från
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0521_2011A01_BR_AM76BR1107.pdf
Strandh, Mattias (2000). Varying unemployment experiences?: the economy and mental well-
being. Umeå: Umeå Universitet.
Stojanovic, Verica (1998). Att leva sitt liv som arbetslös ...: svenska och danska ungdomars
relationer, ekonomi, bostadssituation och värdesättning av arbete. Lund: Sociologiska
institutionen, Lunds universitet.
Stojanovic, Verica (2001). Unga arbetslösas ansikten: identitet och subjektivitet i det svenska
och danska samhället. Diss. Lund : Univ., 2001. Lund.
Svenska Akademiens ordlista (2011). (13. uppl.) Norstedts.
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. (2 uppl.) Stockholm: Liber.
Trygged, Sven (2005). Fallstudiemetodik. I Sam Larsson, John Lilja & Katarina Mannheimer (red.), Forskningsmetoder i socialt arbete. (s. 217-234). Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad 28 november 2012 från
http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_princip er_tf_2002.pdf
Wadensjö, Eskil (red.) (1995). 1990-talets arbetsmarknad i Norden. Köpenhamn: Nordisk Ministerråd.
40 Waters, Lea, E., & Moore, Kathleen, A. (2002). Reducing latent deprivation during unemployment: The role of meaningful leisure activity. Journal of Occupational and
Organizational Psychology, 75, 15-32.
Willis, Paul (1986). Unemployment: the final inequality. British Journal of Sociology of
41
BILAGA 1.
Frågeställning Tema Fråga
- Vilka upplevelser har gruppen akademiker av arbetslöshet?
Upplevelser och effekter
-Hur påverkas ditt liv av att vara arbetslös?
-Vilka av arbetslöshetens effekter upplevde du som mest påtagliga?
- Hur påverkades din vardag?
-Vad innebar det för dig och din situation att få jobbet du har idag?
- Tror du att din upplevelse av arbetslösheten hade varit annorlunda om du inte haft en akademisk
examen?
- När det stod klart att du inte skulle få ett jobb - hur upplevde du det? Kan du beskriva känslorna?
- Hur reagerade omgivningen när det stod klart att du inte skulle få ett arbete?
- Vilka mål hade personen innan sin akademiska examen?
Mål innan examen -Kan du säga någonting om hur det
kom sig att du började studera till en akademisk examen?
-Hur kommer det sig att du valde att studera just det, och just vid denna tidpunkt?
-Hur tänkte du att ditt liv skulle se ut efter din examen?
- Hur har målen förändrats under arbetslösheten, och hur förhåller sig akademikerna till detta?
Mål under arbetslösheten
- Hur såg du på framtiden när du var arbetslös?
-När du var arbetslös, vad upplevde du var de största hindren för att nå
42 dit du ville?
- Vilka hinder upplever
akademikerna för att nå sina mål?
Hinder för att nå de mål som fanns under
arbetslösheten
- När du var arbetslös, vad upplevde du var de största hindren för att nå dit du ville?
43
BILAGA 2.
Vi är tre socionomstudenter som för närvarande skriver vår C-uppsats runt ämnet akademikers upplevelser av arbetslöshet. Undersökningens huvudfokus är att studera akademikers upplevelser av arbetslöshet och dess psykosociala effekter.