Ett relevant fynd i studien är informanternas AHA-upplevelser beträffande innehållet i intervjun; Ele-vers möjlighet till delaktighet i åtgärdsprogram. Denna studie kan användas i skolans elevhälsoteam och skolans utvecklingsarbete kopplat till Barnkonventionens Artikel 12: Åsiktsfrihet, delaktighet och rätten att bli hörd. Denna studie kan även med fördel användas till allt arbete med elevers möjligheter till delaktighet och rätten att göra sina röster hörda i alla skolformer.
27
Avslut
Vi vill avsluta med ett citat från Fredrik Malmberg, generaldirektör från Specialpedagogiska skolmyn-digheten (Specialpedagogiska skolmynskolmyn-digheten, 2019) när han diskuterar hur det gick till när Barnkon-ventionen blev lag i Norge:
Justitieministern ringde till Barnombudet i Norge och sa: ”Nu är det klart” för att det skulle bli lag. Då var det i och för sig en klok Barnombudsman för han svarade: ”Nej, det är nu det börjar”
28
Referenser
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: Att bygga broar. Stockholm: Li-ber.
Aronsson, K. (2012). Barnperspektiv: Att avläsa barns utsatthet. Locus, 24(1–2), 95–111.
Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. Institut-ionen för pedagogik och didaktik. Göteborgs universitet.
Bergnehr, D. (2019). Barnperspektiv, barns perspektiv och barns aktörskap – en begreppsdiskussion.
Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, 5, 49. https://doi.org/10.23865/ntpk.v5.1373
Berner, B. (2005). Problemen med problemet. Eller: Att fånga en Heffaklump. I Att utmana vetandets
gränser (s. 31). Malmö: Liber.
Brady, G. (2014). Children and ADHD: Seeking control within the constraints of diagnosis. Children
& Society, 28(3), 218–230. https://doi.org/10.1111/chso.12069
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in
Psy-chology, 3(2), 77–101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Elvstrand, H. (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2009. Linköping.
Elvstrand, H., & Närvänen, A. (2016). Childrens own perspectives on participation in Leisure-time centers in Sweden. American Journal of Educational Research, 4(6), 496–503.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Gerrbo, I. (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken. Diss. Gö-teborg: Göteborgs universitet.
Halldén, G. (2009). Barnperspektiv: Ett ideologiskt laddat begrepp och oprecist som analytiskt verk-tyg. Locus, (3), 4.
Hartas, D. (2008). Practices of parental participation: A case study. Educational Psychology in
Practice, 24(2), 139–153. https://doi.org/10.1080/02667360802019206
Johansson, B. (2003). Att närma sig barns perspektiv: Forskares och pedagogers möten med barns per-spektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1–2), 42–42.
Johansson, B. (2009). Barns rättigheter och synen på barn och barndom. Locus: tidskrift för forskning
om barn och ungdomar., (3-4/09.).
Johansson, B. (2015). Tonårsflickor berättar om att vara eller inte vara i behov av särskilt stöd: En
longitudinell fallstudie. Stockholm: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Melin, E. (2013). Social delaktighet i teori och praktik: Om barns sociala delaktighet i förskolans
verksamhet. Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, Stockholm.
Runström Nilsson, P. (2015). Pedagogisk kartläggning: Att utreda och dokumentera elevers behov av
särskilt stöd. Malmö: Gleerup.
Samuelsson, Pramling, I., & Sheridan, S. (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik.
Pedago-gisk forskning i Sverige, 8(1–2), 70–70.
Skollagen (2010:800): Med lagen om införande av skollagen (2010:801). (2018). Stockholm:
Norstedts juridik.
Skolverket. (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket : Fritze.
Skolverket. (2014b). Stödinsatser i utbildningen: Om ledning och stimulans, extra anpassningar och
särskilt stöd. Stockholm: Skolverket : Fritze.
Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad
2018. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2019). Barnkonventionen.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2019, December). Podden lika värde: Poddavsnitt 18:
Barnkonventionen blir lag den 1 januari 2020-vad betyder det för skolan? (Audio). Från
https://www.spsm.se/om-oss/folj-oss/podd/
29
Unescorådet.
Tangen, R. (2008). Listening to children’s voices in educational research: Some theoretical and meth-odological problems. European Journal of Special Needs Education, 23(2), 157–166.
Tangen, R. (2009). Conceptualising quality of school life from pupils’ perspectives: A four‐dimen-sional model. International Journal of Inclusive Education, 13(8), 829–844.
Thornberg, R., & Elvstrand, H. (2012). Children’s experiences of democracy, participation, and trust in school. International Journal of Educational Research, 53, 44–54.
https://doi.org/10.1016/j.ijer.2011.12.010
Uprichard, E. (2008). Children as `Being and Becomings’: Children, Childhood and Temporality.
CHILDREN AND SOCIETY, (4), 303.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
von Wright, M. (2002). Det relationella perspektivets utmaning: En personlig betraktelse. Skolverket. Åkerström Kördel, J., & Brunnberg, E. (2017). Delaktighet—Som rättighet, fenomen och
30
Bilagor
Bilaga 1 Missivbrev
Förfrågan om att delta i en studie om elevers delaktighet i åtgärdsprogram.
Hej
Vi heter Tina Friberg och Jeanette Åström och vi går sista terminen på specialpedagogprogrammet på Stockholms universitet och ska nu skriva vårt självständiga arbete på avancerad nivå.
Syftet med studien är att undersöka hur elevens delaktighet ser ut i arbetet med åtgärdsprogram. Studien kommer att genomföras utifrån intervjuer under hösten 2019 och den kommer handla om erfarenhet av elevers delaktighet i åtgärdsprogram. Vi vänder oss till pedagoger som har erfarenhet av att arbeta aktivt med åtgärdsprogram i verksamheten. Intervjun beräknas ta mellan 30-40minuter, du bestämmer tid och plats i samråd med oss. Intervjun kommer spelas in och sedan transkriberas, dvs inspelningen omvandlas till text.
Vi följer Vetenskapsrådets etiska riktlinjer vilket innebär att allinformation som du lämnar ut kommer förvaras inlåst och i säkert förvar för obehöriga. Resultatet av materialet kommer att avidentifieras så det kommer inte kunna härledas till någon/några specifika individer samt att det endast kommer använ-das till denna studie. När vårt självständiga arbete är godkänt kommer det inspelade samt transkriberade materialet att förstöras. Du kommer få möjlighet att ta del av arbetet och resultatet när det är färdigt om så önskas.
Deltagandet i studien är frivilligt och du kan närsomhelst avbryta ditt deltagande utan motivering. An-svariga för studien är Jeanette Åström och Tina Friberg, handledare Universitetslektor Marie-Louise Stjerna. Har du frågor kring studien är du välkommen att höra av dig till oss via mail och vi ser fram emot ditt deltagande som skulle bli en värdefull tillgång i vår studie.
Vänliga hälsningar
jeanette.astrom@stockholm.se
31
Bilaga 2 Frågeguide
Hur blir elevens delaktighet i åtgärdsprogram synlig och hur ser delaktigheten ut?
Tema Frågor
Egna erfarenheter •Vad är din yrkesroll?
•Hur länge har du arbetat med att upprätta åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd?
Åtgärdsprogrammets funktion •Beskriv tillvägagångssättet när ett åtgärdsprogram upprättas
•Vad anser du gör ett åtgärdsprogram verksamt för eleven? •Vilken sorts återkoppling sker till eleven angående elevens åt-gärdsprogram?
Samarbete inom skolan •Vad är dina erfarenheter av hur diskussionen förs i
elevhälsotea-met kring elevers delaktighet i åtgärdsprogram? •Vems ansvar är det att stödinsatserna genomförs?
•Hur möjliggörs elevers delaktighet i åtgärdsprogram via skolans rutiner och samarbetet med elevhälsoteamet?
Elevens delaktighet •Vilka möjligheter har eleverna att vara delaktiga i upprättande
av åtgärdsprogrammen?
•Vilka hinder finns för elevers delaktighet och deltagande i upp-rättandet av åtgärdsprogrammen?
Möjlig följdfråga:
•Om det finns möjligheter för eleven att ha synpunkter kring in-nehållet, hur brukar elever göra det?
•Finns det rutiner för elevers möjlighet att ha synpunkter på inne-hållet i sitt åtgärdsprogram?
•På vilket sätt är eleverna delaktiga i utvärderingen av åtgärds-programmen?
Vårdnadshavares delaktighet •När ett åtgärdsprogram upprättas, på vilket sätt är
vårdnadsha-vare delaktig?
•På vilket sätt är vårdnadshavare delaktig i utvärderingen av åt-gärdsprogrammen?
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se