STUDIENS RELEVANS FÖR SPECIALLÄRARENS YRKESROLL

För vår examen ska vi visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som speciallärare för barn och elever i behov av särskilt stöd. Utifrån detta ska vi ha tillförskaffat oss värdefulla kunskaper inom språk-, skriv- och läsutveckling för att belysa elevernas möjligheter och rätt att utvecklas genom att finna effektiva arbetsformer som stämmer överens med deras behov.

Som speciallärare förväntas vi ta elevernas behov i beaktande för att göra val i undervisningen som är till fördel för eleverna. Vi ska kunna visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen. Det innebär att vi kritiskt ska granska oss själva, den undervisning och organisation vi och eleven befinner sig i, samt använda oss av den forskning som finns tillgänglig och som kan vägleda oss i vårt val av rekommendationer. I denna studie har vi valt att granska Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd för unga elever för att analysera om denna uppfyller sitt eget syfte; att tidigt identifiera elever i behov av stöd

47

och sätta in tidiga insatser. Genom studiens resultat och publicering sänder vi signaler till lärosäten, andra verksamma pedagoger och skolledare om vikten av att säkerställa att varje verksam pedagog i de tidiga skolåren ska äga de kunskaper som krävs för att bedriva den första viktiga läs- och skrivundervisningen. Det är viktigt att varje pedagog har de rätta kunskaperna då vi dagligen gör dessa informella bedömningar av eleverna för att arbeta proaktivt vad gäller tidiga insatser. Vår studie visar att bedömningsstödet inte testar avkodningen tillfredsställande, det vill säga läsningens alla viktiga delar utifrån SVR. Det räcker med andra ord inte att endast göra en enda kartläggning av elevens läsförmåga, utan elevens utveckling måste följas över tid för att säkerställa att den viktiga avkodningen och läsförståelsen infinner sig. Viktigt att vi som speciallärare vet syftet med de kartläggningar och tester vi utför på elever. Speciallärarens roll att i samråd med undervisande klasslärare tolka utfall i bedömningsstödet, hjälpa till att införa rutiner för screeningar med normerade test som komplement till bedömningsstödet, kunna genomföra och tolka bedömningar av elevers läs- och skrivförmåga och omsätta utfall i bedömningsstöd och normrelaterad testning till pedagogiska insatsertid.

48

Litteraturlista

Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i årskurs 1-3: om lärares möjligheter och hinder. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2011. Göteborg.

Beswick, J. F., Williams, J. Douglas, & Sloat, E. A. (2005). A Comparative Study of Teacher Ratings of Emergent Literacy Skills and Student Performance on a Standardized Measure. Education, 126(1),

116.

Bjar, L. (2009). Pedagogisk, kvalitativ och dynamisk kartläggning. I: Bjar, L. & Frylmark, A. (red.) Barn

läser och skriver (s. 271-289.). Lund: Studentlitteratur AB.

Black, P. & William, D. (1998). Assessment and classroom learning. Assessment in Education, vol 5, s. 7‐

74.

Byrne, B. (2005). Theories of learning to read. In M. J. Snowling & C. Hulme (Eds.), The science of reading: A handbook (pp. 104–119). Malden, MA: Blackwell. doi:10 .1002/9780470757642.ch6 Bryman, A. & Nilsson, B, (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber

Bråten, I. (2008). Läsförståelse – komponenter, svårigheter och åtgärder. I I. Bråten (Red), Läsförståelse i

teori och praktik (s. 1-21). Lund: Studentlitteratur AB.

Bråten, I. (2008). Läsförståelse – inledning och översikt. I I. Bråten (Red), Läsförståelse i teori och

praktik (s. 47-81). Lund: Studentlitteratur AB.

Capellini, S., César, A. & Germano, G. (2015). Early Identification of Reading Problems: Preliminary Study with Students of 1st Grade. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 174, 1351-1355. Castles, A., Rastle, K., & Nation, K. (2018). Ending the reading wars: Reading acquisition from novice to

expert. Psychological Science in the Public Interest, 19, 5–51.

Catts, H., Petscher, Y., Schatschneider, C., Sittner Bridges, M., & Mendoza. K. (2009). Floor Effects Associated With Universal Screening and Their Impact on the Early Identification of Reading Disabilities. Journal of Learning Disabilities, 42(2), 163-176.

Catts, H. W., Nielsen, D. C., Bridges, M. S., Liu, Y. S., & Bontempo, D. E. (2015). Early Identification of Reading Disabilities Within an RTI Framework. Journal of Learning Disabilities, 48(3), 281–297. https://doi.org/10.1177/0022219413498115

Catts, H., Nielsen, D., Bridges, M., & Liu, Y. (2016). Early Identification of Reading Comprehension Difficulties. Journal of Learning Disabilities, 49(5), 451-465.

Clemens, N. H.(1), Shapiro, E. S., Wu, J. Y., Taylor, A. B., & Caskie, G. L. (2012). Monitoring Early First-Grade Reading Progress: A Comparison of Two Measures. Journal of Learning Disabilities, Vol 47, Issue 3, pp. 254 - 270. https://doi.org/10.1177/0022219412454455

Dockrell, J., Llaurado, A., Hurry, J., Cowan, R., Flouri, E., & Dawson, A. (2017). Review of assessment

measures in the early years

Drougge-Rådström, S. (2017, april) Lärares synpunkter på Bedömningsstödet. Dyslexi- aktuellt om läs-

och skrivsvårigheter, (4/2017), 15-17.

Druid-Glentow, B. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter: metodisk handbok. (1. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.

Ehri, L.C. (2005). Learning to read words: Theory, findings, and issues. Scientific Studies of Reading, 9(2), 167–188. doi:10.1207/ s1532799xssr0902_4

Ehri, L.C. (2014). Orthographic mapping in the acquisition of sight word reading, spelling memory, and vocabulary learning. Scientific Studies of Reading, 18(1), 5–21. doi:10.1080/10888438.20 13.819356 Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

49

Elwér, Å., Keenan, J., Olsson, R., Byrne, B., & Samuelsson, S. (2013). Longitudinal stability and predictors of poor oral comprehenders and poor decoders. Journal of Experimental Child

Psychology, 115(3), 497-516.

Elwér, Å., Fridolfsson, I., Samuelsson, S. & Wiklund, C. (2016). LäSt- Test i läsförståelse, läsning och

stavning för åk 1-6. Stockholm: psykologiförlaget Hogrefe.

Fridolfsson, I. (2018, januari) Skolverkets bedömningsstöd - ett alltför grovmaskigt nät. Dyslexi- aktuellt

om läs- och skrivsvårigheter, (1/2018), 6-7.

Fuchs, L. S., Fuchs, D., & Compton, D. L. (2004). Monitoring Early Reading Development in First Grade: Word Identification Fluency Versus Nonsense Word Fluency. Exceptional Children 71(1), 7-21.

Gellert, A. S., & Elbro, C. (2017). Try a little bit of teaching: A dynamic assessment of word decoding as a kindergarten predictor of word reading difficulties at the end of grade 1. Scientific Studies of

Reading, 21(4), 277-291 . DOI: 10.1080/10888438.2017.1287187

Gillon, G, T. (2018) Phonological Awereness, from research to practice. New York: The Guilford press. Gough, P. & Tunmer, W. (1986). Decoding, reading and reading disability. Remedial and Special

Education 7, 6-10.

Grigorenko, E. & Sternberg, R. (1998). Dynamic Testing. Psychological Bulletin. 124. 75-111. doi: 10.1037/0033-2909.124.1.75.

Gustafson, S., Samuelsson, C., Johansson, E. & Wallmann, J. (2013) How Simple is the Simple View of Reading?, Scandinavian Journal of Educational Research, 57:3, 292-308, DOI:

10.1080/00313831.2012.656279

Hattie, J. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London: Routledge.

Hirsh, Å. & Lindberg, V. (2015). Formativ bedömning på 2000-talet – en översikt av svensk och

internationell forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Høien, T. & Lundberg, I. (2013). Dyslexi: från teori till praktik. Stockholm: Natur och kultur. Jacobson, C. (2014). Läskedjor. Stockholm: Psykologiförlaget Hogrefe.

Jacobson, C. (2010). Utredning av läs- och skrivsvårigheter. I: Ericsson, B. (red.) Psykologisk utredning

vid läs- och skrivsvårigheter (s. 151-174). Lund: Studentlitteratur AB.

Johansson, S. (2013). On the validity of reading assessments: relationships between teacher judgements,

external tests and pupil self-assessments. Diss. (sammanfattning) Göteborg: Göteborgs universitet,

2013. Göteborg.

Jönsson, K. & Nilsson, J., (2018, februari). Bedömningen som snubbeltråd. Pedagogiska magasinet. Lärarförbundets tidsskrift för utbildning, forskning och debatt, (1/2018), 14-17.

Keenan, J. M. & Meenan, C. E. (2014). Test differences in diagnosing reading comprehension deficits.

Journal of Learning Disabilities, 47(2), 125-135.

Keenan, J. M., & Betjemann, R. S. (2006). Comprehending the gray oral reading test without reading it: Why comprehension tests should not include passage-independent items. Scientific Studies of

Reading, 10, 363–380. doi:10.1207/ s1532799xssr1004_2

Myrberg, M. (red.) (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och

skrivsvårigheter [Elektronisk resurs]: rapport från "Konsensus-projektet" 5 september 2003.

Stockholm: Lärarhögskolan, Institutionen för individ, omvärld och lärande.

Nation, K., & Snowling, M. (1997). Assessing reading difficulties: The validity and utility of current measures of reading skill. British Journal of Educational Psychology, 67, 359–370.

doi:10.1111/j.2044-8279.1997.tb01250.x

Nielsen, A. (2016). Boosting Orthographic Learning During Independent Reading. Reading Research

50

Sandeberg, af S. (2018, februari) Svar från Skolverket angående Bedömningsstödet i årskurs 1. Dyslexi-

aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, (2/2018), 6-11.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar: tester

och insatser; en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk

utvärdering (SBU). SBU-rapport nr 225.

SFS 2010:800. Skollag, Stockholm: Utbildningsdepartementet

Skolverket (2013). Sambedömning i skolan: exempel och forskning. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm:

Skolverket.

Skolverket (2016). Att läsa och förstå. Läsförståelse av vad och för vem? Stockholm: Skolverket. Skolverket (2016). Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad 2016 (3., kompletterade uppl.. ed.). Stockholm: Skolverket: Wolters Kluwer [distributör].

Skolverket (2011). Läroplan och kursplaner för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. Hämtad 2018-09-25 från:

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan- ochkursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-ochfritidshemmet

Snow, C. (2005). Knowledge to Support the Teaching of Reading: Preparing Teachers for a Chan. John Wiley & Sons

Snowling, M. J., Duff, F., Petrou, A., Schiffeldrin, J., & Bailey, A. M. (2011). Identification of Children at Risk of Dyslexia: The Validity of Teacher Judgements Using & “Phonic Phase”;. Journal of

Research in Reading, 34(2), 157-170.

Taube, K. (2009). Läs- och skrivförmåga, självbild och motivation. I: Bjar, L. & Frylmark, A. (red.) Barn

läser och skriver (s. 65-81). Lund: Studentlitteratur AB.

Tjernberg, C. (2013) Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. En praxisorienterad studie med

utgångspunkt i skolpraktiken. Stockholm: Specialpedagogiska institutionen.

Tunmer, W. & Greaney, K. (2010). Defining dyslexia. Journal of Learning Disabilities, 43(3), 229-243. doi: 10.1177/0022219409345009

Vellutino, F.,Fletcher, J., Snowling, M.J. & Scanlon, D. (2004). Specific reading disability (dyslexia). What have we learned in the past four decades? Journal of Child Psychology and Psychiatry, 45, 2-40.

Vetenskapsrådet (2015). Formativ bedömning på 2000-talet- en översikt av svensk och internationell

forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Virinkoski, R., Lerkkanen, MK., Holopainen, L., Eklund, K., & Aro, M. (2017) Teachers’ Ability to Identify Children at Early Risk for Reading Difficulties in Grade 1. Early Childhood Education

Journal Volume 46, Issue 5, pp 497–509 https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1007/s10643-017-0883-5

Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse – lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur och Kultur.

51