Studiens relevans för speciallärarprofessionen

Det önskade och avsedda lärandet ägde inte rum under informanternas grundskoletid. De har inte känt delaktighet och inkludering. Deras berättelser visar istället på utanförskap och exkludering. Sett ur informanternas perspektiv så har skolan brustit i flera avseenden genom att inte följa styrdokumenten. Resultatet visar att det inte är någon garanti att skolan fullgör sina åtaganden även om dessa är reglerade genom lag och andra styrdokument. Det vi dessutom kan ta till oss är vikten av att bekräfta eleverna, ge dem ett positivt bemötande och skapa meningsfulla lärandesituationer. Det är oerhört viktigt att skolan lyssnar på eleverna, att de får vara delaktiga och i ordets rätta bemärkelse inkluderade. För att detta ska vara möjligt så behövs resurser så att lärarna kan utbildas och ha ett gemensamt förhållningssätt. Det behövs också resurser i klassrummen i form av ytterligare pedagoger samt funktionell utrustning för att alla elever ska få det de har rätt till enligt ovanstående styrdokument.

Slutligen så kan jag konstatera att jag i mitt arbete som speciallärare kommer att vara mera medveten om det jag kommit fram till i studien. Det är också en del av mitt uppdrag att lyfta dessa frågor till rektorer och kollegor för att minska risken att någonting liknande drabbar andra elever.

34 7.7 Metoddiskussion

Min tidsplanering för intervjuernas genomförande höll inte på grund av informanternas från-varo och det har också resulterat i att antalet informanter blev begränsat. Om de omyndiga eleverna på min skola hade kunnat delta hade jag fått en större variation och bredd i min em-piri. Deras erfarenheter från grundskolan är inte lika gamla och det hade kanske kunnat ge ett annat resultat.

Jag är medveten om att detta är korta intervjuer ur ett livsberättelseperspektiv. Detta beror dels på informanternas koncentrationssvårigheter och dels på schematekniska problem att hitta passande tider. Jag arbetar som speciallärare idag och hade bara ett tillfälle varje vecka för att genomföra intervjuerna. Att använda ytterligare tid skulle innebära att någon annan elev inte fick sin undervisning hos mig om jag valde att prioritera annat.

Ett annat sätt att genomföra undersökningen hade varit observationer, men jag hade ingen möjlighet att ta ledigt från mitt arbete för att göra det. Det skulle också kunna bli tvivelaktiga resultat om lärarna och eleverna visste i förväg att jag skulle komma och vad jag ville obser-vera. Det hade också gått att använda en kvantitativ metod om man ville undersöka flera ele-vers erfarenheter från grundskolan. Då skulle man få en större bredd men mindre djup.

Av sex elever så valde tre att ställa upp som informanter. Jag vet inte om dessa har mera positiva erfarenheter än de andra som inte ville delta. Det kommer jag aldrig att få veta heller.

Det är möjligt att de elever som valde att inte ställa upp har ännu sämre erfarenheter från skolan och att de inte ville dela med sig av dem. Om så var fallet hade mitt resultat kunnat vara annorlunda om jag fått någon av dem att vilja delta.

7.8 Vidare forskning

Studien har väckt min nyfikenhet i flera avseenden: ingår inkluderingsperspektivet i dagens lärarutbildning och i sådana fall hur? Hur kan man arbeta för att förändra attityden bland de lärare som har ett motstånd mot inkluderande undervisning? Vilken bild av skolan kommer elever med dåliga skolerfarenheter förmedla till sina barn- och hur påverkas barnens

skolresultat av detta? Giota m. fl (2009) visar att elever i behov av stöd ofta har föräldrar med låg utbildningsbakgrund. Vad beror det på? Arv eller miljö..? En annan fundering är att elever som fått stöd når målen i lägre utsträckning än de som inte fått det (Giota m.fl, 2009). Det är mycket intressant, inte minst ur ett speciallärarperspektiv. Vad är det som är avgörande för att stödet ska ha avsedd effekt? Hur arbetar man på skolor som lyckas utforma stödet så att eleverna når målen? Ytterligare en fundering som väckts hos mig är om den ökade

individualiseringen inom skolan minskar känslan av gemenskap och delaktighet och därför minskar graden av inkludering? Skulle det vara annorlunda om eleverna fick arbeta

tillsammans för att uppnå gemensamma mål? Och hur skulle måluppfyllelsen påverkas av detta? En av informanterna talade om lärarbrist. Är det flera elever som redan drabbats av den ökande lärarbristen i Sverige? Kan man se någon koppling mellan lärarbristen och de vikande resultaten i svensk skola? Dessutom skulle det vara intressant att ta reda på hur statistiken över särskoleplacerade elever ser ut. Vilka utredningar görs? Finns det trender inom detta område? Slutligen, det jag inledningsvis tänkte göra i min egen studie: hur implementeras och tillämpas Skolverkets nya riktlinjer för arbete med anpassningar, särskilt stöd och

åtgärdsprogram?

35

Referenser

Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. Stockholm: Liber.

Asp- Onsjö, L.(2011). Åtgärdsprogram i praktiken. Att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund:

Studentlitteratur.

Asp- Onsjö, L.(2012). Specialpedagogik i en skola för alla- att arbeta med elever i skolsvårigheter. I U.P.

Lundgren, Säljö, R. & Liberg, C. (Red.), Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. (ss. 327-345, 2 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.

Atterström, H & Persson R.S. (2000). Brister eller olikheter? Specialpedagogik på alternativa grundvalar.

Lund: Studentlitteratur.

Bjerneld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap? (3:e uppl). Lund: Studentlitteratur.

Boréus, K.(2011). Texter i vardag och samhälle. I P. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (ss.131-149, 1:3 uppl.). Stockholm: Liber.

Das, K.A., Kuyini, B.A & Desai, I.P. (2013). Inclusive education in India: Are the teachers prepared?

International Journal of Special Education, 28:1, 27-36. Hämtad från: http://www.

internationajournalofspecialeducation.com

Egelund, N., Haug, P. & Persson, B. (2006). Inkluderande pedagogik i skandinaviskt perspektiv.

Stockholm: Liber.

Eriksson-Zetterqvist, U. & Ahrne, G. (2013). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (ss. 36-57, 1:3 uppl.). Stockholm: Liber.

Gal, E., Schreur, N. & Engel-Yeger, B. (2010). Inclusion of children with disabilities: Teacher´s attitudes and requirements for environmental accomodations. International Journal of Special Education, 25:2, 89-99. Hämtad från: http://www.internationaljournalofspecialeducation.com

Giota, J., Lundborg, O. & Emanuelsson, I.(2009). Special education in comprehensive schools: Extrent, forms and effects. Scandinavian Journal of Educational Research, 53:6, 557-578. Hämtad från:http://www.ingentaconnect.com/content/routledg/csje

Holme, I.M. & Krohn Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik- om kvalitativa och kvantitativa metoder.

Lund: Studentlitteratur.

Hugo, M.(2011). Från motstånd till framgång- att motivera när ingen motivation finns. Stockholm: Liber.

Kvale, S.& Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lambe, J. (2007). Northern Ireland student teacher’s changing attitudes towards inclusive education during initial teacher training. International Journal of Special Education, 22:1, 59-71. Hämtad från: http://

www.internationaljournalofspecialeducation.com

Larsson, S. (2012). Om folkets lärande och vuxnas bildning- kunskapsbehovet livet igenom. I U.P.

Lundgren, R. Säljö, & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare.(ss. 533-556, 2 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.

Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedts.

36

Nielsen, C. (2011). The most important thing: Students with reading and writing difficulties talk about their experiences of teachers’ treatment and guidance. Scandinavian Journal of Educational Research, 55:5, 551-565. doi: 10.1080/00313831.2011.555921

Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik (2:7 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Nilhom, C. (2012). Barn och elever i svårigheter- en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, C. & Alm, B.(2010). An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teacher strategies, and children’s experiences. European Journal of Special Needs Education, 25:3, 239-252.

doi:10.1080/00313831.2011.555921

Nilholm, C. & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning- vad kan man lära av forskningen? FoU nr 3, Specialpedagogiska skolmyndigheten. Stockholm: Tullbergs kommunikationsbyrå.

Partanen, P. (2007). Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonniers.

Persson, B. (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.

Persson, B. & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse- att nå framgång med alla elever.

Stockholm: Liber.

Rapp, S. (2012). Skolans lagar och förordningar- det legala ramverket. I U.P. Lundgren, R. Säljö, & C.

Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare.(ss. 461-484, 2 uppl.). Stockholm:

Natur & Kultur.

Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2011). Att analysera kvalitativt material. G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (ss. 194-210, 3 uppl.). Stockholm: Liber.

SFS 1985: 1100. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS 1994:1194. Grundskoleförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartmentet.

Skolverket. (2011). Gymnasieskola 2011. Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes.

Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken-bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Svenska Unescorådet. (2006). Salmancadeklarationen och Salamanca +10. Svenska Unescorådets skriftserie nr 2/2006.

Svensson, P. & Ahrne, G. (2013). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (ss 19-33,1:3 uppl.). Stockholm: Liber.

Szklarsi, A. (2011). Pupil’s experiences of being motivated to learn in school: An empirical

phenomenological study. The Journal of the Australian Science Teachers Association, 57:1, 43-48.

Hämtad från: http://www.asta.edu.au

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken- ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

37

Säljö, R. (2012). Den lärande människan. I P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning- grundbok för lärare. (ss.139-198, 2 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.

Takala, M., Hausstätter Sarromaa, R., Ahl, A. & Head. G. (2012). Inclusion seen by student teachers in special education: Differences among Finnish, Norwegian and Swedish students. European Journal of Teacher Education, 35:3, 305-325. doi: 10.1080/02619768.2011.654333

Utrikesdepartementet (2006). Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Regeringskansliet.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Stockholm: Elanders Gotab.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. [Elektronisk version]. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotskij, L. S. (2001). Tänkande och språk. (K. Öberg Lindsten, övers.) Göteborg: Daidalos.

(Originalarbete publicerat 1934).

Woodcock, S. (2013).Trainee teachers’ attitudes towards students with specific learning disabilities.

Australian Journal of Teacher Education, 38:8, 16-29. Hämtad från:

http://dx.doi.org/10.14221/ajte.2013v38n8.6

Yuen, M., Westwood, P. & Wong, G. (2005). Meeting the needs of students with specific learning

difficulties in the mainstream education system: Data from primary school teachers in Hong Kong, International Journal of Special Education, 20.1, 67-76. Hämtad från:

http://www.internationaljournalofspecialeducation.com

Öberg, P. (2013). Livshistorieintervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder.

(ss. 58-70, 1:3 uppl.). Stockholm: Liber.

Öhlmér, I. (2004). Åtgärdsprogram-Ett verktyg i skolans vardag. Västerås: IÖ Respons.

1 Bilaga 1

………… 2015-01-24

Till elever på introduktionsprogrammen

Jag går, som du kanske vet, på speciallärarprogrammet. Den här terminen är den sista och jag ska genomföra mitt examensarbete. Syftet med arbetet är att ta reda på vilka erfarenheter just du har av undervisningen i svenska på grundskolan eftersom du saknar betyg i ämnet.

Jag planerar att genomföra individuella samtal med er elever där du får berätta om vilka åtgärder du upplevt att skolan vidtagit för att du skulle nå kursmålen. Samtalen kommer att spelas in och sedan skrivas ner. Det viktiga är hur du minns undervisningen och vad som fungerade bra eller mindre bra just för dig.

Deltagandet är helt frivilligt och kan avbrytas när som helst. Allt material kommer att avidentifieras och ingen annan än jag kommer att veta vilka elever som deltagit. Ingen obehörig kommer att ta del av insamlade data. När arbetet är avslutat så kommer mitt insamlade material att förstöras. Ingen mer än jag kommer att veta vilken skola informationen kommer ifrån.

Jag hoppas att du vill hjälpa mig att genomföra studien. Genom att ta del av dina erfarenheter så kan förhoppningsvis både jag och skolan utveckla vårt framtida arbete med elever som av någon orsak riskerar att inte nå kursmålen i svenska.

Tack på förhand  //Pia

2 Bilaga 2

Frågemall:

Vill du berätta om dina erfarenheter av undervisningen i svenska i år 9?

Övriga saker att ta upp (om de inte framkommer självmant under intervjun)

Insatser?

Tankar och känslor?

Optimal skola?

Delaktighet och inkludering?

Åtgärdsprogram?

Tankar - inte godkänd?

Varför blev det som det blev, tror du?

Vad har du tagit med dig från tiden i grundskolan?