6. DISKUSSION
6.2 Studiens relevans för speciallärarutbildningen
Tidiga insatser är ett aktuellt begrepp i skolan och för speciallärare med inriktning språk, läs- och skrivutveckling är arbetet med elever som har svårigheter i sin inledande läsinlärning centralt. Det är angeläget att studera hur speciallärare identifierar och undervisar elever med lässvårigheter samt att undersöka hur tidiga insatser ser ut på olika skolor. Specialundervisning bör vara starkt förankrad i forskning för att stärka specialläraryrkets profession.
6.3 Framtida forskning
Forskningen pekar på vikten av tidiga insatser och menar att intensivträning är effektivt. Staten har det senaste året gjort satsningar gällande tidiga insatser vilket har resulterat i
Lågstadiesatsningen och Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Det skulle vara
intressant att undersöka vad dessa satsningar kommer att resultera i. Hur har
Lågstadiesatsningen sett ut i praktiken? Hur används Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling ute på skolorna? Har det resulterat i att fler elever med lässvårigheter
7. Litteraturlista
Allard, B., Rudqvist, M., & Sundblad, B. (2001). Nya lusboken:en bok om läsutveckling (1. uppl. ed.). Stockholm: Bonnier utbildning. Child Development and Behavior, 39, 79-129
Annell, B., Burman, J., Fröhling, T., Lundberg, I., & Leven, E. (2001). Kom och läs!. Vilken bild är rätt?
En enkel klassdiagnos av läsförståelse (1. uppl. ed.). Stockholm: Natur och kultur.
Dahlin, M. (2006). TIL - tidig intensiv lästräning. (1. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.
Ehri, L. C. (2005). Learning to Read Words: Theory, Findings, and Issues. Scientific Studies of Reading, 9, 167–188
Elwér, Å. (2014). Early Predictors of Reading Comprehension Difficulties. Linköpings universitet. Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
Elwér, Å., Keenan, J., Olson, R., Byrne, B., & Samuelsson, S. (2013). Longitudinal stability and predictors of poor oral comprehenders and poor decoders. Journal of Experimental Child
Psychology, 115(3), 497-516.
Ergül, C. (2012). Evaluation of reading performances of students with reading problems for the risk of learning disabilities. Educational Sciences: Theory & Practice 12(3). Educational Consultancy and Research Center.
Fridolfsson, I. (2008). Grunderna i läs- och skrivinlärning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Furnes, B., & Samuelsson, S. (2010). Predicting Reading and Spelling Difficulties in Transparent and Opaque Orthographies: A Comparison between Scandinavian and US/Australian Children.
Dyslexia,16(2), 119-142.
Gillon, G. T. (2004). Phological awareness. From research to practice. New York: The Guilford Press Hammill, D. D., & Swanson, H. L. (2006). The National Reading Panel´s Meta-Analysis of
PhonicsInstruction: Another Point of View. The Elementary School Journal, 107, (1), 17-26. Herkner, B. (2011). Läsutveckling i årskurs 2–6 belyst genom standardiserade test och nationella provet i
svenska i årskurs 3. Stockholm: Stockholms universitet. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:410026/FULLTEXT01.pdf
Hoover, W. A. & Gough, P. B. (1990). The Simple View of Reading. Reading and Writing: An
Interdisciplinary Journal, 127-160
Häggström, I., & Frylmark, A. (2010). Spel. Trugs - teach reading using games, låda 1. Stockholm: IngAst HB.
Häggström, I. & Brännström, L. (2008). Hur låter orden?. Stockholm: Hogrefe psykologiförlaget Høien, T. & Lundberg, I. (2013). Dyslexi : Från teori till praktik. Stockholm: Natur & kultur. Jacobson, C. (2006). Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter? Dyslexi – aktuellt om läs- och
skrivsvårigheter 11(4) 6-10. Växjö universitet.
Jacobsson,C. (2001) Läskedjor – manual. Stockholm: Hogrefe Psykologiförlaget AB.
Jacobson, C., & Lundberg, I. (2000). Early prediction of individual growth in reading. Reading and
Writing, 13(3), 273-296.
Järpsten, B., & Taube, K. (2013). DLS : För skolår 2 och 3. Handledning. Stockholm: Hogrefe.
Jönsson, B. (2014). Lästräningsmaterialet BRAVKOD : Bra avkodning för ökad måluppfyllelse, en till
en-undervisning, automatisering av ljudavkodning (3. uppl. ed., Lästräning med BRAVKOD). Lund:
Studentlitteratur.
Kamhi, A., & Catts, H. (2014). Language and reading disabilities (3.rd ed.). Harlow:Pearson education limited.
Kuhn, M. (2005). A Comparative Study of Small Group Fluency Instruction. Reading Psychology an
International Quarterly, 26(2), 127-146.
Kuhn, M. R., & Stahl, S. (2003). Fluency: A review of developmental and remedial strategies. The
Journal of Educational Psychology, 95, 3–21
Levlin, M.(2014). Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Lässvårigheter,
Språklig Förmåga Och Skolresultat I Tidiga Skolår: En Undersökning Av 44 Elever I årskurs 2 till 3. Umeå: Umeå Universitet. Tillgänglig:
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:763839/FULLTEXT01.pdf
Lindahl, R. (1954). Instruktioner, normer och användning av läsproven H4 och H5. Västra Frölunda: Rikard Lindahl Förlag.
Lukimat (2008) Spel-Ett, Ekipeli Hämtad 2017-01-14 från, http://www.lukimat.fi/lasning/material/spel-ett-1
Lundberg, I., Frost, J., & Petersen, O.-P. (1988). Effects of an extensive program for stimulating phonological awareness in preschool children. Reading Research Quarterly, 23(3), 263–284. Lundberg, I. & Herrlin, K. (2003). God läsutveckling. Stockholm: Natur och kultur.
Lundberg, I., Olofsson, Å & Wall, S. (1980). Reading and spelling skills in the first school years predicted from phonemic awareness skills in kindergarten. Scandinavian Journal of
Psychology, 21(1), 159-173.
Löwenbrand-Jansson, G. (2009). Munläs. : FonoMix munmetoden A, Läsövningar. Nässjö: Gullow förlag.
Melby-Lervåg, M., Lyster, S., Hulme, C., & Hinshaw, Stephen P. (2012). Phonological Skills and Their Role in Learning to Read: A Meta-Analytic Review. Psychological Bulletin, 138(2), 322-352. Myrberg, M. (2007). Dyslexi: En kunskapsöversikt (Vetenskapsrådets rapportserie, 2007:2). Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Myrberg, M. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Skolverket.
NICHD. (2000). National Reading Panel. Teaching Children to Read: An Evidence-based Assessment of
the Scientific Research Literature on Reading and its Implications for Reading Instruction.
Washington: National Institute for Child Health and Development.
Nilholm,C. (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk forskning i
Sverige, 10(2), s. 124-138.
Olofsson, Å. (2009). Fonologisk medvetenhet. I Samuelsson (Red.) (2009) Dyslexi och andra svårigheter
med skriftspråket (pp. 16-31). Stockholm: Natur & Kultur.
Olofsson Å., & Hemmingsson I. (1994). Fonolek. Läspedagogiskt Centrum Onset-Rime ( ) Hovmantorp: Debeo
Poskiparta, E., Niemi, P., & Vauras, M. (1999). Who Benefits From Training in Linguistic Awareness in the First Grade, and What Components Show Training Effects? Journal of Learning
Disabilities, 32(5), 437-446.
Price, K., Meisinger, E., Louwerse, M. & D’Mello, S. (2016) The Contributions of Oral and Silent Reading Fluency to Reading Comprehension, Reading Psychology, 37 (2), 167-201,
PISA. Programme for International Student Assessement (2016). Hämtad 2017-01-14 från, http://www.oecd.org/pisa/
PRILS.Progress in International Reading Literacy (2016). Hämtad 2017-01-14 från,
https://nces.ed.gov/surveys/pirls/
Samuelsson, S. (2006). Skriftspråklig utveckling och dyslexi. I: Bjar, L. (red.), Det hänger på språket!
Lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Scarbourough, H. (1998). Early identification of children at risk for reading disabilities phonological awareness and some other promising predictors. In B. K. Shapiro, P. J. Accardo, & A. J. Capute (Red.), Specific reading disability: A view of the spectrum (pp. 75-119). Trinonium, MD: York Press SFS 2010:800 Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Shapiro, L. R., Carroll, J. M., & Solity, J. E. (2013). Separating the influences of prereading skills on early word and non-word reading. Journal of Experimental Child Psychology, 278– 295. Skolverket. (2016a) Statsbidrag för Lågstadiesatsningen. Hämtad 2017-01-12, från
http://www.skolverket.se/skolutveckling/statsbidrag/grundskole-och-gymnasieutbildning/lagstadiesatsningen-1.235053
Skolverket. (2016b) Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1-3. Hämtad 2017-01-12 från,
http://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/bedomningsstod/svenska-och-svenska-som-andrasprak https://bp.skolverket.se/web/bs_gr_grgrsve01_1-3
Skolverket. (2014) Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket
Skrtic, T. (1995). Power/knowledge and pragmatism: a postmodern view of the professions. I T. Skrtic (red): Disability and democracy: reconstructing (special) education for postmodernity. New York: Teachers College Press
Skrtic, T. (1991). Behind special education. Denver: Love.
Snow, C. E., Griffin, P. & Burns, M. S. (2005). Knowledge to support the teaching of reading: Preparing teachers for a changing world. San Fransisco: Jossey-Bass.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2013) Läs – och skrivsvårigheter/dyslexi. Hämtad 2017-01-12,
från https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/las--och-skrivsvarigheterdyslexi/
Stanovich, K. E. (1986). Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. Reading Research Quarterly, 21(4), 360–407.
Staffans, K. (2014) Kjell Staffans om läs- och skrivinlärning. Hämtad 2017-01-14 från
http://www.kjellstaffans.fi/
Sterner, G. & Lundberg, I. (2010). Före Bornholmsmodellen: [språklekar i förskolan]. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Svenska dyslexiförningen (2012) Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter. Stockholm. Hämtad
2017-01-12:
https://www.spsm.se/globalassets/funktionsnedsattning/modell-for-utredning-av-las--och-skrivsvarigheter.pdf
Taube, K. (1988). Reading acquisition and self concept. Umeå: Umeå Universitet. Hämtad 2017-01-12:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:604691/FULLTEXT01.pdfReading
Taube, K., Fredriksson, U., & Olofsson, Å. (2015). Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för
yngre elever: Delrapport från SKOLFORSK-projektet. Vetenskapsrådets rapporter, Vetenskaprådets
rapporter, 2015.
Tinglev, I. (2014). En specialpedagogisk överblick (Elevhälsan). Stockholm: Skolverket. Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: en praxisorienterad studie med
utgångspunkt i skolpraktiken. Stockholm: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Torgesen, J. K. (2005). Recent discoveries on remedial interventions for children with dyslexia. I C. Hulme & M. Snowling, (Red.), The science of Reading, 521-537. Malden: Blackwell publishing. Torgesen, J. K., Alexander, A. W., Wagner, R. K., Rashotte, C. A., Voeller, K. K. S., & Conway,
T. (2001). Intensive remedial instruction for children with severe reading disabilities: Immediate and long-term outcomes from two instructional approaches. Journal of Learning Disabilities, 34, 33–58. Torgesen, J.K. & Hudson, R. (2006). Reading fluency: critical issues for struggling readers. In S.J.
Samuels and A. Farstrup (Red.). Reading fluency: The forgotten dimension of reading success. Newark, DE: International Reading Association
Trageton, A., & Nilsson, B. (2005). Att skriva sig till läsning : IKT i förskoleklass och skola (1. uppl. ed.). Stockholm: Liber.
Tunmer, W. E. (2008). Recent developments in reading intervention research: Introduction to the Special Issue. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 21, 299–316.
Vellutino, F. R., & Others. (1996). Cognitive Profiles of Difficult-to-Remediate and Readily Remediated Poor Readers: Early Intervention as a Vehicle for Distinguishing between Cognitive and Experiential Deficits as Basic Causes of Specific Reading Disability. Journal of Educational Psychology, 88 (4), 601-38.
Verhoeven, Ludo , van Leeuwe, Jan & Vermeer, Anne (2011) Vocabulary Growth and Reading Development across the Elementary School Years, Scientific Studies of Reading, 15 (1), 8-25, Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Weiner Ahlström, S. (2001). Språkbiten. Kopieringsunderlag (1. uppl. ed.). Stockholm: Bonnier utbildning.
Wolff, Ulrika. (2011). Effects of a Randomised Reading Intervention Study: An Application of Structural Equation Modelling. Dyslexia, 17(4), 295-311.
Bilagor
Bilaga 1.Intervjuguide
A Din bakgrund som speciallärare/specialpedagog
1. Vad har du för utbildning?
2. När blev du färdig med din specialpedagogiska utbildning?
3. Ingick läs- och skrivutveckling/lässvårigheter i din specialpedagogiska utbildning? I vilken omfattning?
4. Hur länge har du arbetat som speciallärare/specialpedagog?
Hur många skolor har du jobbat på som speciallärare/specialpedagog? 5. Vilka arbetsuppgifter ingår i ditt arbete på skolan?
Hur stor del av din arbetstid går till undervisning med elever som har lässvårigheter?
B Strategier som speciallärare/specialpedagoger använder för att identifiera elever med svårigheter i sin inledande läsinlärning
1. När sker den första bedömningen av elevens läsförmåga? Vem gör den bedömningen?
2.På vilket sätt sker bedömning av elevens läsförmågor i åk 1-3 på din skola? Hur ofta?
Vem gör bedömningarna?
3. Vilka screeningmaterial används? (tex DLS, H4, Bedömningsstöd, Fonolek) Vem/vad avgör vilka screeningmaterial som används?
Vilka screeningmaterial anser du ger mest användbara resultat? Är testerna normerade?
4. Finns det några stanine/percentil-värden som leder till åtgärder för eleven? Vem avgör vad som leder till åtgärder? (Du, skolområdet, rektor?)
C Dina insatser och strategier för att hjälpa elever med svårigheter i sin inledande läsinlärning
1. Vilka faktorer gör dig uppmärksam på att en elev har lässvårigheter? 2. Vilken stanine/percentil påvisar en svårighet enligt dig?
3. Vad avgör om en elev får hjälp från dig, efter att bedömning gjorts? 4. Hur snabbt kopplas du in när eleven bedöms ha svårigheter?
5. Har du en individuell strategi för varje elev, eller följer du en mall? 6. Arbetar du enskilt med elever eller i mindre grupper?
7. Tränar du elever i klassrummet också/enbart? På vilket sätt?
D Ditt material
1. Hur har du tränat elever med svårigheter i sin inledande läsinlärning de senaste läsåren?
Vilket material/vilka metoder har du använt? 2. Vad är det som avgör vilket material/vilka metoder du valt?
Är det ditt val eller någon annans?
3. Finns det någon metod/något material som du använt tidigare i ditt arbete som speciallärare/specialpedagog, men som du slutat att använda?
Av vilken anledning?
4. I vilken omfattning har du fått fortbildning som speciallärare/specialpedagog? Har det påverkat ditt sätt att arbeta?
Vilken fortbildning har påverkat mest?
E Forskning relaterad till material och träning
1.Anser du att du har möjlighet att ta del av ny forskning inom ditt område? Påverkar ny forskning ditt sätt att arbeta?
På vilket sätt?
2. Känner du till vilken forskning som ligger bakom de metoder du använder? (Är materialen/metoderna forskningsbaserade?)
F Din bedömning och utvärdering av insatser som du anser leder till bra resultat för elever med lässvårigheter
1. Vilka material/metoder anser du leder till god utveckling för elever med svårigheter i sin tidiga läsinlärning?
2. Använder du appar som träningsmaterial för elever med svårigheter i sin tidiga läsinlärning?
3. Anser du att åtgärder som du använder/din skola använder är tillräckliga? På vilket sätt?
4. Tycker du att det finns någon åtgärd som är önskvärd att genomföra för elever med svårigheter i sin inledande läsinlärning, som du inte genomför idag?
5. Hur utvärderar din skola insatser som sätts in? Något övrigt som du vill tillägga?
Bilaga 2. e UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för Språkstudier ________________________
Tidiga insatser: en studie om speciallärares och specialpedagogers insatser för elever med svårigheter i sin inledande läsinlärning.
Bästa speciallärare/specialpedagog!
Vi, Anna Westman och Helena Skog, läser sista terminen på Speciallärarprogrammet med inriktning Språk, Läs- och Skrivutveckling på Umeå Universitet. Under
höstterminen skriver vi ett examensarbete inom området specialpedagogik. I vår studie inriktar vi oss på speciallärares och specialpedagogers insatser för elever med svårigheter i sin inledande läsinlärning.
Intervjutiden har vi beräknat till cirka 30 minuter, och den kommer att spelas in. I vår studie kommer vi att ta hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Ditt deltagande i vår studie är frivilligt, och du kan när som helst avbryta din
medverkan.
Intervjumaterialet kommer att vi att hantera konfidentiellt och det kommer enbart att användas i forskningssyfte. Alla informanter kommer att vara anonyma. Ingen
information kommer alltså att kunna härledas till dig som pedagog eller den berörda skolan.
Det färdiga examensarbetet kommer att läsas av vår handledare, examinator samt opponenter, och arbetet kommer slutligen att publiceras på Umeå Universitets databas.
Vi är väldigt glada att du tar dig tid att ställa upp på en intervju för vår studie. Önskar du ytterligare information om studien får du gärna skicka e-post till oss, eller vår handledare.
Tack på förhand!
Med Vänliga Hälsningar
Anna Westman och Helena Skog
Kontaktuppgifter:
Student Anna Westman anna.westman@gmail.com
Student Helena Skog helenaskog@live.se