Forskningens främsta bidrag skulle kunna ses utifrån det fält den ingår i. Som tidigare nämnt tar Lilliedahl (2013) upp ett behov av mer musikpedagogisk forskning med läroplansteoretisk kärna. Denna studie kan ses som ett bidrag till detta fält.
En pedagogisk studies relevans mäts inte enbart utifrån ett forskningsbehov, utan även utifrån vad den kan bidra med för yrkesverksamma lärare. Eftersom Roberts (1998) forskning om kunskapsemfaser uppstått ur behovet att förstå svaret på elevens fråga ”varför ska jag lära mig det här?” (Roberts 1998) i naturvetenskapliga ämnen, kan denna studie ses som ett försök att hjälpa även musiklärare besvara den frågan.
Studiens många beröringspunkter, såsom läroplansteori och dess kunskapsemfaser, musikämnets historia och läroplansmodellernas faktiska uttryck på kursplansnivå kan ses som fördelar vid tankar om fortsatt forskning. Till viss del har ”nya” kunskapsemfaser identifierats utanför de sju begrepp Roberts (1998) format och de fem idéer Varkøy (1996) presenterat. Vad skulle hända om en musikpedagogisk forskning studerade musikämnets inneboende syften? Skulle samma teman hittas? Skulle andra kategorier uppstå?
Som tidigare nämnt har studien präglats av sin tidsbegränsning, vilket också påverkat det urval som gjorts. Det vore ytterst intressant att ta del av forskning som undersökte musikens lärostoff och kunskapsemfaser innan 1962. I bakgrundskapitlet presenteras folkskolans och enhetsskolans musikaliska styrdokument på ett översiktligt vis. Vad händer om detta istället blir huvudfokus för en framtida studie? Vilka fynd kan göras på ännu äldre material? Vad händer om musikpedagogiska forskare försöker förstå exempelvis vad Gustav Vasas barn lärde sig i musik, och hur deras utbildning motiverades? Denna typ av funderingar väcker inte enbart ett historiskt intresse, utan skapar också tankar om det motsatta: vad kan vi förvänta oss av framtiden gällande lärostoff och kunskapsemfaser i musikämnet?
En av studiens begränsningar låg i vilka kursplaner som inte skulle diskuteras, där bland annat den reviderade versionen av Lgr 11 togs upp. Det vore intressant att ta del av studier som granskar den, och finner dess plats bland läroplansmodeller, samt identifierar dess kunskapsemfaser på ett liknande vis som denna studie gjort. På samma sätt vore ett studium av sameskolans och/eller särskolans kursplaner i musikämnet högst intressant att ta del av.
Referenser:
Barton, G., Garvis, S. & Hartwig, K. (2018). Music Education in Schools – what is taught? A comparison of curriculum in Sweden and Australia. Australian Journal of Music Education, 51(1), 3–12. ISSN 0004-9484
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm: Liber.
Bouij, C. (2014). Musik i grundskolan – ett ämne i takt eller otakt med tidsandan? I Ø. Varkøy & J. Söderman (red.) (2014). Musik för alla: filosofiska och didaktiska perspektiv på musik, bildning och samhälle. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
CODEX vid Uppsala Universitet. (2021). Forskarens etik. Uppsala universitet. Hämtad 04-04-2021
https://codex.uu.se/forskarens-etik/
Danielsson, A (2008). Synen på musik i Lpo 94 och dess föregångare. Nordisk musikpedagogisk forskning: Årbok, 10, 215-228.
Egidius, H. (2001). Skola och utbildning: i historiskt och internationellt perspektiv. Stockholm: Natur och kultur.
Hanken, I.M. & Johansen, G. (2013). Musikkundervisningens didaktikk. (2. utg.) Oslo: Cappelen Damm akademisk.
Karlsson, T. Nationalencyklopedin (2021), New Public Management. Hämtad 2021-02-07
http://www.ne.se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/new-public-management Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och
vårdvetenskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur
Lilliedahl, J. (2013). Musik i (ut)bildning: gränsdragningar och inramningar i läroplans(kon)texter för gymnasieskolan. Diss. Örebro: Örebro universitet, 2013. Örebro.
Lilliedahl, J. (2014). Musik i läroplanen och läroplanen i musik. I Ø. Varkøy & J. Söderman (red.), Musik för alla: filosofiska och didaktiska perspektiv på musik, bildning och samhälle. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, U.P. (1989). Att organisera omvärlden: en introduktion till läroplansteori. (2. [dvs 4.] uppl.) Stockholm: Utbildningsförl. på uppdrag av Gymnasieutredningen.
Lundgren, U. P. (2014). Skolan blir till och formas. I U. P. Lundgren, R. Säljö, & C. Liberg (red.) Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. (tredje [reviderade och uppdaterade] utgåvan). Stockholm: Natur & kultur.
Merriam-Webster. (n.d.). Joie de vivre. I Merriam-Webster.com dictionary. Hämtad 2021-03-01
https://www.merriam-webster.com/dictionary/joie%20de%20vivre
Migrationsverket. 2020. Historik. Hämtad 2021-02-07
Nationalencyklopedin (2021), håg. Hämtad 2021-03-03
http://www.ne.se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/håg
Nationalencyklopedin (2021), självändamål. Hämtad 2021-03-03
http://www.ne.se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/självändamål ()
Nyman, D. & Roxne, A. (2012). Undervisning i naturvetenskap i de tidiga skolåren - Lärares syn på kunskap
och utomhusundervisningens betydelse för lärandet. [Examensarbete, Uppsala universitet]. DiVA.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:619897/FULLTEXT01.pdf
Richardson, G. (2010). Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu. (8. rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Roberts, D.A. & Östman, L. (red.) (1998). Problems of meaning in science curriculum. New York: Teachers College Press.
Sandberg, R. (1996). Musikundervisningens yttre villkor och inre liv: några variationer över ett läroplansteoretiskt tema = [The external conditions and inner life of music education] : [variations on a curriculum-theoretical theme]. Diss. Stockholm: Univ.. Stockholm.
Sundberg, D (2016). Läroplansmodeller i den svenska läroplansutvecklingen. I N. Wahlström Läroplansteori och didaktik. (Andra upplagan). Malmö: Gleerup Utbildning AB. Sveriges riksdag (7 september 2018). Demokratins historia. Sveriges riksdag. Hämtad 2021-03-01.
https://www.riksdagen.se/sv/valet-2018/riksdagsvalet-i-undervisningen/demokratins- historia/
Varkøy, Ø. (1996). Varför musik?: en musikpedagogisk idéhistoria. (1. uppl.) Stockholm: Runa.
Wahlström, N. (2016). Läroplansteori och didaktik. (Andra upplagan). Malmö: Gleerup Utbildning AB.
Widén, P. (2015). Kvalitativ textanalys. Handbok i kvalitativ analys. (S. 176-193).
Östman, L. (2014) I Jakobson, B., Lundegård, I. & Wickman, P. (red.), Lärande i handling: en pragmatisk didaktik. (1. uppl. s. 32-46) Lund: Studentlitteratur.
Källmaterial:
Folkskolestadgan. (1842). Kongl. Maj:Ts nådiga stadga angående folk- underwisningen i riket. Stockholm: Stockholms Slott.
Normalplan. (1878). Normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner.
Normalplan. (1889). Normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner.
Normalplan. (1900). Normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner.
Folkskolöverstyrelsen (1919). Kungl. Folkskolöverstyrelsens förslag till undervisningsplan för rikets folkskolor. Stockholm: K. boktr..
Th 51. (1951). Timplaner och huvudmoment för studieplaner för skolor av a- och b- form vid försöksverksamhet i anslutning till 1946 års skolkommissions principförslag. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
Skolöverstyrelsen (1955). Undervisningsplan för rikets folkskolor den 22 januari 1955. Stockholm: Norstedt.
Skolöverstyrelsen (1962). Läroplan för grundskolan. Stockholm: Kihlström.
Skolöverstyrelsen. (1969). Läroplan för grundskolan 1 Allmän del. Stockholm: Utbildningsförl.. Skolöverstyrelsen. (1969). Läroplan för grundskolan 2 Supplement: kompletterande anvisningar och
kommentarer. Stockholm: Utbildningsförl..
Skolöverstyrelsen. (1980). Läroplan för grundskolan Allmän del: mål och riktlinjer, kursplaner, timplaner. Stockholm: Liber Läromedel/Utbildningsförl..
Utbildningsdepartementet (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94: Lpf 94. Stockholm: Utbildningsdep..
Skolverket (2000). Grundskolan: kursplaner och betygskriterier. Kommentarer. Stockholm: Statens skolverk.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.