Studiens relevans för specialläraryrket

Som speciallärare med inriktning mot intellektuell funktionsnedsättning är det relevant att känna till hur lärare i grundskolan upplever att undervisa integrerade elever och hur de förhåller sig till att undervisa utifrån två olika kursplaner samtidigt. I denna studie har det framkommit att lärarna i grundskolan upplevde att det saknas kunskap om intellektuella funktionsnedsättningar och om skolformen särskola. Att undervisa utifrån två olika kursplaner gör att lärarna får olika ramar att förhålla sig till och måste hitta ett sätt att balansera detta i klassrummet. Att hjälpa till att hitta denna balans kan vara en arbetsuppgift för speciallärare med inriktning mot intellektuell funktionsnedsättning.

I speciallärarens uppdrag ingår det att vara en kvalificerad samtalspartner och att kunna stötta kollegor i frågor gällande intellektuell funktionsnedsättning och särskola. Inom uppdraget som speciallärare kan det därför ingå att vara samtalspartner med en handledande funktion till lärare som har integrerade elever i sina undervisningsgrupper. För att kunna genomföra uppdraget som kvalificerad samtalspartner kan det därför vara nödvändigt att känna till vilka förutsättningar lärarna har för att undervisa integrerade elever. Det som framkommit i denna studie är att olika ramfaktorer påverkar lärarnas förutsättningar. Det som påverkar är tiden till planering och samverkan med kollegor, att kursplanerna mellan skolformerna skiljer sig åt, att den kognitiva diskrepansen mellan eleverna kan vara stor vilket gör att lärare upplever det svårt att anpassa undervisningen till alla elever i klassrummet. Lärarna är dock positiva till elevvariation i klassrummet och har intentioner om att anpassa undervisningen till alla elevers olika behov och förutsättningar. Men för att lyckas med detta bör även organisationens

intentioner ses över och undersöka hur stöd kan organiseras, hur kunskapen bland lärarna kan öka och hur miljön kan utformas för att kunna tillmötesgå en stor elevvariation.

Denna studie ger inte några generella slutsatser för hur integrerade elever bör tas emot och undervisas i grundskolan, men det ger en bild av några lärares upplevelser av det.

Referenser

Aspland, T., Datta, P., & Talukdar, J. (2012). Curriculum policies for students with special needs in Australia. International Journal of Special Education, 27(3), 1-9.

Berthén, D. (2007). Förberedelse för särskildhet. Särskolans pedagogiska arbete i ett

verksamhetsteoretiskt perspektiv. Doktorsavhandling, Karlstad: Karlstads universitet.

Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap? Lund: Studentlitteratur. Broady, D. (1999). Det svenska hos ramfaktorteorin. Pedagogisk Forskning i Sverige, 4(1),

111-121.

Broady, D., & Lindblad, S. (1999). På återbesök i ramfaktorteorin. Pedagogisk Forskning i

Sverige, 4(1), 1-4.

Buli-Holmberg, J., Nilsen, S., & Skogen, K. (2014). Inclusive and individually adapted education in Norway. Results from a survey study in two municipalities focusing the roles of headteachers, teachers and curriculum planning. International Journal of

Special Education, 29(1), 47-60.

Castillo Rodriguez, C., & Garro-Gil, N. (2015). Inclusion and integration on special education. Procedia. Social and Behavioral Science, 191, 1323-1327. doi:10.1016/j.sbspro.2015.04.488

Cohen, L., Manion, L., & Morrison, K. (2011). Research methods in education (7 uppl.). London: Routledge.

Dahllöf, U. (1967). Skoldifferentiering och undervisningsförlopp. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Doyle, M., & Giangreco, M. (2013). Guiding principles for including high school students with intellectual disabilities in general education classes. American Secondary

Education, 42(1), 57-72.

Eriksson Gustavsson, A.-L., Göransson, K., & Nilholm, C. (2011). Specialpedagogisk

verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.

Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I G. Ahrne, & P. Svensson (Red.),

Handbok i kvalitativa metoder (ss. 36-57). Stockholm: Liber.

European Agency for Development of Special Needs Education. (2003). Specialpedagogiskt

stöd i Europeiska skolor. Odense: European Agency for Development of Special

Florian, L., Young, K., & Rouse, M. (2010). Preparing teachers for inclusive and diverse educational environments: Studying curricular reform in an initial teacher education course. International Journal of Inclusive Education, 14(7), 709-722.

doi:10.1080/13603111003778536

FUB. (2016, 27 mars). Utvecklingsstörning. Hämtat från FUB För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning: http://www.fub.se/utvecklingsstorning

Göransson, K., Nilholm, C., & Karlsson, K. (2011). Inclusive education in Sweden? A critical analysis. International Journal of Inclusive Education, 15(5), 541-555.

doi:10.1080/13603110903165141

Halldén, O. (2002). Om att förstå, missförstå och inte förstå. Ett intentionellt perspektiv på inlärningssituationen. I H. Strömdahl (Red.), Kommunicera naturvetenskap i skolan -

några forskningsresultat (ss. 57-74). Lund: Studentlitteratur.

Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2013). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerups.

Jorgensen, C. M., & Lambert, L. (2012). Inclusion means more than just being "in": Planning full participation of students with intellectual and other developmental disabilities in the general education classroom. International Journal of Whole Schooling, 8(2), 21-36.

Kontu, E. K., & Pirttimaa, R. A. (2010). Teaching methods and curriculum models used in Finland in the education of students with having severe/profound intellectual disabilities. British Journal of Learning Disabilities, 38(3), 175-179. doi: 10.1111/j.1468-3156.2009.00571.x

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lantz, A. (2013). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.

Lantz, B. (2011). Den statistiska undersökningen - grundläggande metodik och typiska

problem. Lund: Studentlitteratur.

Lindblad, S. (1995). Läraryrke, levnadsbana och livserfarenhet. I B. Hasselgren (Red.), Lära

till lärare. En vänbok till Karl-Georg Ahlström (ss. 175-198). Stockholm: HLS Förlag.

Lindblad, S., Linde, G., & Naeslund, L. (1999). Ramfaktorteori och praktiskt förnuft.

Pedagogisk Forskning i Sverige, 93-109.

Linde, G. (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur. Linné, A. (2012). Läroplansteori mellan rum, tid och handling. I T. Englund, E. Forsberg & D.

Sundberg, Vad räknas som kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i

Loseke, D. R. (2013). Methodological thinking. Basic principles of social research design. London: SAGE.

Lundgren, U. P. (1972). Frame factors and the teaching process. A contribution to curriculum

theory and theory on teaching. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Lundgren, U. P. (1979). Att organisera omvärlden. En introduktion till läroplansteori. Stockholm: Liber.

Lundgren, U. P. (2012). Den svenska läroplansteoretiska forskningen - en personligt hållen reflektion. I T. Englund, E. Forsberg & D. Sundberg, Vad räknas som kunskap?

Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola (ss. 39-61).

Stockholm: Liber.

Mitchell, D. (2015). Inkludering i skolan. Undervisningsstrategier som fungerar. Stockholm: Natur & Kultur.

Molander, B. (1988). Vetenskapsfilosofi. (2 uppl.). Stockholm: Thales.

Nilholm, C., & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning - vad kan man lära av

forskningen? Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2011a). Kommentarmaterial till grundsärskolans kursplaner. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011b). Läroplan för grundsärskolan 2011. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2014a). Speciallärare. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2014b). Grundsärskolan är till för ditt barn. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2015). Integrerade elever. Stockholm: Skolverket.

Skott, P. (2012). Läroplan i rörelse - i möte mellan nationell utbildningspolitik och kommunal genomförandepraktik. I T. Englund, E. Forsberg & D. Sundberg, Vad räknas som

kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola (ss.

289-308). Stockholm: Liber.

Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska Unescorådet.

Tkachyk, R. (2013). Questioning secondary inclusive education: Are inclusive classroom always best for students? Interchange: A Quarterly Review of Education, 44(1-2), 15-24. doi:10.1007/s10780-013-9193-z

Uljens, M. (1997). Grunddrag till en reflektiv skoldidaktisk teori. I M. Uljens, Didaktik -

Teori, reflektion och praktik (ss. 166-197). Lund: Studentlitteratur.

Vaz, S., Wilson, N., Falkmer, M., Sim, A., Scott, M., Cordier, R. & Falkmer, T. (2015). Factors associated with primary school teachers' attitudes towards the inclusion of students with disabilities. PLoS ONE, 10(8), 1-12. doi:10.1371/journal.pone.0137002 Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed (Vetenskapsrådets rapportserie, 1:2011). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Bilaga 1

Hej!

Mitt namn är Maria Bondegård. Jag studerar till speciallärare med inriktning mot utveckl-ingsstörning vid Karlstads Universitet. Jag läser nu sista terminen och ska skriva mitt exa-mensarbete.

När jag inte studerar arbetar jag som specialpedagog på XXXXXX Kommuns Skoldatatek samt en del av min tjänst som specialpedagog på XXXXXXskolan i XXXXXX. Tidigare har jag arbetat mycket inom särskola, både inom särskolegrupp och med integrerade elever.

Mitt intresse för frågor gällande särskola och hur man skapar förutsättningar för god under-visning för alla elever i ett inkluderande perspektiv har lett mig fram till det syfte som min studie kommer att ha. Syftet med min studie är att undersöka grundskolelärares (årskurs

7-9) upplevelser av att undervisa elever mottagna i särskolan som läser efter särskolans kurs-plan tillsammans med klass i grundskolan, d.v.s. integrerade elever. Jag vill undersöka vilka möjligheter och hinder de ser i att undervisa utifrån två kursplaner, samt vilka förutsätt-ningar och stöd de upplever att de behöver för att göra detta. Undersökningen kommer att

ske genom en intervju på er skola eller via Skype. Intervjun tar ca 30 minuter att genomföra och kommer att spelas in.

Min studie följer de forskningsetiska principerna som innebär att deltagandet är frivilligt och ni kan när som helst avbryta ert deltagande i studien. Det data som samlas in kommer end-ast att användas i syfte för mitt examensarbete och kommer att förstöras efter att studien är genomförd och avslutad. De uppgifter som framkommer under studien kommer att behand-las konfidentiellt, vilket betyder att de inte kan spåras till er som individ eller till den skola som ni arbetar på.

För att komma i kontakt med mig: Telefon: XXX-XXX XX XX

Bilaga 2

Intervjuguide

 Berätta om vilken erfarenhet du/ni har av att undervisa elever med intellektuell funkt-ionsnedsättning som är mottagna i särskolan.

 Hur brukar det gå till när ni får en elev med intellektuell funktionsnedsättning placerad i er undervisningsgrupp? Får du/ni information om de styrdokument som gäller för särskolan som skolform?

 Har du/ni kunskaper om de bestämmelser som gäller för skolformen särskola?

 På vilket sätt påverkar läroplanen och kursplanen din undervisning? Hur påverkar tiden? Gruppens sammansättning?

 Vilka förutsättningar/hinder har ni för att undervisa utifrån två kursplaner?  Samtalar ni i klassen om att undervisningen sker utifrån två olika kursplaner?  Hur upplever du att undervisa en klass med stor elevvariation?

 Får du/ni något stöd från andra professioner eller särskolans personal gällande undervis-ningen av dessa elever?