I Sverige finns det idag uppskattningsvis 10 000 elever med grav språkstörning (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2017b). De flesta deltar i undervisning i den
42
reguljära grundskolan tillsammans med andra elever. De kan i varierande utsträckning ges stöd i klassrummet eller enskild undervisning tillsammans med en speciallärare eller en specialpedagog. Enligt skollagen (SFS 2010:800, 3 kap, 5a§) ska dessa elever skyndsamt få det extra stöd i den omfattning som behövs annars riskerar de att inte nå de kunskapsmål som ska uppnås. Studien här i likhet med andra studier och utredningar visar att stödet som eleverna får i klassrummet är inte tillräckligt och ges för sent. Att skolan brister i stöd kommer även fram i förfrågningar och uppdrag som riktats till Specialpedagogiska skolmyndigheten om språkstörning. Detta visar att det finns ett uttalat behov av kompetensutveckling inom området. Skolorna behöver ökad kompetens om elever med språkstörning.
Forskning inom specialpedagogiken om elever med språkstörning behövs för både skolmyndigheter, skolledare och lärare. Studier som min studie kan ta upp vad lärare i grundskolan såväl som ämneslärare behöver lära sig om språkstörning för att kunna skapa optimala lärsituationer för elever som har en språkstörning. Det är också viktigt att i likhet med min studie använda ett elevperspektiv på hjälpmedel, anpassningar och undervisningsstrategier som används i skolorna idag. Det behövs också studier som tar upp ett lärarperspektiv på de kunskaper och den kompetens som de anser att de behöver för att kunna hjälpa denna grupp av elever. Forskningen om språkstörning behövs i lika stor utsträckning som idag ges till forskning inom andra funktionella nedsättningar.
43
Litteraturlista
Bishop, D. (2006). What causes specific language impairment in children? Current Directions in Psychological Science, 15(5), 217–221.
Bishop, D., & Snowling, M. J. (2004). Developmental dyslexia and specific language impairment: Same or different? Psychological Bulletin, 130(6), 858-886.
Bishop, D., Snowling, M., Thompson, P., & Greenhalgh, T. (2017). Phase 2 of CATALISE: A multinational and multidisciplinary Delphi consensus study of problems with language development: Terminology. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 58(10), 1068-1080.
Boudreau, D., & Costanza-Smith, A. (2011). Assessment and treatment of working memory deficits in school-age children: The role of the speech-language pathologist. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 42(2), 152– 166.
Bruce, B. (2006). Språkliga svårigheter hos skolbarn. I L. Bjar (red.). Det hänger på språket: lärande och språkutveckling i grundskolan (s. 349–372). Lund: Studentlitteratur
Bruce, B. (2007). Problems of language and communication in children: Identification and intervention. Diss. (sammanfattning) Lund: Lunds universitet.
Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A., & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola: Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. Bruce, B., & Thernlund, G. (2008). Språkstörning vid neuropsykiatriska
funktionshinder. I L. Hartelius, U. Nettelbladt & B. Hammarberg (red.), Logopedi. (s. 165–174). Lund: Studentlitteratur.
Cefai, C., & Cooper, P. (2010). Students without voices: The unheard accounts of secondary school students with social, emotional and behaviour difficulties. European Journal of Special Needs Education, 25(2), 183–198.
Fisher, S. E., Vargha-Khadem, F., Watkins, K. E., Monaco, A. P., & Pembrey, M. E. (1998). Localisation of a gene implicated in a severe speech and language disorder. Nature Genetics, 18(2), 168–170.
Hallin, A.-E. (2015, februari 10) Vi behöver mer kunskap om språkstörningar!
Språkforskning.se. Hämtad september 26, 2018, från
https://www.sprakforskning.se/forskningsbloggen2/2015/2/10/vi-behver-mer-kunskap-om-sprkstrningar
Heimdahl Mattson, E., Fischbein, S., & Roll‐Pettersson, L. (2010). Students with reading difficulties/dyslexia: A longitudinal Swedish example. International Journal of Inclusive Education, 14(8), 813–827.
Holmström, K. (2015). Lexikal organisation hos en- och flerspråkiga skolbarn med språkstörning. 2015:125, Lund University Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series, 2015, Vol.2015:125.
Høien, T., & Lundberg, I. (1999). Dyslexi: Från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur.
44
Ivarsson, U. (2015). Insatser som möjliggör: Berättelser från specialskolan med elever för grav språkstörning. (Examensarbete, Malmö högskola, Skolutveckling och
ledarskap). Från
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18644/Examensarbete_insatsersomm ojliggor.pdf?sequence=2&isAllowed=y
Lavesson, A., Lövdén, M., & Hansson, K. (2018). Development of a language screening instrument for Swedish 4‐year‐olds. International Journal of Language & Communication Disorders, 53(3), 605–614.
Lyons, R., & Roulstone, S. (2014). Well-Being and resilience in children with speech and language disorders. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 2018, Vol.61(2), pp.324-344.
Magnusson, E., Nauclér, K., & Reuterskiöld, C. (2008). Språkstörning i skolåldern. I L. Hartelius, U. Nettelbladt & B. Hammarberg (red.), Logopedi (s. 157–164). Lund: Studentlitteratur
Miniscalco, C. (2015). Språkstörning och autism - vad vet vi idag?. Barnläkaren, 14(5), 11–2. http://barnlakaren.se/Arkiv/2015/nr_5_2015.pdf
Nettelbladt, U., & Salameh, E.-K. (red.) (2007a). Språkutveckling och språkstörning hos barn. D. 1, Fonologi, grammatik, lexikon. Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, U., & Salameh, E.-K. (2007b). Språkstörning hos barn. I; U. Nettelbladt & E.-K. Salameh (red.). Språkutveckling och språkstörning hos barn. D. 1 (s. 13– 34) Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, U., Samuelsson, C., Sahlén, B., & Hansson, H. (2008a). Språkstörning hos barn utan andra funktionshinder. I L. Hartelius, U. Nettelbladt & B. Hammarberg (red.), Logopedi (s. 139–148). Lund: Studentlitteratur
Nettelbladt, U., Samuelsson, C., Sahlén, B., & Ors, M. (2008b). Språkstörningar hos barn och ungdomar – allmän del. I L. Hartelius, U. Nettelbladt & B. Hammarberg (red.), Logopedi (s. 125–138). Lund: Studentlitteratur
Ramus, F. Marshall, C. R., Rosen, S., & Van der Lely, H. K. J. (2013). Phonological deficits in specific language impairment and developmental dyslexia: Towards a Multidimensional Model. Brain, 136(2), 630–645.
Redmond, S. M. (2016). Markers, Models, and Measurement Error: Exploring the Links between Attention Deficits and Language Impairments. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 59(1), 62–71.
Riksförbundet Attention. (2014). Språkstörning – En okänd och missförstådd funktionsnedsättning. Hämtad september 26, 2018 från https://attention.se/wp-content/uploads/2015/01/pdf-rapport-sprakstorning-2015-03.pdf
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Skolvärlden. (2018, april 4). Så ska skolan bättre stötta elever med språkstörning. Hämtad från https://skolvarlden.se/artiklar/sa-ska-skolan-battre-stotta-elever-med-sprakstorning
45
Socialstyrelsen. (2018). Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem: Systematisk förteckning. Svensk version 2018, Del 1
(3). Hämtad oktober 18, 2018 från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20928/2018-4-12.pdf
SOU 2016:46. Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar. Stockholm: Elanders Sverige AB
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2017a). Språkstörning. Hämtad oktober 11,
2018 från
https://www.spsm.se/globalassets/produktionsstodswebben/behovsbeskrivningar /sprakstorning.pdf
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2017b). Utbildning för elever med språkstörning – vilket stöd behöver skolhuvudmännen? Hämtad september 12, 2018 från
https://webbutiken.spsm.se/utbildning-for-elever-med-sprakstorning/
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2018a). Att arbeta med språkstörning i förskola och skola. Kalmar: Lenanders Grafiska AB.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2018b). Språkstörning tillsammans med andra
svårigheter. Hämtad oktober 06, 2018, från
https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/sprakstorning/sprakstorning-tillsammans-med-andra-svarigheter/
Tobias, A. (2009). Supporting Students with Autistic Spectrum Disorder (ASD) at Secondary School: A Parent and Student Perspective. Educational Psychology in Practice, 25(2), 151–165.
Ullman, M., & Pierpont, E. (2005). Specific Language Impairment is not Specific to Language: The Procedural Deficit Hypothesis. Cortex, 41(3), 399–433.