Under arbetet med denna studie fann vi statistik över den allmänna fördelningen av vårdnad om barn i Sverige. Dock finns i dagsläget ingen officiell statistik att tillgå avseende fördelning av ensam vårdnad mellan mödrar och fäder vid vårdnadstvister i svenska domstolar. Vi anser
34 detta vara både uppseendeväckande och bristfälligt. Vi anser att Domstolsverket, som idag ansvarar för statistikföring avseende svenska domstolars verksamhet, rimligen borde ha på sin lott att även föra statistik gällande fördelningen mellan mödrar och fäder avseende vårdnad om barn vid vårdnadstvist.
Vi finner denna studies ämne vara av relevans för vidare forskningsstudier att undersöka. Syftet var inte att vidare undersöka konsekvenserna av de konstruktioner av mödrar och fäder som förekommer i yttrandena. Studies fynd visar att den förälder som konstrueras göra moderlighet och femininitet samt ha hög trovärdighet tilldöms ensam vårdnad om barnet i fråga i alla tre ärenden. Konsekvenserna skulle, mot bakgrund av detta fynd, kunna tänkas vara att sättet på vilket mödrar och fäder konstrueras i familjerättens yttranden inverkar på domsluten i vårdnadstvistärenden. Huruvida en sådan konsekvens föreligger är något vi anser vara relevant för framtida forskningsstudier att undersöka.
Vår studie visar hur familjerättssekreterare, genom sina texter i yttranden vid vårdnadstvistärenden, konstruerar mödrar och fäder i enlighet med å ena sidan vad som kan ses som en traditionell genusdiskurs (yttrande A & B) och å andra sidan en alternativ genusdiskurs (yttrande C). Konstruktionerna i yttrande A och B skulle både kunna sägas vara en produkt och återskapare av en traditionell genusdiskurs, där mödrar och fäder ses som motpoler. Konstruktionerna i yttrande C skulle istället kunna sägas vara både en produkt och återskapare av en alternativ genusdiskurs, där andra genusuttryck än de i form av maskulin man och feminin kvinna är möjliga och ges utrymme. Denna studie genomfördes i en förhållandevis liten skala och studier i större skala har vid vår eftersökning inte återfunnits. Sammantaget finner vi därmed denna studie och fortsatt undersökning av ämnet relevant för socialt arbete.
35
Referenslista
Ajagán-Lester, Luis, Ledin, Per & Rahm, Henrik (2003). Intertextualiteter. I Boel Englund och Per Ledin (red.) Teoretiska perspektiv på sakprosa (s. 203-237). Lund: Studentlitteratur AB.
Akademikerförbundet SSR (2011). Etik i socialt arbete. Etisk kod för socialarbetare. Hämtad 2014-11-04 från: http://www.akademssr.se/getfile/1203/Etik_i_socialt_arbete.pdf Andersson, Kjerstin (2001). Frihetens kamp mot ondskan. Nationellt meningsskapande I USA
efter den 11 september 2001. Linköping: Linköpings Universitet.
Andersson, Kjerstin (2007). To slap a kraxelhora: Violence as category-bound activity in young mens talk. NORMA, 2(2), 145-165.
Artis, Julie E (2004). Judging the best interests of the child: Judges' accounts of the tender years doctrine. Law & Society Review, 38(4), 769-806. doi:10.1111/j.0023-
9216.2004.00066.x
Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.
Bekkengen, Lisbeth (2002). Man får välja. Om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv. Malmö: Liber AB.
Bergenéhr, Disa (2008). Timing parenthood. Independence, family and ideals of life. Linköping: Linköpings Universitet.
Berger, Peter & Luckmann, Thomas (1966). The social construction of reality. A treatise in the sociology of knowledge. London: Penguine Books Ltd.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2005). Diskursanalys. I Göran Bergström & Kristina Boréus (red.) Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (s. 305- 362). Lund: Studentlitteratur AB.
Bolander, Eva & Fejes, Andreas (2009). Diskursanalys. I Andras Fejes och Roberg Thornbergs (red.) Handbok i kvalitativ analys (s. 81-105). Stockholm: Liber AB.
Boréus, Kristina & Bergström, Göran (2005). Lingvistisk textanalys. I Göran Bergström & Kristina Boréus (red.) Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (s. 263-303). Lund: Studentlitteratur AB.
Brickell, Chris (2005). Masculinities, performativity, and subversion: A sociological reappraisal. Men and Masculinities, 8(1), 24-43. doi:10.1177/1097184X03257515 Bryman, Alan (2011). Samhällsvetensapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Börjesson, Mats (2003). Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur AB.
Cohen, Orna & Segal-Engelchin, Dorit (2000). Suzi and mr. S.: Gender role stereotyping in social workers' court reports in custody and access cases. Smith College Studies in Social Work, 70(3), 475-500. doi:10.1080/00377310009517606
Davidson-Arad, Bilha & Cohen, Orna (2004). Custody recommendations of israeli social workers: Child's expected quality of life and child's preference. Journal of Child Custody, 1(4), 9-26. doi:10.1300/J190v01n04_02
Domstolsverket (2013). Domstolsstatistik 2013. Hämtat 2015-01-13 från: http://www.domstol.se/Publikationer/Statistik/domstolsstatistik_2013.pdf
Dotterweich, Douglas & McKinney, Michael (2000). National attitudes regarding gender bias in child custody cases. Family Court Review, 38(2), 208-223. doi:10.1111/j.174- 1617.2000.tb00570.x
Elvin-Nowak, Ylva (2011). Finns det några pappor i din mammagrupp? Att prata jämställt föräldraskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Elvin-Nowak, Ylva & Thomsson, Helene (2003). Att göra kön. Om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB.
Fausto-Sterling, Anne (1993). The Five Sexes: Why Male and Female Are Not Enough. The Sciences March/April 1993, p. 20-24.
36 Forsberg, Lucas (2009). Involved Parenthood. Everyday lives of Swedish middle-class
families. Linköping: Linköpings universitet.
Fox, Greer Litton & Kelly, F. Robert (1995). Determinants of child custody arrangements at divorce. Journal of Marriage and the Family, 57(3), 693.
Föräldrabalk (1949:381)
Garlick, Steve (2003). What is a man?: Heterosexuality and the technology of masculinity. Men and Masculinities, 6(2), 156-172. doi:10.1177/1097184X03255851
Gothlin, Eva (1999). Kön eller genus. Nationella sekretariatet för genusforskning. I
Artikelkompendium: Socialt arbete som profession och vetenskap. Örebro: Örebro Universitet.
Hacker, Daphne (2005). Motherhood, fatherhood and law: Child custody and visitation in israel. Social & Legal Studies, 14(3), 409-431. doi:10.1177/0964663905054911
Hoffman, Charles D. & Moon, Michelle (2000). Mothers' and fathers' gender-role characteristics: The assignment of postdivorce child care and custody. Sex Roles, 42(9), 917-924. doi:10.1023/A:1007002601502
Hirdman, Yvonne (1988). Genussystemet. Reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Kvinnovetenskaplig tidskrift nr. 3 (1988), 49-63.
Liu, Hung-En (2001). Mother or father: Who received custody? the best interests of the child standard and judges' custody decisions in Taiwan. International Journal of Law, Policy and the Family, 15(2), 185-225. doi:10.1093/lawfam/15.2.185
Martino, Wayne (1999). 'Cool boys', 'party animals', 'squids' and 'poofters': Interrogating the dynamics and politics of adolescent masculinities in school. British Journal of Sociology of Education, 20(2), 239-263. doi:10.1080/01425699995434
Piuva, Katarina & Karlsson, Lis Bodil (2012). Introduktion. I Lis Bodil Karlsson och Katarina Piuva (red.) Genusperspektiv i socialt arbete (s. 17-54). Stockholm: Natur och kultur. Schiratzki, Johanna (2008). Mamma och pappa inför rätta. Uppsala: Iustus förlag AB. Simeone, Thomas J (1991). Great expectations: New york's attempt to eliminate gender
preference between parents in child custody disputes. Columbia Journal of Law and Social Problems, 24(3), 457.
Socialtjänstlag (2001: 453)
Stamps, Leighton (2002). Maternal preference in child custody decisions. Journal of Divorce & Remarriage, 37(1), 1-11. doi:10.1300/J087v37n01_01
Statens statistiska centralbyrå (2015). Ensam och gemensam vårdnad 2013. Hämtad 2015-02- 20 från: http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__LE__LE0102__ LE0102DV ardnad/table/tableViewLayout1/
Sundhall, Jeanette (2012). Kan barn tala? En genusvetenskaplig undersökning av ålder i familjerättsliga utredningstexter. Göteborg: Göteborg Universitet.
Thornberg, Robert & Fejes, Andreas (2009). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Andreas Fejes och Robert Thornberg (red.) Handbok i kvalitativ analys (216- 235). Stockholm: Liber AB.
Thunved, Anders (2012). Nya sociallagarna. Med kommentarer, lagar och förordningar som de lyder den 1 januari 2012. Stockholm: Norstedts juridik AB.
Vetenskapsrådet (2015). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2015-01-20 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vidman, Åsa. (2012). Sjukskrivning och socialt omsorgsarbete. I Lis Bodil Karlsson och Katarina Piuva (red.) Genusperspektiv socialt arbete (s. 280-297). Stockholm: Natur och kultur AB.
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB.