Studiens slutsats

Inledningsvis konstateras i studien att bolagsstyrning, mer specifikt styrelsens samman- sättning, är ett omdiskuterat ämne. Speciellt jämställdhetsaspekter är väldigt aktuellt då flera europeiska länder infört lagstadgade regler för könskvotering, ett förslag som även har diskuterats i Sverige. Eftersom ämnet är välstuderat på en internationell nivå, men mängden forskning av den svenska marknaden är något bristfällig, begränsades studie tidigt till att enbart inkludera svenska företag. Vidare bestämdes studiens syfte till att un- dersöka styrelsens sammansättning, utifrån ett antal generella aspekter, påverkan av ett företags finansiella prestation. Genom detta syfte ämnar studien bidra till forskningsom- rådet av den svenska marknaden i förhållande till en internationell kontext då nordisk bolagsstyrning vanligtvis skiljer sig något från internationella motsvarigheter. Baserat på detta syfte formulerades även en frågeställning, nämligen: Finns det något samband mel-

lan styrelsesammansättningen och den finansiella prestationen i företag noterade på Nas- daq OMX Stockholm?

För att genomföra denna studie bestämdes att en tidsaspekt är viktigt att inkludera, vilket innebar att forskningsdesignen bestämdes till att vara av typen panelstudie. Eftersom detta är en vanligt förekommande forskningsdesign bland tidigare forskning innebär detta att jämförbarheten för resultatet även förbättras. Med grund i ett antal urvalskriterier blev det totala antalet unika företag i studien 169 stycken. Utöver detta bestämdes att data för dessa skulle samlas in från minst fyra år och som mest tio år, då antalet observationer skiljs åt mellan företagen innebär det att studien utgörs av en obalanserad panel. Eftersom enbart företag som fanns vid slutet av undersökningsperioden inkluderas i studien kan denna metod emellertid utgöra fog för att studien innehåller survivorship bias, det vill säga att man undviker att undersöka de företag som har försvunnit från Stockholmsbörsen under perioden. Detta kan innebära att generaliserbarheten för studien försämras eftersom

74

det möjligen finns företag som inte inkluderats i studien men som egentligen uppfyller studiens urvalskriterier.

Resultatet av studien visar att de olika aspekterna av styrelsens sammansättning har en knapp påverkan på den finansiella prestationen hos företagen börsnoterade på Stock- holmsbörsens huvudlista, då majoriteten av de olika styrelseaspekterna inte visade upp några signifikanta samband. Däremot kan konstateras att variabeln styrelsens storlek vi- sade ett positivt signifikant samband på femprocentsnivån för den beroende variabeln Tobin’s Q, vilket går emot den tidigare uppställda hypotesen samt en majoritet av tidigare presenterad forskning på området. Resultatet har dock viss förankring i agentteorin samt resursberoendeteorin med hänsyn till förbättrad övervakning och större möjligheter för införskaffning av resurser. Sammanfattningsvis besvaras frågeställningen, trots samban- det mellan storlek och Tobin’s Q, med att konstatera att det överlag inte finns något sam- band mellan styrelsesammansättningen och den finansiella prestationen i företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Utifrån den justerade förklaringsgraden kan vi konstatera att det finns utrymme för att inkludera ytterligare förklarande variabler. Exempelvis kan en variabel som tar konjunkturella fluktuationer i beaktning tänkas kunna påverka resul- tatet ytterligare. Även en variabel som tar hänsyn till vid olika tidpunkter gällande bo- lagsstyrningsbestämmelser skulle möjligtvis kunna utveckla modellen vidare. Dock kan vi konstatera att det som påverkar finansiell prestation är så pass komplext att ett fåtal ytterligare variabler antagligen inte hade förändrat resultatet nämnvärt.

Studiens syfte och frågeställning anses vara uppfyllt då en välmotiverad metod använts för att få fram ett resultat. Eftersom det presenterade resultatet till stor del bekräftar tidi- gare forskning, nämligen att det är svårt att nå konsensus inom ämnet, kan även resultatet ses gå i linje med tidigare forskning. Däremot går resultatet gällande styrelsens storlek påverkan på finansiell prestation, mätt som Tobin’s Q, emot majoriteten av tidigare pre- senterad forskning, vilket till stor del beror på grund av det samband som återfinns på small cap. Detta ger incitament för att reflektera kring huruvida tillväxttakten hos mindre företag, som i regel är högre, kan bidra till de negativa samband mellan styrelsestorlek och finansiell prestation som tidigare studier på området finner. Detta då den genomsnitt- liga styrelsestorleken är lägre för företag listade på small cap, vilket i kombination med den i regel högre tillväxttakten kan bidra till de slutsatser som tidigare studier gör. Vidare kan konstateras att samtliga hypoteser förkastas baserat på resultatet, även om resultatet

75

går i linje med viss tidigare forskning. Exempelvis finns det skilda resultat kring andelen kvinnors påverkan på det finansiella resultatet. Som denna studie visar finns det bland större företag, tillhörande large cap, ett statistiskt signifikant positivt samband med både Tobin’s Q och ROA. En anledning till att detta samband endast återfinns på large cap skulle kunna vara att större företag överlag granskas mer kritiskt av allmänheten. Huruvida detta faktiskt är fallet kan vi däremot inte konstatera med säkerhet.

Avslutningsvis kan vi konstatera att vi med denna studie bidragit till forskningsområdet genom att förbättra kunskapen inom ämnet, även om vi med vårt resultat inte kan bekräfta våra hypoteser. Eftersom svenska företag skiljer sig åt kan det vara komplicerat att få ett resultat som kan appliceras på samtliga företag, däremot visar vårt resultat att när Stock- holmsbörsen delas in i flera delar så kan ett antal samband utläsas. Vidare kan vi även konstatera att betydligt fler faktorer än styrelsens sammansättning påverkar ett företags finansiella prestation. Trots detta menar vi att styrelsesammansättningen är betydelsefull och därmed bör tas i noggrann beaktning.