FÖRVÄNTADE KUNSKAPSBIDRAG
Avhandlingen syftar till att bidra till kunskapsutvecklingen om vil- ka kontextuella och interaktionella villkor som träningsskolans pe- dagogiska praktik kännetecknas av. Studiens övergripande syfte är att analysera deltagande och interaktion inom ramen för fem trä- ningsskoleklassers pedagogiska praktik. Ett särskilt fokus riktas mot undervisningens organisation och vilka interaktionsmönster som framträder i den pedagogiska praktiken och vilken betydelse interaktionens karaktär får för elevernas deltagande.
Studiens fokus och förväntade kunskapsbidrag
Sedan FN:s internationella handikappår 1981 har delaktighet utgjort ett centralt begrepp inom såväl politik som utbildning och forskning. I forskningssammanhang har delaktighetsbegreppet problematiserats, dekonstruerats och preciserats genom de olika definitioner som gjorts (jfr Janson, 2005; Molin, 2004; Paldanius, 1999). En övergripande utgångspunkt är dock att delaktighetsbegreppet kan relateras till så- väl samhälleliga- som mer individuella utgångspunkter. Dessa ut- gångspunkter relateras ofta till social rättvisa och demokrati (jfr Pramling-Samuelsson & Sheridan, 2003) och i föreliggande avhand- ling lyfts delaktighetsbegreppet fram i ljuset av uppdraget om att sko- lan ska fostra eleverna till delaktighet och ansvarstagande i ett sam- hälle som bygger på demokratiska principer. Trots att delaktighet va- rit och är ett centralt begrepp, särskilt i förhållande till människor med funktionsnedsättningar, vet vi mycket lite om hur det står till med delaktigheten i de kontexter som personer med funktionsned- sättningar möter. I avhandlingsprojektet utgör den interaktiva aspek-
ten av delaktighetsbegreppet inom ramen träningsskolans8 pedago-
giska praktik huvudsakligt fokus. Grundsärskolan inklusive tränings- skolan är en skolform inte fått någon större uppmärksamhet inom pedagogisk orienterad forskning. I en översikt av Rosenqvist (2001) konstaterades det att få avhandlingar inom pedagogik publicerats där särskolan studerats. En något större produktion av avhandlingar med anknytning till särskola går att skönja under 2000-talet, genom histo- riskt inriktade studier (Areschoug, 2000; Brockstedt, 2000; Røren, 2007; Barow, 2009) och några studier som bygger samtida empiri (Tideman, 2000; Anderson, 2002; Molin, 2004; Szönyi, 2005; Berthén, 2007; Andersson, 2007; Ohlsson, 2008; Stefansson, 2011). Sammantaget tyder den ökande mängden studier med anknytning till grundsärskolan och träningsskolan på ett ökat intresse för att studera problemställningar som rör särskolan som institution både från ett historiskt och från ett samtida tidsperspektiv.
Mitt eget intresse för att studera träningsskolans verksamhet byggde initialt på den elementära frågeställningen: Vad händer i klassrum i träningsskolan? Intresset för verksamheten hänger för- stås också samman med min utbildningsbakgrund och mina erfa- renheter som elevassistent, fritidspedagog och lärare i träningssko- lan, men också inom gymnasiesärskolan. Som lärare vid högskolan har min undervisning ofta varit knuten till kurser i specialpedago- gik med inriktning utvecklingsstörning, vilket också bidragit till mitt intresse för att bedriva forskning om särskolan, och då särskilt träningsskolan som institution och dess pedagogiska praktik.
Studiens intresse för vilka kontextuella och interaktionella vill- kor som den pedagogiska praktiken kännetecknas av, innebär att studien tar sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt per- spektiv (Wertsch, 1998; Säljö, 2000). En bärande utgångspunkt inom ett sociokulturellt perspektiv är betoningen på betydelsen av att göra fördjupande studier om hur lärande och socialisation for- mas genom interaktionella processer i olika sammanhang. Valet att utgå från ett sociokulturellt perspektiv grundar sig främst på det teoretiska antagandet om att lärande och socialisation formas ge- nom interaktionella processer som är knutna till det sammanhang
8 För att förenkla läsningen kommer jag i hädanefter att skriva träningsskola även om den formella
som interaktionen pågår i. I alla kontexter finns det olika förvänt- ningar och föreställningar hur interaktion går till, vilket får bety- delse för vilken typ av interaktion och vilka samspelsmönster som blir möjliga inom kontexten. Synen på det sociala sammanhanget och kontextens betydelse för lärande är starkt relaterad till per- spektivets utgångspunkt i ett social konstruktivistiskt perspektiv där lärande definieras som situerat och inte till de mer rationalis- tiska perspektiv där lärande i större utsträckning ses som en inre process som är knuten till individen. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv betonas tillhörigheten till ett socialt sammanhang som central för delaktigheten. Frågor om delaktighet och deltagande måste därför förstås utifrån ett sådant perspektiv och en central ut- gångspunkt är att delaktigheten ska kunna observeras i aktiviteter där olika aktörer är engagerade i samhandlingar (Janson, 2005).
Delaktighet är utifrån ett sådant perspektiv något som hänger samman med de förväntningar och föreställningar om interaktion som finns inom den kontext som den pågår i. Olika aktörers delak- tighetsmöjligheter är alltså knutna till interaktionens karaktär och interaktionens kontextuella sammanhang (Molin, 2004; Görans- son, 2007).
Forskning som intresserar sig för hur interaktion gestaltar sig i skolan som en institutionell kontext är relativt väl underbyggd både från ett svenskt och från ett internationellt perspektiv (Sahl- ström, 2008). I Sverige har dock få studier genomförts inom ramen för grundsärskolan och träningsskolan som haft ett renodlat inte- raktionellt intresse. I den vida och övergripande initiala frågeställ- ningen om ”vad som händer i klassrum i träningsskolan” fanns re- dan från början ett interaktionellt intresse inbäddat. Under studi- ens genomförande har detta intresse utvecklats vidare och renod- lats till mer preciserade frågor om hur de kontextuella villkoren för elevernas deltagande konstrueras av träningsskolans olika aktörer.
Utifrån den forskning som tidigare genomförts9 om grundsärsko-
lan inklusive träningsskolan som utbildningsinstitution kan ett ökande intresse för skolformen skönjas genom de avhandlingar som lagts fram under 2000-talet. Mitt eget bidrag kan sammanfat-
tas i att föreliggande studie förväntas utveckla kunskaper om vilka kontextuella och interaktionella villkor några träningsskoleklassers pedagogiska praktik kännetecknas av och vilka interaktionsmöns- ter som framträder ur den pedagogiska praktiken.
Avhandlingens disposition
Avhandlingen innehåller sammanlagt åtta kapitel och i det första och introducerande kapitlet har jag beskrivit studiens inramning och introducerat begrepp och teoretiska utgångspunkter som jag fördjupar i kapitlet som behandlar avhandlingens teoretiska ram- verk. I kapitlet har träningsskolan som institution introducerats tillsammans med perspektiv på hur funktionsnedsättningen utveck- lingsstörning kan förstås. I det andra kapitlet presenterades studi- ens syfte och förväntade kunskapsbidrag.
I det tredje kapitlet presenteras en forskningsöversikt som är in- delad i fyra delkapitel. Översikten tar sin utgångspunkt i forskning som på olika sätt knyter an till elever med flera och omfattande funktionsnedsättningar samt grundsärskolan inklusive träningssko- lan som utbildningssammanhang. Forskningsöversikten har sin tonvikt på nationell forskning utifrån att träningsskolan som ut- bildningssammanhang främst är en svensk angelägenhet, men även internationell forskning med anknytning till den grupp av elever som får sin utbildning inom träningsskolan belyses.
I avhandlingens fjärde kapitel presenteras avhandlingens teore- tiska ramverk och begrepp som är bärande för de analyser som ge- nomförts. I kapitel fem, som belyser metodologiska perspektiv pre- senteras studiens urval, de datainsamlingsmetoder som använts, hur dataunderlaget har bearbetats och hur analyserna genomförts.
Avhandlingens sjätte och sjunde kapitel utgör avhandlingens re- sultat och i kapitlet ”Den pedagogiska praktikens arena och aktö- rer” introduceras träningsskolans olika aktörer, hur undervisning- en är organiserad och vilka rutiner som finns i verksamheten. Det sjätte kapitlet utgör en fördjupning och sätter fokus på elevernas möjligheter till deltagande i den pedagogiska praktiken.
I det sista och avslutande kapitlet diskuteras deltagandets kon- textuella villkor i träningsskolans utifrån studiens resultat, resulta- tens praktiska relevans och användning samt fortsatt forskning.