Studiens syfte

Ovan nämnda svar på studiens frågeställningar besvarar även studiens syfte som var att:

verifiera definitionen av kommunikativt ledarskap genom att undersöka uppfattningarna av kommunikation och ledarskap bland chefer på en multinationell organisation i Sundsvall, samt analysera vilka faktorer i chefernas omgivning som gör att de uppfattar kommunikation och ledarskap på ett visst sätt. Utifrån dessa punkter undersöks även om cheferna som deltar i studien ägnar sig åt kommunikativt ledarskap utifrån de fyra kommunikativa beteenden för ledare som nyligen definierats inom forskningen.

Sammanfattningsvis så är det mest utmärkande resultatet att distansledarskap, vilket här innebär att cheferna har medarbetare på flera olika orter, försvårar ett kommunikativt ledarskap. Den teoretiska definitionen av kommunikativt ledarskap som presenterats av Johansson, Miller och Hamrin (2011a:2) säger att kommunikativa ledare uppfattas som öppna och närvarande, något som resultaten i studien visar på är svårt när cheferna inte träffar sina medarbetare varje dag, eller ens varje vecka. Även om cheferna beskriver att de försöker vara tillgängliga jämt och att relationerna med medarbetarna för det mesta är öppna, så går det

ändå att se att situationen är annorlunda med medarbetarna som sitter på andra kontor än sin chef. Där uppfattas cheferna inte nödvändigtvis som varken öppna eller närvarande, trots att de försöker att vara det.

7. Slutdiskussion

Nedan presenteras författarnas egna reflektioner kring studien, nya resultat som upptäckts och förslag till fortsatt forskning inom området.

Studiens resultat kan uttydas visa kommunikativa beteenden bland chefer på en multinationell organisation som inte uttryckligen arbetar med kommunikativt ledarskap. Detta trots att cheferna inte fått någon specifik kommunikationsutbildning, vilket gör att det går att fundera över var begrepp som ​“meningsskapande”​ och ​“tvåvägskommunikation”​ kommer från i chefernas svar. Som nämnt i resultaten så tycks de diskurser som prioriteras av cheferna på Valmet gå i linje med organisatoriska och samhälleliga diskurser om att ledare ska vara öppna, coachande och skapa delaktighet.

Studiens resultat omfattar framförallt den undersökta organisationen i fråga, Valmet, med fokus på enheten i Sundsvall och kan därför inte generaliseras till andra fall. Däremot kan studien upprepas på samma eller andra företag för att ytterligare verifiera existensen av kommunikativt ledarskap men resultaten kommer då att skilja sig åt eftersom studien i fråga var av kvalitativ karaktär. Metoden som användes fungerade väl för att besvara studiens syfte och frågeställningar då djupgående intervjuer med tolv chefer gav ett stort material att

analysera samt att svaren på många sätt berörde studiens teoretiska ramverk.

Studien som utförts kan ses verifiera de definitioner som tidigare forskning tagit fram kring kommunikativt ledarskap, när det kommer till chefer som arbetar på samma kontor som sina medarbetare, men också presentera nya upptäckter inom området. Nya resultat som

uppkommit är att chefer som leder på distans möter fler svårigheter i att vara kommunikativa och leva upp till definitionen av kommunikativt ledarskap, men också sina egna förväntningar på vad som kännetecknar ett bra ledarskap. Trots att cheferna i denna studie till stor del

stämmer in på kriterierna för vad som kännetecknar en kommunikativ ledare så uttrycker ledarna själva att de känner delaktighet och samhörighet med personalen som arbetar på samma ort men inte med dem som befinner sig på andra orter. De studier som tidigare gjorts inom området kan ses ha fokuserat på situationer där ledare och medarbetare befinner sig på samma plats och till följd av detta blir resultaten och rekommendationerna komplicerade att anpassa till ett distansledarskap. Den största skillnaden som kan utläsas mellan teorin och denna studie är just distansledarskapet och dess särdrag.

Till följd av studiens nya upptäckter som nämns ovan vore det intressant om fortsatta studier ämnade undersöka hur kommunikativt ledarskap kan appliceras på chefer som leder på distans och om några särskilda rekommendationer kan utformas för dessa situationer. Det sistnämnda kan anses vara något som saknas idag när det kommer till de kommunikativa aspekterna av ledarskap. Fortsättningsvis hade det också varit intressant att undersöka inte bara chefernas uppfattningar av kommunikativt ledarskap utan att också få in medarbetarnas perspektiv i frågan. Slutligen är ett förslag att utveckla denna studie genom att undersöka Valmets ledarskap och kommunikation även på enheter i andra länder än Sverige, för att på så sätt fånga in eventuella kulturella skillnader och vilka olika diskurser som råder på ett och samma företag i olika delar av världen.

Referenser

Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red). (2015). ​Handbok i kvalitativa metoder​. 2. uppl.

Stockholm: Liber.

Alvesson, Mats & Kärreman, Dan. (2000). Varieties of Discourse: On the Study of Organizations through Discourse Analysis. ​Human Relations​, 53(9), s. 1125-1149.

Avalio, Bruce J & Gardner, William L. (2005). Authentic leadership development: Getting to the root of positive forms of leadership. ​The Leadership Quarterly​, 16(3), s. 315-338.

Axley, Stephen R. (1984). Managerial and Organizational Communication in Terms of the Conduit Metaphor. ​Academy of Management Review​, 9(3), s. 428-437.

Barrett, Deborah J. (2006). Strong communication skills a must for today’s leaders. ​Handbook of Business Strategy​, 7(1), s. 385-390.

Bass, Bernard M. (1985). Leadership: Good, better, best. ​Organizational Dynamics​, 13(3), s.

26-40.

Bäckström, Ingela; Ingelsson, Pernilla & Johansson, Catrin. (2016). How communicative leadership influences co-workers’ health – a quality management perspective. ​International Journal of Quality and Service Sciences​, 8(2), s. 143-158.

Clifton, Jonathan. (2012). A Discursive Approach to Leadership: Doing Assessments and Managing Organizational Meanings. ​Journal of Business Communication​, 49(2), s. 148-168.

Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.). (2010). ​Metoder i kommunikationsvetenskap​. Lund:

Studentlitteratur.

Eriksen, Erik Oddvar. (2001). Leadership in a Communicative Perspective. ​Acta Sociologica (Taylor & Francis Ltd)​, 44(1), s. 21-35.

Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena. (2012).

Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad.​ 4. uppl. Stockholm:

Nordstedts Juridik.

Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena.

(2017). ​Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad.​ 5. uppl.

Stockholm: Wolters Kluwer.

Fairhurst, Gail T. (2007). ​Discursive Leadership: In Conversation with Leadership Psychology​. Thousand Oaks: Sage Publications, Inc.

Fairhurst, Gail T. (2008). Discursive Leadership: A Communication Alternative to Leadership Psychology. ​Management Communication Quarterly​, 21(4), s. 510-521.

Fairhurst, Gail T. & Connaughton, Stacey L. (2014). Leadership: A communicative perspective. ​Leadership​, 10(1), s. 7-35.

Falkheimer, Jesper & Heide, Mats (red.). (2011). ​Strategisk kommunikation: Forskning och praktik​. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Hackman, Michael Z. & Johnson, Craig E. (2013). ​Leadership - A communication perspective​. 6. uppl. Long Grove: Waveland Press, Inc.

Hamrin, Solange. (2016a). Communicative leadership and context: Exploring constructions of the context in discourses of leadership practices. ​Corporate Communications: An

International Journal​, 21(3), s. 371-387.

Hamrin, Solange. (2016b). ​Communicative leadership: (Re)Contextualizing a Swedish Concept in Theory and within Organizational Settings​. Sundsvall: Mittuniversitetet. Diss.

Hamrin, Solange. (2016c). Recontextualizing Communicative Leadership: The Interplay of Discourses in a Swedish Multinational Organization. ​International Journal of Strategic Communication​, 10(1), s. 18-35.

Heide, Mats & Simonsson, Charlotte. (2011). Putting Coworkers in the Limelight: New Challenges for Communication Professionals. ​International Journal of Strategic

Communication​, 5(4), s. 201-220.

Heide, Mats, Johansson, Catrin & Simonsson, Charlotte. (2012). ​Kommunikation i organisationer​. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber

House, Robert J., & Mitchell, Terence R. (1974). Path-Goal Theory of Leadership. ​Journal of Contemporary Business​, 3(4), s. 81-97.

Jansson, André (2009). ​Kommunikation​. 1. uppl. Malmö: Liber

Johansson, Catrin. (2015).​ ​Empowering employees through communicative leadership. I Organizational and Strategic Communication Research: European Perspectives II​. Braga:

CECS - Centro de Estudos de Comunicação e Sociedade Universidade do Minho, s. 85-110.

Johansson, Catrin & Hamrin, Solange. (2013). Kommunikativt ledarskap - En analys av intervjuer med chefer och medarbetare i fem företag.​ Sveriges kommunikatörer:​ Rapportserie nr. 4.

Johansson, Catrin; Miller, Vernon D. & Hamrin, Solange. (2011b). Communicative Leadership - Theories, Concepts, and Central Communication Behaviors. ​DEMICOM​.

Rapportserie nr. 4.

Johansson, Catrin; Miller, Vernon D. & Hamrin, Solange. (2011a). Kommunikativt ledarskap - Definition, teori och centrala beteenden. ​DEMICOM​. Rapportserie nr. 4.

Johansson, Catrin; Miller, Vernon D. & Hamrin, Solange. (2014). Conceptualizing communicative leadership - A framework for analysing and developing leaders’

communication competence. ​Corporate Communications: An International Journal​, 19(2), s.

147-165.

Mintzberg, Henry, (1973). ​The Nature of Managerial Work​. New York: HarperCollins Publishers.

Northouse, Peter G. (2016). ​Leadership: Theory and Practice.​ Thousand Oaks: SAGE Publications Inc.

Silverman, David (red.). (2004). ​Qualitative Research: Theory, Method and Practice.

Thousand Oaks: SAGE Publications Inc.

Simonsson, Charlotte. (2002). ​Den kommunikativa utmaningen.​ Lund: Lunds universitet.

Stogdill, Ralph M. (1948). Personal Factors Associated with Leadership: A Survey of the Literature. ​The Journal of Psychology: Interdisciplinary and Applied​, 25(1), s. 35-71.

Tkalac Verčič, Ana; Verčič, Dejan & Sriramesh, Krishnamurthy. (2012). Internal

communication: Definition, parameters, and the future. ​Public relations review,​ 38(2), s.

223-230.

Trost, Jan. (2010). ​Kvalitativa Intervjuer​. Lund: Lund Studentlitteratur.

Valmet. (2017b). ​Sundsvall.

http://www.valmet.com/sv/om-oss/valmet-i-skandinavien/sundsvall/​ [Hämtat 2017-11-30]

Valmet (2017a). ​Valmet i korthet​. ​http://www.valmet.com/sv/om-oss/valmet-i-korthet/

[Hämtat 2017-11-30]

Valmet. (2017c). ​Valmets ledning.​ ​http://www.valmet.com/sv/om-oss/ledning/​ [Hämtat 2017-11-30]

Van Ruler, Betteke. (2004). The communication grid: an introduction of a model of four communication strategies. ​Public Relations Review​, 30(2), s. 123-143.

Weick, Karl E.; Sutcliffe, Kathleen M. & Obstfeld, David. (2005). Organizing and the Process of Sensemaking. ​Organization Science​, 16(4), s. 409-421.

Bilaga 1 - Intervjumanual

Uppvärmningsfrågor

1. Berätta om din position på företaget. Titel och ansvarsområde.

2. Vilken typ av arbetsuppgifter har du?

3. Hur många år har du arbetat som chef?

4. Vad gjorde du innan denna tjänst?

5. Hur många medarbetare har du under dig?

6. Svarar de direkt till dig eller har du chefer under dig?

7. Hur många led har du över dig?