Studiens teoretiska och praktiska bidrag

5 Analys och diskussion

6.1 Studiens teoretiska och praktiska bidrag

Ett gap identifierades då tidigare forskning inom ämnet berör transporter mellan stora hamn- och terminalverksamheter. Denna studie överbygger detta gap i forskningen då den berör transporter mellan en liten hamn och en inlandsterminal som är relativt nära

belägna.

Arbetet kan bidra till en djupare förståelse till varför transportsektorns miljöarbete inte får det genomslag som är önskvärt. Vidare kan det bidra till en större förståelse till den marknadssituation som råder gällande godstransporter. För företag som arbetar inom spedition och terminalverksamhet kan detta arbete ge insikt i den förändring som behövs för att främja en hållbar miljö.

45 6.2 Förslag på vidare forskning

I denna studie lyfts faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid val av transportsätt. Dessa faktorer kan användas vid utformning av nya miljöanpassade transportsystem. Ett förslag på vidare forskning är att studera möjligheterna till att använda elvägar och eldrivna lastbilar på den aktuella sträckan med denna studie som utgångspunkt. Det hade även varit intressant att ta del av forskning som belyser detta område från kundens perspektiv för att få en djupare förståelse av grundorsakerna till deras krav.

Referenser

Abrahamsson, M. (1993). Time-Based Distribution. International Journal of Logistics Management, 4(2), (75-83).

Ammenberg, J. (2012). Miljö Management: Miljö- och hållbarhetsarbete i företag och andra organisationer. Lund: Studentlitteratur AB.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Biggam, J (2015). Succeeding with your Master’s Dissertation. A step-by-step handbook. (3.uppl.). England: Open University Press.

Burgess, R.G. (1982). Field Research: A source book and field manual. London: Allen & unwin.

Crainic, T. G. & Kim, H.K. (2005). Intermodal transportation. School of Management, Université du Québec à Montréal. ResearchGate.

Easton, G. (1998). Case research as a methodology for industrial networks: a Realist apologia. In Network Dynamics in International Marketing. New York: Pergamon Press. (73-87).

Eisenhardt, K. M. (1989). Building theories from case study research. Academy of management review, 14(4), (532-550).

Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur AB. (4. uppl.) Engström, M & Matsson, A. (2015). Effektivisering av marina containerflöden. En fallstudie på Bertling. (Kandidatuppsats) Gävle: Avdelning för industriell utveckling, IT och samhällsbyggnad, Högskolan i Gävle. Tillgänglig:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19715

Europeiska Kommissionen, (2011) Färdplan för ett gemensamt europeiskt

transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem. 144 Final. European Commission, Brussels.

Gerring, J. (2007) Case Study Research: Principles and practices. New York: Cambridge university press.

Gilbert, R. Irwin, N. Hollingworth, B och Blais, P (2002) Sustainable Transportation Performance Indicators (STPI).

Greene, D.L., & Wegener, M., (1997). Sustainable transport. Journal of Transport Geography 5, (177–190).

Litman, T (2011) Developing Indicators For Comprehensive And Sustainable Transport Planning. Transportation Research Record 2017, TRB (www.trb.org): (10-15).

Litman, T. & Burwell, D. (2006). Issues in sustainable transportation. Int. J. Global Environmental Issue. 6(4). (331–347).

Lumsden, K (2012). Logistikens grunder. Lund: Studentlitteratur AB. (3:2. uppl.) McLellan, E., MacQueen, K. M., & Neidig, J. L. (2003). Beyond the qualitative interview: Data preparation and transcription. Field methods. 15(1). (63-84)

Maoz, Z. (2002). Case study methodology in international studies: From storytelling to hypothesis testing. In F. P. Harvey & M. Brecher (Eds.), Evaluating methodology in international studies. Ann Arbor: University of Michigan Press. (161-186)

Merriam, S. B., (1988). Case study research in education: A qualitative approach. The Jossey-Bass education series

Merriam, S. B., & Tisdell E. J., (2016). Qualitative Research: A Guide to Design and Implementation. The Jossey-Bass Higher and Adult Education Series. (4. uppl.)

Murray, N. & Hughes, G., (2008). Writing up your university assignments and research projects: A practical handbook. McGraw-Hill education.

Notteboom, T & Rodrigue J-P. (2009). The future of containerization: perspectives from maritime and inland freight distribution. Geojournal. 74(1). (7-22).

Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (3 uppl.) Stockholm: Liber AB.

Oskarsson, B. Aronsson, H. & Ekdahl, B. (2013). Modern logistik. Stockholm: Liber AB. (4:2. uppl.)

Rodrigue, J. Debrie, J. Fremont, A. & Gouvernal, E. (2010). Functions and actors of inland ports: European and North American dynamics. Journal of Transport Geography. 18(4). (519–529) doi: 10.1016/j.jtrangeo.2010.03.008

SPS (1997:1137) Vägavgift för vissa tunga fordon. Finansdepartementet S2.

Stake, E.R., (1995). The art of Case Study Research. Sage Pubications, Inc.

Shaw, J., Walton, W., Farrington, J., 2015. Assessing the potential for a ‘railway renaissance’ in Great Britain. Geoforum 34. (141–156).

Shrank, D., Lomax, T., (2001). The 2001 Mobility Report, Texas Transportation Institute. (67)

Sohlberg, P. & Sohlberg, B-M. (2013). Kunskapens former: Vetenskapsteori och forskningsmetoder. Stockholm: Liber

Van der Laan, E.A. Bloemhof, J.M. & Beijer, C. (2010). Sustainable inland transportation.

Woodburn, A. (2013) Effects of rail network enhancement on port hinterland container activity: a United Kingdom case study. Planning & Transport Department, University of Westminster, London.

Wigblad, R. (1997). Karta över vetenskapliga samband: Orientering i den samhällsvetenskapliga metoddjungen. Lund: Studentlitteratur. (2. uppl.)

Wilmsmeier, G., Monios, J., Lambert, B. (2011). The directional development of intermodal freight corridors in relation to inland terminals. Journal of Transport Geography. 19(6): (1379-1386). doi: 10.1016/j.jtrangeo.2011.07.010

Yin, R.K. (1994) Case study research, Design and methods, second edition, Sage Publications: Thousand Oaks.

Webbaserade källor

European Commission (u.å.) Mobility and transport. Hämtad 2017-04-21 från

http://ec.europa.eu/transport/facts-fundings/scoreboard/countries/sweden/investments-infrastructure_en

Naturvårdsverket (2016) Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter. Hämtad 2017-04-20 från

Swedtrain (2016) Järnväg 2050 – Näringslivets godstransporter. Hämtad 2017-04-20 från http://swedtrain.org/2016/04/05/mojligheter-effektivare-godstransport-pa-jarnvag/

Trafa (2016) Godstransporter i Sverige - en nulägesanalys. Rapport 2016:7. Hämtad 2017-04-20 från:

http://www.trafa.se/globalassets/rapporter/rapport-2016_7_godstransporter-i-sverige---en-nulagesanalys.pdf

Trafikverket (2015) Kapacitet. Hämtad 2017-05-25 från

http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/jarnvag/Kapacitet/

Trafikverket (2017) Järnvägsnätsbeskrivningen 2017. Hämtad 2017-04-21 från http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/jarnvag/jarnvagsnatsbeskrivningen-jnb/jarnvagsnatsbeskrivningen-2017/

Transporteca (u.å.) Frakt container guide. Hämtad 2017-04-13 från:

https://www.transporteca.com/se/frakt-container/

Yilport (u.å.) Via fasta veckorutiner fraktas gods till och från destinationer i hela världen. Hämtad 2017-04-14 från http://www.gct.se/sidor/om-oss.aspx

Bilaga 1

• Vilket område är ni verksam inom? • _{Vilka slags transportsätt erbjuder ni?}

• _{Vilket transportsätt är vanligast förekommande och varför?} • Hur ser frekvensen ut på de olika transportsätten?

• _{Hur påverkar godset val av transportsätt?}

• _{Hur påverkar era kunder er valet av transportsätt (kundkrav)?}

• Om ni använder er av containrar vid transport, vilken typ av container är vanligast förekommande? - Finns det någon anledning till att andra containrar inte används oftare?

• _{Hur ser ni på miljömässig hållbarhet vid planering av transporter?}

• Hur hanteras konflikter mellan miljömässig hållbarhet och andra mål som exempelvis flexibilitet, vinster och priser?

• Det finns järnvägsspår mellan Rosersberg och Gävle Hamn som inte används så frekvent. Hur ser ni på problematiken kring detta?

Bilaga 2

• Hur ser infrastrukturen ut mellan Gävle hamn och Stockholm Nord? • Vad är grundidén med järnvägsspåret mellan Gävle och Stockholm Nord? • Hur frekvent sker transporterna och varför

• Vilket gods transporteras i nuläget?

• Hur ser fördelningen ut mellan transport via lastbil respektive järnväg? • Vilka typer av containrar är vanligast förekommande mellan Gävle hamn och

Stockholm Nord?

• Vilka anledningar finns till att andra containrar inte används oftare? • Vilka containrar kan järnvägsvagnarna och spåren på den aktuella sträckan

In document Godstransporter längs ostkusten för en hållbar utveckling (Page 53-60)