Studiens tillförlitlighet

Vanligtvis brukar man tala om validitet och reliabilitet i forskning, vilket är vanligt förekommande vid kvantitativa studier eftersom detta begreppspar är positivistiskt laddade. Det finns dock de som hävdar att kvalitativa studier ska bedömas och värderas utifrån andra kriterier och som utgår från det specifika i denna metod (Bryman, 2011; Carlson, 2002). Ett alternativ till validitet- och reliabilitetbegreppet är tillförlitlighet (Bryman, 2011).

Vi har valt att användaparaplybegreppet tillförlitlighet då vi, i likhet med de båda metodforskarna Guba och Lincoln (ref. i Bryman, 2011:354), ställer oss kritiska till att det är möjligt att förmedla en helt igenom objektiv bild av den sociala

verkligheten. Snarare ser vi att det finns flera och olika beskrivningar av denna verklighetskonstruktion. Vidare menar Carlson (2002) att data inte samlas in av en objektiv forskare, utan snarare produceras i relation till det beforskade och att en studies resultat skulle kunna bli annorlunda vid en annan tidpunkt eller av en annan forskare. Med detta synsätt ser vi oss själva som medskapare till hur berättelserna konstrueras. Enligt Bryman (2011) kan tillförlitlighet delas in i fyra delkriterier; (1) Trovärdighet, (2) Överförbarhet, (3) Pålitlighet och (4) Möjlighet att styrka och konfirmera.

Trovärdighet

Med grundtanken att det finns flera olika beskrivningar av den sociala verkligheten är det trovärdigheten i forskarens beskrivning som avgör om andra accepterar den (Bryman, 2011). För att öka trovärdigheten i vår studie har vi beaktat transparens, triangulering och samt givit informanterna möjlighet att läsa resultaten (Bryman, 2011; Svensson & Ahrne, 2015). Vidare ansluter sig våra slutsatser till våra teoret-iska utgångspunkter och studiens övergripande frågeställningar.

Vi har också i enlighet med Svensson och Ahrnes (2015:25) resonemang, utförligt beskrivit och motiverat våra val, perspektiv och vår förförståelse samt haft en kritisk grundhållning till vår studie. Vi har även försökt att på ett tydligt sätt redogöra för urvalsprocessen (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015).19 Informan-terna tillfrågades om de ville att ta del av uppsatsen innan publicering, dock var det ingen av informanterna som önskade göra detta. Vidare har triangulering använts för att öka slutsatsernas tillförlitlighet.²⁰

Överförbarhet

Kvalitativ forskning strävar efter djup framför bredd, där syftet är att undersöka respondenters synsätt och erfarenheter av t.ex. ett socialt fenomen eller socialt problem. Detta innebär att fokus ofta hamnar på det specifika inom den studerade kontexten (Bryman, 2011). Att upprepa kvalitativ forskning i en annan kontext eller annan tid och uppnå samma resultat kan således bli svårt att uppnå. Istället för att fokusera på generaliserbarhet hävdar Bryman (2011:355) att kvalitativa studier bör innehålla ”täta” beskrivningar av detaljer av det studerade. Därigenom ges läsaren

19 Se avsnitt 5.2.

tillgång till en ”databas” genom vilken resultatens överförbarhet till andra miljöer kan bedömas (ibid.). Enligt Yin (2013:24) kan dessa “täta” beskrivningar öka med-vetenheten kring vår selektivitet och förhandsgivna kategoriseringar. Vi har bland annat tagit hänsyn till detta genom att definiera hur vissa begrepp ska förstås i uppsatsen samt genom att redogöra för studiens teoretiska utgångspunkter och forskningsdesign.²¹

Till skillnad från vad fallet är i en kvantitativ studie är det inte möjligt att i vår kvalitativa undersökning uppnå en statistisk generaliserbarhet, eftersom den inte baseras på ett statistiskt slumpmässigt urval. Däremot är det möjligt att eventuellt formulera vissa generella teorier som skulle kunna tillämpas även för LVU-vården som helhet vad gäller ensamkommande ungdomar (s.k. analytisk generaliserbarhet; Kvale & Brinkmann, 2009:282). Svensson och Ahrne (2015) hävdar att generalisering ska göras med försiktighet och att forskaren bör ha en självkritisk hållning, eftersom det inte går att säkerställa att resultaten går att överföra till andra kontexter. Om en studies resultat antas kunna överföras till ett annat fall, måste forskaren redogöra och argumentera för detta (ibid.). Vår studies resultat kan vara begränsade att överföra till de LVU-hem som inte tar emot ensamkommande, eller till andra vårdformer av ensamkommande som inte innefattar LVU. För att tala med Svensson och Ahrne (2015) försöker vi i denna studie snarare relatera resultaten till teoretiska ramverk och begrepp snarare än till andra empiriska objekt.

Pålitlighet

Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) framhåller att intervjuer och observationer ska spelas in på ett enkelt och säkert sätt. Vi har kontrollerat att det gick att höra informanterna och har därtill gjort minnesanteckningar samtidigt som vi inter-vjuade för att fånga upp sådant som inte kunde spelas in. Inspelning och en fullständig transkribering av intervjuerna gör att analysen och slutsatserna blir mer robusta och pålitliga.

För att kunna bedöma en undersöknings pålitlighet gäller det att forskaren antar ett granskande synsätt (Bryman, 2011). Detta har vi försökt att möta genom att ge en fullständig och tillgänglig redogörelse för alla faser i forskningsprocessen

(ibid.). Genom att göra studien transparent kan den förstås och bedömas av andra (Yin, 2013). Därutöver har vår handledare haft funktionen av extern granskare (Bryman, 2011). Uppsatsen har som ambition att uppnå denna transparens och tydlighet för att därmed betraktas som pålitlig.

En möjlighet att styrka och konfirmera

Då vi inte anser att det går att nå fullständig objektivitet i samhällelig forskning, försöker vi säkerställa att vi inte medvetet låtit personliga värderingar eller teoretisk inriktning påverka genomförande eller slutsatser (Bryman, 2011). För att öka medvetenheten kring hur val har gjorts under processen har vi reflekterat över vår förförståelse och forskarroll.²² Enligt Bryman (2011) är det granskarens roll att avgöra hur långt studiens resultat går att styrka.