Studiens validitet - Studiens bidrag och begränsningar I detta kapitel redogörs för vad denna

Tabell 8. Resultat normative beliefs (Skapad av studiens författare, 2016)

7. Studiens bidrag och begränsningar I detta kapitel redogörs för vad denna studie bidrar till, såväl praktiskt som teoretiskt

8.3 Studiens validitet

57 nämnas att förstudien endast använts i syfte att konstruera den slutgiltiga enkäten. Inget större fokus har alltså lagts på att analysera förstudien och den har inte heller fått något större fokus i resultatdelen.

I och med att denna studie utgått från ett icke sannolikhetsurval går det inte att säkerställa att resultatet skulle se likadant ut om studien genomfördes igen. Detta då ett icke sannolikhetsurval innebär en begränsad generaliserbarhet av resultatet. Trots detta ser vi resultatet från denna studies resultat som värdefull då det är omöjligt att genomföra ett sannolikhetsurval då det saknas en urvalsram. Det går alltså inte att säga att resultatet från denna studie gäller för alla spontana givare i Sverige, däremot indikerar det hur det skulle kunna vara.

8.2 Studiens replikerbarhet

Ännu ett kriterium när det kommer till att bedöma trovärdigheten av en studie är replikerbarheten (Bryman & Bell, 2013, s. 63). Med det menas hur väl forskaren presenterar studiens tillvägagångssätt. Ju tydligare beskrivet, desto högre replikerbarhet då detta möjliggör för andra forskare att göra om samma undersökning (Bryman & Bell, 2013 s. 63). I vår studie har vi aktivt arbetat med att tydligt klargöra våra metodval. Hur och varför vi valt de respondenter vi gjort, hur vi nått dessa, vilka teorier och begrepp som är använda, hur vi konstruerat vår enkät, samt hur vi analyserat den insamlade data. Studiens replikerbarhet är med andra ord hög. Däremot går det att, precis som presenterat tidigare, diskutera huruvida resultatet kommer bli detsamma om studien genomförs på samma sätt igen. Detta eftersom att studien generaliserbarhet är begränsad, något som innebär att för att vara säker på att få samma resultat krävs det att exakt samma respondenter svarar på enkäten igen.

8.3 Studiens validitet

Precis som Barmark och Djurfeldt (2015, s. 51-52) beskriver är det nästintill omöjligt att hitta de variabler som perfekt mäter det vi avser att mäta och en studie kommer således innehålla en viss nivå av systematiska fel. Ett stort systematiskt mätfel innebär att studien har en låg validitet (Barmark & Djurfeldt, 2015, s. 51-52). Med validitet menas huruvida studiens mått verkligen mäter det den är avsedd att mäta (Ejvegård, 2009, s. 78-79) i vårt fall, huruvida vår enkät verkligen mäter styrkan av intentionen, de bakomliggande faktorerna och de framträdande beliefs. Saunders et al. (2007, s. 367) menar att även om en studies resultat blir desamma vid varje testtillfälle, det vill säga har en hög reliabilitet, så kan den sakna validitet. I vår studies fall skulle det innebära att även om våra resultat skulle bli liknande om vi gjorde om undersökningen, spelar detta ingen roll om respondenterna tolkat frågorna på ett annat sätt än vad vi avsett. För att säkerställa att frågorna tolkades så som det var avsett utfördes en pilotstudie där syftet var att låta testpersonerna komma med synpunkter. Utifrån pilotstudien framkom inga större svårigheter vad det gällde att förstå instruktionerna och frågorna utan endast några språkliga missar som rättades till innan enkäten publicerades online.

Extern validitet, ibland även kallas generaliserbarhet handlar om huruvida studiens resultat kan appliceras till andra kontexter (Saunders et al., 2001, s. 151). Det faktum att vi utgått från ett icke sannolikhetsurval på grund av att vi saknat en fullständig urvalsram av målpopulationen innebär att generaliserbarhet av resultatet för alla

58 spontana givare är låg. Resultatet från studien kan således endast ses som indikationer på ett eventuellt samband och kräver därför vidare undersökningar.

Att testa en studies validitet är svårare än att testa studiens reliabilitet eftersom det kräver ett annat mått på det man mäter att jämföra med (Ejvegård, 2009, s. 82). Hade vi gjort en ny undersökning om ett halvår och tagit reda på utfallet av hur många spontana givare som faktiskt började skänka pengar regelbundet hade vi kunnat jämföra det måttet och på så sätt se hur valida denna studies prediktioner varit. Detta har dock inte varit möjligt, del ur tidsaspekten men främst på grund av att vi valt att distribuera enkäten online och således inte kan kontakta respondenterna igen.

Referenslista

Ahlstrand, L. (2015, 23 december). Flyktingkrisen fick svenskarna att slå rekord i givmildhet. Dagens Nyheter

http://www.dn.se/nyheter/sverige/flyktingkrisen-fick-svenskarna-att-sla-rekord-i-givmildhet/ [Hämtad 2016-02-04]

Ajzen, I., Albarracín, D., & Hornik, R. (2007). Prediction and change of health behaviour - applying the reasoned action approach. London: Lawrence erlbaum associates publichers.

Ajzen, I. (2011) The theory of planned behaviour: Reactions and reflections.

Pshycology & Health. 26 (9) 1113-1127.

Andreoni, J., & Petrie, R. (2004). Public goods experiments without confidentiality: A glimps into fundraising. Journal of Public Economics, 88, 1605-1623

Asirvatham, S. (2013). Monthly giving can add up to rubust and steady revenues for charities. The chronicle of philantrophy, 8.

Barmark, M. & Djurfeldt, G. (2015). Statistik verktygslåda - att förstå och förändra

världen med siffror. Lund: Studentlitteratur.

Basar, D., & Kumkale, G. (2013) Individual differences in willingness to become an organ donor: A decision tree approach to reasoned action. Personality & Individual

Differences. 55 (1), 63-69.

Basil, D. Z., Ridgway, N. M., & Basil, M. D. (2006). Guilt appeals: The mediating effect of responsibility. Psychology & Marketing, 23, 1035-1054

Batson CD, Shaw LL. 1991. Evidence for Altruism: Toward a Pluralism of Prosocial Motives. Psychological Inquiry 2:107-22

Bekkers, R. (2005). When and why matches are more effective subsidies than rebates. Paper presented at the 34th Arnova Annual Conference, Washington, DC. 1-21

Bryman, A. & Bell, E. (2011). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2:a uppl. Stockholm: Liber.

Bryman, A. (2012). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a uppl. Malmö: Liber.

BBC, (2016). Migrant crisis: Migration to europé explained in graphics. BBC http://www.bbc.com/news/world-europe-34131911 [Hämtad 2016-02-10]

Bekkers, R & Wiepking, P. (2011). A literature Review of empirical studies of philanthropy: eight mechanisms that drive charitable giving. Nonprofit and Voluntary

Sector Quarterly, 40(5) 924–973.

Bonnie S. Guy & Wesley E. Patton, (1989). The Marketing of Altruistic Causes: Understanding Why People Help. Journal of Consumer Marketing, Vol. 6 (1), 19-30

60 Dagens Nyheter, (2014). Vi svenskar ger för lite pengar till konfliktdrabbade områden. http://www.dn.se/nyheter/sverige/fler-kriser-gor-behovet-storre-an-nagonsin/. [Hämtad: 2016-02-04]

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt. 2:2 uppl. Lund: Studentlitteratur

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt. 3:1 uppl. Lund: Studentlitteratur

Dolinski D, Grzyb T, Olejnik J, Prusakowski S, Urban K. 2005. Let”s Dialogue About Penny: Effectiveness of Dialogue Involvement and Legitimizing Paltry Contribution Techniques. Journal of Applied Social Psychology 35:1150-70

Du, L. Qian, L. & Feng, Y. (2014). Influences of altruistic motivation, shared vision, and perceived accessibility on microcharity behavior. SOCIAL BEHAVIOR AND

PERSONALITY, 2014,

Vol. 42 (10), 1639-1650

Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken, en handbok i enkätmetodik. Studentlitteratur AB, 3:e upplagan.

Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. Studentlitteratur AB, 4:3 upplagan.

Ekström, K. (2010). Consumer behaviour: a nordic perspective. Lund: Studentlitteratur AB

Ekström, K., Holmgren, U., & Ossiansson, E. (2015). Marknadsföringsforskning om konsumenter och konsumtion. Centrum för konsumtionsvetenskap.

Evans, M., Ahmad, J & Foxall, G. (2008). Konsumentbeteende. Kristianstad: Kristianstad boktryckeri AB.

Fisbein, M. Ajzen, I. (2010). Predicting and changing behaviour: the reasoned action

approach. Croydon: Taylor and francis group, LLC.

Guy, B.S. and Patton, W.E. (1989), "The Marketing of Altruistic Causes: Understanding Why People Help", The Journal of Consumer Marketing, 6, 1, 19-30

Halvorsen, K. (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. Horne, C. (2003). The internal enforcement of norms. European Sociological Review,

19, 335-343.

Insamlingskontroll a, (2015). Antal organisationer med 90-konto. http://www.insamlingskontroll.se/sites/default/files/Antal%20organinsationer.pdf. [Hä mtad 2016-02-04]

Insamlingskontroll b, (2015). Svensk Insamlingskontroll står på givarnas sida. http://www.insamlingskontroll.se/. [Hämtad 2016-02-04]

61 Insamlingskontroll c, (2015). Sammanställning över insamlingsåret 2014. http://www.insamlingskontroll.se/sites/default/files/Statistik%20%C3%B6ver%20Insa mlingen%202014.pdf. [Hämtad 2016-02-04]

Johansson Lindfors, M. (1993). Att utveckla kunskap: Om metologiska och andra

vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning. 1:a uppl. Lund: Studentlitteratur.

John, B. & Jemmott III. (2012). The Reasoned Action Approach in HIV Risk-Reduction Strategies for Adolescents. (2012). The Annals of the American Academy of Political

and Social Science, Vol. 640, 150-172

Jorgensen, B.S & Martin, J. (2015). Understanding farmer intentions to connect to a modernised delivery system in an Australian irrigation district: a reasoned action approach. Journal of Environmental Planning and Management, Vol. 58 (3), 513–536 Kautonen, T., Van Gelderen, M. & Tornikoski, E.T. (2013). Predicting entrepreneurial behaviour: a test of the theory of planned behaviour. Applied Economics. 45, 697–707 Khodakarami, F., Petersen, A.J., & Vekatesan, R. (2015). Developing Donor relationships: the role of breadth of giving. Journal of marketing, vol. 79, 77-93

Kotler, P., Armstrong, G., & Parment, A. (2013). Marknadsföring,teori, strategi och

praktik. Pearson education ltd.

McCarthy, M., De Boer, M., O´reilly, S., & Cotter, L. (2003). Factors influencing intention to purchase beef in the Irish market. Meat Science. 65 (3), 1071

McCracken, G. (1988). Culture and consumption; new approaches to the symbolic

character of consumer goods and activities. Bloomington & Indianapolis: Indiana

university press.

Ng, S., & Lee, A. (2015). Handbook of culture and consumer behaviour. Oxford: Scholarship Online.

Ocha (2014) . Ocha Strategic Plan 2014-2017. United nations office for the coordiation of humanitarian affairs.

https://docs.unocha.org/sites/dms/Documents/OCHA%20SF%202014-2017%20Strategic%20Plan.pdf [Hämtad: 2016-02-11]

Ocha, (2016, 31 januari). Humanitarian funding update January 2016 - United nations coordianted appeals. United nations office for the coordiation of humanitarian affairs. http://reliefweb.int/report/world/humanitarian-funding-update-january-2016-united-nations-coordinated-appeals [Hämtad: 2016-02-11]

Omvärlden, (2014, 15 december). När Röda korset förlorade heder. http://www.omvarlden.se/Reportage/feature/nar-roda-korset-forlorade-hedern/ [Hämtad: 2016-05-11]

62 O’ Reilly, N. Ayer, S. Pegoraro, A. Leonard, B. & Rundle-Thiele, S. (2012) Toward an understanding of donor loyalty: demographics, personality, persuasion and revenue.

Journal of Nonprofit & Public Sector Marketing, 24:1, 65-81

Orr. D.M., Thrush, R., & Plaut. D. (2013) The Theory of Reasoned Action as Parallel Constraint Satisfaction: Towards a Dynamic Computational Model of Health Behavior.

PLoS ONE. 8 (5) 1-11.

Osgood, E., Suci, G., & Tannenbaum, P. (1965) The measurement of meaning. The university of Illinois, 5th edition.

Park, K. & Lee, S. (2015). The role of beneficiaries´ group identity in determining successful appeal strategies for charitable giving. Psychology & marketing, 32 (12) 1117-1132.

Sargeant, A., & Woodliffe, L. (2007). Gift giving: an interdisciplinary Review.

International Journal of N onprofit and Voluntary Sector Marketing, 12, 275-307.

Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2006) Research methods for business students. Pearson Education Limited, 4th edition.

SCB, (2014, 20 februari). Kvinnor gav mer till välgörenhet. Statistiska centralbyrån.

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Hushallens- ekonomi/Inkomster-och-inkomstfordelning/Inkomster-och-skatter/Aktuell-pong/302201/Behallare-for-Press/370400/ . [Hämtad 2016-02-04]

Shin, S., & Montalto, C. (2015). The role of impulsivity, cognitive bias, and reasoned action in understanding college student gambling. Journal of Youth Studies. 18 (3), 376-395.

Skatteverket, (2016). Skattereduktion för gåvor. Skatteverket.

https://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/foreningar/skattereduktionforgavor.4. 5fc8c94513259a4ba1d800064137.html [Hämtad:2016-02-04 ]

Slater, D. (1997). Consumer Culture and Modernity. Cambridge & Oxford: Polity Press & Blackwell.

Smith, R. & McSweeney, A. (2007). Charitable giving: The effectiveness of a revised theory of planned behaviour model in predicting donating intention and behaviour.

Journal of community & applied social psychology. 17 (5) 363-386.

Solomon, M., Bamossy, G., Askegaard, S. & Hogg, M. (2010). Consumer Behaviour A

European Perspective, Pearson Education Limited, 4th Edition.

Solomon, M., Bamossy, G., Askegaard, S. & Hogg, M. (2013). Consumer Behaviour A

European Perspective, Pearson Education Limited, 5th Edition.

Sveriges radio, (2015, 15 januari). Vi svenskar ger för lite pengar till konfliktdrabbade

63 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=6063885. [Hämtad: 2016-02-04]

SVT a, (2005, 25 februari). Mediemässig flodvåg gav insamlingsrekord. SVT.

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/mediemassig-flodvag-gav-insamlingsrekord. [Hämtad

2016-02-19]

SVT b, (2014, 9 september). Sida-chefen fick dubbla löner. SVT. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/sida-chefen-fick-dubbla-ersattningar. [Hämtad 2016-05-11]

Thurén, T. (2013). Vetenskapsteori för nybörjare. 2:a uppl. Stockholm: Liber. Thurén, T. (2013). Källkritik. 3:e uppl. Stockholm: Liber.

Thurén, T. & Strachal, G. (2011). Källa: internet. Malmö: Liber.

Van Lange, P., Kruglanski, A., & Higgins, T. (2012) . The handbook of theories of

social psychology. London: SAGE Publications.

Vermeir, I. & Verbeke, W. (2007). Sustainable food consumption among young adults in Belgium: Theory of planned behaviour and the role of confidence and values.

Ecological Economics. 64, 542–553

Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Wesley, S.&Yu- Hao, C. (2011) WHY PEOPLE SHARE KNOWLEDGE IN VIRTUAL COMMUNITIES. Social Behavior & Personality: an international journal. 39 (5) 671-690.

Wiebe, G.D. (1951), ”Merchandising Commodities and Citizenship on Television",The

Public Opinion Quarterly. 15 (4) 679- 691

Wiepking, P. (2008). For the love of mankind. A sociological study on charitable

giving. Unpublished doctoral dissertation, Department of Philanthropic Studies, VU

University. Amsterdam: Amsterdam, Netherlands.

Wiepking, P., & Breeze, B. (2009). Feeling poor, acting stingy: The effect of money

perception on charitable giving. from http://geveninnederland.nl/uploads/ doc/WP7_Wiepking_Breeze_Jun2009.pdf [Hämtad: 2016-02-28]

Wiepking, P. & Maas, I. (2009). Resources that make you generous: Effects of human and social resources on charitable giving. Social Forces, 86. 1973-1996

Wright, K. (2001). “Generosity vs altruism: philanthropy and charity in the United States and United Kingdom”. Voluntas: International Journal of Voluntary and

Nonprofit Organizations, 12 (3), 399-416.

Wärneryd, K. (1999), The pshycology of saving: a study on economic pshycology. Cheltenham: Elgar.

64 Öjemar, F. (2015, 3 september). Hjälporganisationerna rasar mot regeringens skattebeslut. Dagens Industri. http://www.di.se/artiklar/2015/9/3/hjalporganisationerna-rasar-mot-regeringens-skattebeslut/. [Hämtad: 2016-02-04]

65 Appendix 1. Förstudie

Vi är två kvinnor i 20-årsåldern som läser sista året på civilekonomprogrammet vid Umeå Universitet. Just nu arbetar vi med vårt examensarbete som handlar om beteende i en donationssituation. Dina svar kommer vara helt anonyma och vi skulle uppskatta din medverkan. Syftet med denna enkät är att få information om vad individer tänker kring möjligheten att börja skänka pengar regelbundet till en humanitär hjälporganisation under det nästkommande halvåret.

Att skänka regelbundet innebär att du som skänker pengar inte behöver ta ett enskilt beslut vid varje donation utan har tecknat ett fortlöpande avtal med hjälporganisationen som innebär att du skänker pengar på regelbunden basis, såsom exempelvis fadderbarn eller månadsdonationer.

Instruktioner:

Besvara frågorna genom att lista de första tankarna som dyker upp i ditt huvud. Skriv varje enskild tanke på en rad. Du behöver inte fylla i alla svarsrader, men får maximalt fylla i fem svar per fråga.

Man: Kvinna: Ålder: …….

1. Vad ser du för fördelar med att skänka pengar regelbundet till en humanitär hjälporganisation i Sverige?

2. Vad ser du för nackdelar med att skänka pengar regelbundet till en humanitär hjälporganisation i Sverige?

3. Har du några andra tankar kring att skänka regelbundet till en humanitär hjälporganisation i Sverige?

När det kommer till att skänka pengar regelbundet till en humanitär hjälporganisation i Sverige kan det finnas individer eller grupper som antingen tycker att du borde eller att du inte borde göra just detta.

1. Lista de individer eller grupper som skulle ställa sig positiv till att du skänker pengar regelbundet till en humanitär hjälporganisation i Sverige:

2. Lista de individer eller grupper som skulle ställa sig negativt till att du skänker pengar regelbundet till en humanitär hjälporganisation i Sverige:

Ibland när vi inte är säkra på hur vi ska bete oss så ser vi till vad andra gör.

1. 3. Lista de individer eller grupper som är mest troliga att skänka pengar regelbundet till en humanitär hjälporganisation i Sverige:

3. Lista de individer eller grupper som är minst troliga att skänka pengar regelbundet till en humanitär hjälporganisation i Sverige:

Ibland kan det vara så att även om man önskar utföra ett beteende har man inte möjligheten på grund av olika faktorer och omständigheter. Detta har att göra med vilken information som finns tillgänglig, vilka färdigheter och möjligheter man har samt andra resurser som krävs för att genomföra beteendet men även eventuella hinder som måste överkommas.

1. lista de faktorer eller omständigheter som skulle möjliggöra eller förenkla att du kan skänka pengar regelbundet till en humanitär hjälporganisation i Sverige?

66 2. lista de faktorer eller omständigheter som skulle göra det svårt eller hindra dig

från att skänka pengar regelbundet till en humanitär hjälporganisation i Sverige? Tack för din medverkan!

67 Appendix 2. Slutgiltig enkät

Enkät

Vi är två kvinnor i 20-årsåldern som läser sista året på Civilekonomprogrammet vid Umeå Universitet. Just nu arbetar vi med vårt examensarbete som handlar om beteende i en donationssituation och vi skulle uppskatta om du tog dig tid att besvara denna enkät. Det är helt frivilligt att medverka, dina svar kommer vara anonyma och enbart användas i denna studie. Syftet med denna enkät är att få information om vad individer tänker kring regelbundna donationer till en

humanitär hjälporganisation i Sverige. Med en humanitär hjälporganisation menar vi en organisation som arbetar för att hjälpa människor i nöd, som exempelvis Röda korset, Läkare utan gränser eller Unicef.

Flera av frågorna bygger på en skala med sju enheter. Frågorna besvaras genom att du klickar in den siffra som överensstämmer bäst med din egen åsikt. Se till att svara på alla påståenden och endast klicka i en siffra för varje påstående. Vissa av påståendena och svarsalternativen kan verka lika men de berör olika frågor. Läs därför alla påståenden noggrant.

Har du några frågor kontakta oss på sjoberg.siri@gmail.com Tack för din medverkan!

1. Typ av givare

Att vara en regelbunden givare innebär att du som skänker pengar inte behöver ta ett enskilt beslut vid varje donation utan har tecknat ett fortlöpande avtal med hjälporganisationen som innebär att du skänker pengar på regelbunden basis, såsom exempelvis fadderbarn eller månadsdonationer. En regelbunden givare kan förutom sitt regelbundna givande även skänka pengar spontant. En spontan givare ägnar sig åt spontana donationer som kan vara exempelvis gåvokort av olika slag, enskilda sms-donationer eller donation i en insamlingsbössa i mataffären.

Regelbunden givare Spontan givare Del 2 2. Kön: Man Kvinna Hen 3. Ålder: 18-34 35-49 50-64 64<

68 4. Inkomst per månad före skatt (bidrag, lön + annan inkomst):

0-10 000kr 10 001- 20 000kr 20 001- 30 000kr 30 001 - 40 000kr 40 001kr<

5. Jag tycker att det är viktigt att vara med och bidra till att andra får det bättre