Studier på män - Arbetspendling som hälsofrämjande fysisk aktivitet

4. Diskussion

4.2 Arbetspendling som hälsofrämjande fysisk aktivitet

4.2.1 Studier på män

Paffenbarger et al.53 visade ett omvänt dos-responsförhållande mellan energiförbrukning i fysisk aktivitet och dödsfall av alla orsaker hos män. Den maximala livstidsförlängningen fanns vid 3000- 3500 kcal per vecka i bruttoutgift. De manliga studenterna i studien uppnådde i de flesta fall inte denna energiförbrukning vid arbetspendlingen. När energiåtgången för arbetspendlingen multiplicerades med 10 för att simulera en arbetspendling tur och retur varje vardag i en vecka översteg energiåtgången 3000 kcal för ca 40 % av de manliga cyklisterna och 10 % av de manliga fotgängarna. De 60 % av cyklisterna som inte uppnådde 3000 kcal hade en genomsnittlig förbrukning per vecka motsvarande 2100 kcal vid arbetspendlingen. De 90 % av fotgängarna som inte uppnådde 3000 kcal hade en genomsnittlig förbrukning per vecka motsvarande 1400 cal.

Helmrich et al.54 visade att fysisk aktivitet skyddar mot diabetes typ 2 i ett dos-responsförhållande. Hälften av alla diabetesfall kunde undvikas med ett aktivitetsindex på mer än 3500 kcal per vecka. De manliga GIH-studenter som cyklade vid arbetspendlingen förbrukade i genomsnitt 3350 kcal per vecka vid arbetspendling fram och tillbaka varje vardag. Jämfört med de män i Helmrichs et al. studie som totalt motionerade för mer än 3500 kcal per vecka hade de manliga studenterna mer än

Paffenbarger.

50 % högre risk för att utveckla diabetes om arbetspendlingen var den enda fysiska aktivitet de utövade.

4.2.2 Studier på kvinnor

Hu et al. (2003)55 studerade vilken effekt promenerande hade på diabetesincidensen hos kvinnor. Forskarna fann i den studien ett skydd för diabetes typ 2 till 43 % vid minst 30 minuters rask promenad per dag och maximalt 10 timmars TVtittande per vecka. Enligt den studien definierades rask promenad till en hastighet mellan 4,8 och 6,4 km/h. De promenerande GIH-studenterna kan sägas promenera raskt med sina 5,3 km/h i genomsnitt, men tidsmässigt måste de promenerande GIH-kvinnorna komplettera sin nedlagda tid med ca 10 minuter per dag i genomsnitt för att uppnå det skydd mot diabetes som anges hos Hu et al.

I den tidigare studien av Hu et al. (1999)56där METh användes som mått på den fysiska aktiviteten sjönk risken för att utveckla diabetes i ett dos-responsförhållande. Den kvintil kvinnor som promenerade i måttlig takt mer än 10 METh per vecka hade en minskad risk för att utveckla diabetes typ 2 på 42 % mot dem som endast promenerade 0-2 METh per vecka. De som motionerade på alla intensiteter sammanlagt mer än 21,8 METh per vecka hade en minskad risk för att få diabetes på 46 % jämfört med dem som motionerade 0-2 METh. De kvinnliga GIH-studenter som promenerade hade i genomsnitt ett METh-värde på 1,2 vid arbetspendling en väg vilket skulle ge ca 12 METh per vecka vid arbetspendling fram och tillbaka alla veckans vardagar. De kvinnliga GIH-studenter som cyklade hade ett METh-värde på i genomsnitt 4,3 vilket skulle ge ca 43 METh per vecka. Jämfört med kvinnorna i Hus et al. studie skulle alltså de kvinnliga studenterna få maximalt minskad risk mot att utveckla diabetes typ 2 genom sin arbetspendling.

4.2.3 Rekommendationer

Statens Folkhälsoinstitut57 definierar vardagsmotion som lågintensiv fysisk aktivitet som helst bör utföras varje dag i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara 55-70 % av maximal hjärtfrekvens, vilket motsvarar ca 40-60 % av maximal syreupptagningsnivå. Ansträngningsnivå ska uppfattas som minst ”något ansträngande” det vill säga 12-13 på Borgs RPE-skala. Det ska vara möjligt att prata under tiden. Vardagsmotionens syfte kan sägas vara energiförbrukning och under ovanstående förutsättningar bör ca 150 kcal förbrukas.

55 Hu, 2003. 56 Hu, 1999. 57 Statens folkhälsoinstitut, s 66.

Energiförbrukning Kondition

Styrka Inaktivitet

Intensitet Omfattning

Helst varje dag 3-5 dagar/vecka 2-3 dagar/vecka 8-12 RM till muskulär utmattning Måttlig till hög/andfådd/svettig 12-16 enligt Borgs RPE- skala 55/65-90 % av max HF 40/50-85 % av VO_2max Minst måttlig/ pratvänlig takt minst 12-15 enligt Borgs RPE-skala minst 55-70 % av max HF minst 40-60 % av VO2max 1 set 8-10 övningar 20-60 minuter Sammanlagt minst 30 min (ca 150 kcal) Exempelvis •gå i trappor •hushållsarbete Exempelvis •löpning •stavgång •cykling •simning Exempelvis

•Kroppen som motstånd •Armhävning •Tåhävning •Curl-ups Exempelvis •Skidor/skridsko •Gymnastik/aerobics/dans •bollsport •Rodd/kanot Exempelvis •Promenad •trädgårdsarbete Exempelvis •Gummibandsträning •Vikt-/maskinträning Energiförbrukning Kondition Styrka Inaktivitet Intensitet Omfattning

Med aktivitetspyramidens rekommendation som bas för en jämförelse uppfyllde arbetspendling med cykel när den utövades enligt fälttestet i studien kraven för hälsofrämjande vardagsmotion väl. Cykelturen pågick i genomsnitt under mer än 30 minuter för båda könen och en stor majoritet (95,6 %) av cyklisterna förbrukade mer än 150 kcal vid en tur och returpendling. Rekommendationen för relativ hjärtfrekvens och relativ syreupptagning uppnåddes också av cyklisterna. Siffrorna speglas väl av den ansträngning som utövarna upplevde under cyklingen. Endast 7 av 45 av cyklisterna upplevde en lägre ansträngning än den rekommenderade 12-15.

Avseende tidsåtgång och energiförbrukning uppnådde också fotgängarnas genomsnittliga arbetspendling tur och retur rekommendationen för den fysiska aktivitet som bör genomföras varje dag. Den genomsnittliga tiden var 46 minuter tur och retur och den genomsnittliga energiförbrukningen var 260 kcal tur och retur. Här var det dock en stor andel (33 %) av studenterna som inte förbrukade 150 kcal tur och retur i samband med arbetspendlingen. I synnerhet intensitetsmåtten låg under rekommendationen. Den relativa hjärtfrekvensen uppgick till i genomsnitt 58 % för fotgängarna vilket var i underkant av rekommendationens 55-70 %. Den relativa syreupptagningen hamnade på 35 % vilket var under rekommendationens 40-60 %. Endast en fotgängare av 18 uppnådde den rekommenderade upplevda ansträngningsnivån 12-15 på Borgs RPE-skala.

Studenterna i studien hade en betydligt högre beräknad maximal syreupptagning än genomsnittet i studien av Oja et al.59

2,6 3,6 2,4 3,6 2 3,12 2 3,12 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 Kvinnliga cyklister Manliga cyklister Kvinnliga fotgängare Manliga fotgängare Moser Oja et al.

Figur 17. Maximal syreupptagning i liter•min-1

Vad betyder detta för möjligheterna att uppnå aktivitetspyramidens energiförbruknings- rekommendation på 150 kcal? Detta kan belysas med ett räkneexempel: när en person med en maximal syreupptagningsförmåga på 2,6 liter/minut som kvinnorna i studien använder 50 % av sin syreupptagning vid utövandet av fysisk aktivitet tar det 23 minuter att förbränna 150 kcal. När en person med 2,0 liter per minut i maximal syreupptagning som kvinnorna i studien av Oja et al. arbetar på 50 % av sin maximala syreupptagning tar det 30 minuter att förbränna 150 kcal. Det är således lättare för den som redan är vältränad att uppnå energiförbrukningsrekommendationen. Detta gäller alltså även vid arbete på samma subjektiva ansträngningsnivå.

4.3 Slutsatser

Den arbetspendling mellan hela eller delar av vägen mellan hem och skola som genomfördes av en grupp studenter vid GIH under ett tillfälle visade att det är mycket stora skillnader i kvantitet och kvalitet mellan de olika individerna. Den tillryggalagda sträckan varierade mellan 600 meter och 29, 4 km. Den stora skillnaden i sträcka låg som grund för de skillnader i tid och total energiåtgång som uppstod. Skillnaden i intensitet var också stor. Den subjektiva ansträngningsnivån varierade mellan 7 och 16 enligt Borgs RPE-skala. På gruppnivå fanns en skillnad i kvalitet mellan cyklisterna och fotgängarna där cyklisterna i genomsnitt använde en större andel av sin fysiologiska kapacitet för att utföra arbetspendlingen än fotgängarna.

GIH-studenternas arbetspendlingstillfälle liknade andra bilder av fysisk aktivitet vid arbetspendling med cykel eller promenad både avseende kvantiteten på utfört arbete och kvalitetsskillnaden mellan cyklister och fotgängare.

En genomsnittlig arbetspendling utförd av GIH-studenter enligt ovan beskrivna förutsättningar med cykel uppfyllde folkhälsoinstitutets rekommendation avseende hälsofrämjande daglig fysisk aktivitet väl.

En genomsnittlig arbetspendling utförd av GIH-studenter enligt ovan beskrivna förutsättningar som fotgängare uppfyllde inte folkhälsoinstitutets rekommendation avseende hälsofrämjande daglig fysisk aktivitet. Eftersom intensiteten var för låg behövdes en komplettering motsvarande 30 minuter per dag med en intensitet motsvarande minst 12-13 på Borgs skala.

För maximal livstidsförlängning hos män behövdes kompletterande fysisk aktivitet för 60 % av cyklisterna med en ytterligare energiförbrukning motsvarande i genomsnitt 900 kcal per vecka. För maximal livstidsförlängning behövdes kompletterande fysisk aktivitet för 90 % av fotgängarna med en ytterligare energiförbrukning motsvarande i genomsnitt 1600 kcal per vecka.

De kvinnliga studenterna uppnådde maximalt skydd mot att utveckla diabetes genom sin arbetspendling enligt Hu et al. (1999) där hänsyn togs till sammanlagt tid och intensitet i form av en veckas METh. Enligt Hu et al.(2000) där både tidskravet 30 minuter och intensiteten ”rask promenad” skulle vara uppfyllda varje dag krävdes en komplettering för de promenerande GIH- kvinnorna med motsvarande i genomsnitt 10 minuters promenad per dag.

För maximalt skydd mot diabetes krävdes kompletterande fysisk aktivitet för de manliga studenterna motsvarande i genomsnitt 150 kcal per vecka för cyklisterna och 1833 kcal för fotgängarna.

4.4 Fortsatt forskning

De beskrivna studierna av aktiv arbetspendling60,61använde hjärtfrekvensen under arbetspendlingen och jämförde med värden på maximal hjärtfrekvens och maximalt syreupptag som hade tagits fram i laboratorier. De Gues et al.62 redovisade 2005 en studie där den verkliga syreupptagningen mättes under en autentisk arbetspendling. Ett initialt test genomfördes i ett laboratorium där maximal hjärtfrekvens och syreupptagning mättes. Resultatet från studien visade att försökspersonerna under arbetspendlingen använde 77,5 % av sin maximala hjärtfrekvens och 74,1 % av sin maximala syreupptagning. Detta tyder på att tidigare redovisade samband mellan relativ hjärtfrekvens och relativ syreupptagning inte stämmer vid en verklig arbetspendlingssituation. Enligt tabell 24 skulle 77 % av maximal hjärtfrekvens motsvara ca 67 % av maximal syreupptagning. Detta talar för att fler studier där syreupptagningen mäts under arbetspendlingen behövs.

En jämförelse mellan studenterna i studien och de spontana arbetspendlare som Schantz och Stigell63 studerade visade en stor skillnad mellan de 8,7 km som de kvinnliga studenterna cyklade i genomsnitt och de 4,7 km som de cyklande kvinnorna i Schantz och Stigells studie avverkade. Detta tyder på att det är viktigt att studera redan aktiva arbetspendlare för att få en verklig bild av hur den aktiva arbetspendlingen ser ut och dess effekter på människor.

Att fysisk aktivitet har en hälsofrämjande effekt kan anses vara fastställt. De rekommendationer som finns är dock ofta övergripande och dåligt individuellt anpassade. Det är därför viktigt att forskningen kring den fysiska aktivitetens effekter på människor fortsätter.

Inför den fortsatta forskningen om aktiv arbetspendling finns också ett behov av fler tvärvetenskapliga studier som kombinerar beteendevetenskapen, transportvetenskapen och fysiologin. För att aktiv arbetspendling ska bli ett verktyg mot ökad övervikt och livsstils- sjukdomar behövs studier som svarar på frågan hur arbetsmarknaden, infrastrukturen och det offentliga rummet bör vara organiserat så att fler människor finner det möjligt och attraktivt att använda tiden till och från jobbet på ett mer fysiskt aktivt sätt.

60 Hendriksen. 61 Oja. 62

Bas de Gues, Sander de Smet, Romain Meeusen, Cycling to work: does the cycling intensity correspond to ACSM Health guidelines? Proceedings from the 10th Annual Congress of the European College of Sport Science, Belgrade, 13- 16 July, 2005, p. 120 (abstract).

Käll- och litteraturförteckning

Otryckta källor

Muntliga källor

Moser, Lena

Egna anteckningar

Samtal 8/2 2006 med Per-Olof Åstrand

Tryckta källor

Borg, Gunnar, Borg's Perceived exertion and pain scales, (Champaign: Human Kinetics, 1998)

de Geus, Bas, De Smet, Sander, Meeusen, Romain, Cycling to work: does the cycling intensity correspond to ACSM Health guidelines? In: Proceedings from the 10th Annual Congress of the European College of Sport Science, Belgrade, July 13-16 2005, p. 120 (abstract).

Helmrich, Susan, P., Ragland, David, R., Leung, Rita, W., Paffenbarger, Ralph, S., Jr, Physical activity and reduced occurrence of non-insulin-dependent diabetes mellitus, The New England

journal of medicine, 325 (1991:3), pp. 147-152.

Hendriksen, Ingrid, J., M., Zuiderveld, Bob, Kemper, Han, C., G., Bezemer, P., Dick, Effect of commuter cycling on physical performance of male and female employees, Medicine and science in

sports and exercise. 32 (2000:2), pp 504-510.

Henriksson, Jan, FYSS för alla: en bok om att röra på sig för att må bättre samt att förebygga och

behandla sjukdomar (Stockholm: Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, 2004).

Hu, Frank, B., Li, Tricia, Y., Colditz, Graham, A., Willett, Walter, C., Manson, JoAnn, E., Television watching and other sedentary behaviors in relation to risk of obesity and type 2 diabetes mellitus in women, the journal of the American Medical Association, 289 (2003), pp.1785-1791

Hu, Frank, B., Sigal, Ronald, J., Rich-Edwards, Janet, W., Colditz, Graham, A., Solomon, Caren, G., Willett, Walter, C., Speizer, Frank, E., Manson, JoAnn, E., Walking compared with vigorous physical activity and risk of type 2 diabetes in women, the journal of the American Medical

Association, 282 (1999:15), pp. 1433-1439.

McArdle, William D., Katch, Frank I., Katch, Victor L., Exercise physiology, energy, nutrition and

human performance, (Baltimore: Williams & Wilkins, 1996).

Oja, P, Mänttäri, A, Heinonen, A, Kukkonen-Harjula, K, Laukkanen, R, Pasanen, M, Vouri, I, Physiological effects of walking and cycling to work, Scandinavian journal of medicine & science

in sports, 1 (1991), pp. 151-157.

Paffenbarger, Ralph, S. Jr, Hyde, Robert, T., Wing, Alvin, L., Hsieh, Chung-Cheng, Physical activity, all-cause mortality, and longevity of college alumni, The New England journal of

medicine, 314 (1986:10), pp.605-613.

Passmore, R., Durnin, J.V.G.A., Human Energy Expenditure, Physiological reviews, 35 (1955) pp. 801-840.

Rönnebrand, Linda, Värnqvist, Peter, Ergometercykeltest för beräkning av maximal

syreupptagningsförmåga- en metodstudie, Examensarbete 7 p vid Idrottslärarutbildningen 1997- 2000 på Idrottshögskolan i Stockholm, 2000:46 (Stockholm, Idrottshögskolan, 2000).

Schantz, Peter, Kompendium för kursen hälsa och miljö II, Laborationer och individuella

mätningar (Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan, 2005).

Schantz, Peter, Stigell, Erik, Physically active commuting between home and work/study place in Greater Stockholm, In: Proceedings from the 10th Annual Congress of the European College of Sport Sciences, Belgrade, July 13-16, 2005, p. 371 (Abstract).

Schantz, Peter, Stigell, Erik, What are the distances in physically active commuting from home to work/study place? A methodological survey, In: Proceedings from the 10th Annual Congress of the European College of Sport Sciences, Belgrade, July 13-16, 2005, p. 129 (Abstract).

Schantz, Peter, Östlund, Anna, Evaluation of a new ergometer cycle test for estimating the maximal oxygen uptake, Abstract in Proceedings from the 8th Annual Congress of the European College of Sport Sciences (ECSS), 9-12 July, 2003, Salzburg, Austria, (Eds. Müller, E., Schwameder, H., Zallinger, G. & Fastenbauer, V.), pp. 291-292.

Statens folkhälsoinstitut, FYSS, Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, 2003).

Wilmore, Jack H., Costill, David, L., Physiology of sport and exercise (Champaign: Human Kinetics, 2004).

Åstrand, Per-Olof, Rodahl, Kaare, Textbook of Work Physiology: Physiological Bases of Exercise, 3. ed. (New York: McGraw Hill, 1986).

Bilaga 1

KÄLL- OCH LITTERATURSÖKNING Ämnesord Synonymer Active commuting Commuter cycling Diabetes % oxygen uptake % heart rate VARFÖR?

Active commuting valdes eftersom det är det engelska begreppet för arbetspendling som fysisk aktivitet, commuter cycling valdes som komplement till det.

HUR?

Databas Söksträng Antal träffar

PubMed. ”Active commuting” 21

PubMed ”Active commuting” AND diabetes 2

PubMeds ”Commuter cycling” 6

KOMMENTARER:

Det har varit lätt att hitta material till ämnet. Det svåra har varit att välja de mest framträdande och pålitliga studierna.

In document Fysiskt aktiv arbetspendling hos studenter : hur ser den ut och vad kan den ge i ett hälsoperspektiv? (Page 36-45)