Studio Svenska 3

Varje kapitel i detta läromedel inleds med en informationsruta där eleverna snabbt kan få en överblick om vad de kan lära sig i det specifika kapitlet. Boken är uppbyggd kring faktatext i varje kapitel, vilka avslutas med arbetsuppgifter i rutan Arbeta vidare.

5.3.1 Språk

I Studio Svenska 3 finns två kapitel som passar in under rubriken språk: Språkträning och Språkhistoria. I kapitlet Språkträning ligger fokus på grammatik och eleverna ska här lära sig

vad satser och satsdelar är samt lära sig känna igen de olika satsdelarna: subjekt, predikat, objekt, predikativ, adverbial, attribut och agent. Boken förutsätter att eleverna tidigare jobbat med ordklasser. I bokens sista kapitel, Uppslagsdelen, finns dock de olika ordklasserna kortfattat redovisade: substantiv, adjektiv, verb, prepositioner, räkneord, pronomen, adverb, konjunktioner och interjektioner.

Varje satsdel redovisas kortfattat under elva sidor och exempel på meningar där de olika satsdelarna är utmärkta visas. Den sista sidan utgörs av sex frågor under rubriken Arbeta

vidare.

I kapitlet Språkhistoria kan man läsa om små och stora språk och hur språk spridits över världen. Man kan även lära sig om olika språkstammar och språkfamiljer och de

minoritetsspråk som finns i Sverige. Detta kapitel utgörs av ren textinformation om språk i olika former. Minoritetsspråken i Sverige redovisas under varsin rubrik där man får kortfattad information om språkets historia och även ett ”smakprov” av språket i fråga.

Även detta kapitel avslutas med Arbeta vidare.

5.3.2 Skriva

Under kapitlet Skrivarskola finns fyra underrubriker: Referat – att återberätta muntligt och

skriftligt, reportage – att tränga djupare, olika sorters reportage samt skriva dikter. Kort sagt kan man i detta kapitel träna på att göra muntliga och skriftliga referat, lära sig om olika sorters referat, hur man skriver dem och även hur man skriver dikter. Liksom övriga kapitel i boken finns Arbeta vidare även här. Under rubriken referat – att återberätta muntligt och

skriftligt ges eleverna möjlighet att två och två prata med varandra för att sedan skriva ned ett referat över det som deras klasskamrat precis återberättat. Efter diktkapitlet får eleverna möjlighet att tillsammans med någon skriva en dikt samt att diskutera dikterna som förekommer i läromedlet i smågrupper. I detta läromedel finns även en Uppslagsdel med diverse skrivregler, såsom styckeindelning, skiljetecken och när man använder stor och liten bokstav. Dessutom finns ordklasserna i denna del. Detta kapitel är just vad överskriften anger: en uppslagsdel, och inte något eleverna kommer jobba med. Det finns med som en hjälp för eleverna när de ska skriva.

23 5.3.3 Tala

Under rubriken Tala finns underrubrikerna Retorik – konsten att tala samt Hur fångar man

sina lyssnare. Syftet med detta kapitel är att eleverna ska lära sig att förbereda ett muntligt framförande och även få tips på olika sätt att skriva ett tal-manuskript. Under Arbeta vidare finns under första kapitlet två frågor som eleverna själva ska svara på, samt en fråga där de tillsammans i klassen ska diskutera publikens betydelse för att ett muntligt framträdande ska bli bra. Efter kapitlet Hur fångar man sina läsare finns fem frågor, varav fyra går ut på att träna muntligt framförande med olika metoder, bland annat manuskriptform, med hjälp av talkort eller med stolpmanus.

5.3.4 Läsa (Litteratur)

Under rubriken Litteratur finns tre underrubriker: Deckare – vårt behov av spänning och ond,

bråd, död, Lyrik, poesi eller dikt samt Science fiction – sf. I korta drag kan man under litteraturkapitlet läsa om deckare, om deckarens historia och om olika deckarförfattare, läsa om dikt och olika sorters dikt. Eleverna kan även läsa om science fiction, om genrens historia och om olika science fictionförfattare. Det finns även utdrag ur olika deckare, dikter och science fictionromaner.

Efter en kort inledning nämns sju olika deckarförfattare och de huvudrollsinnehavare som författarna framförallt skriver om. Det finns även utdrag ur deckarna vid varje författare. I likhet med de andra kapitlen avslutas detta med Arbeta vidare, i detta fall får eleverna svara på frågorna var för sig och även diskutera varför man tycker om, eller inte tycker om, att läsa deckare. Eleverna ska även tillsammans skriva ner fem punkter på vad som gör en deckare spännande. Under avsnittet Lyrik redogörs för vad haiku är efter en kort historisk genomgång. Resten av kapitlet ägnas åt svensk dikt förr och nu och exempel på svenska dikter återfinns på varje sida. Under Arbeta vidare får eleverna möjlighet at arbeta mer med dikter, dels att läsa dikter högt och förklara varför man gillar just den. Eleverna ska också skriva egna korta dikter som de ensamma eller tillsammans med en klasskamrat ska framföra inför klassen. Uppgiften går också ut på att jurymedlemmar ska utses och man ska sedan kunna poängsätta sina

Kapitlet med science fiction är uppbyggt som det som handlar om deckare. Olika författare presenterar tillsammans med huvudpersonerna i de böcker de skrivit. Även utdrag ur böckerna finns med för eleverna att läsa. Under Arbeta vidare får eleverna diskutera med varandra om science fiction och även välja på att teckna eller göra en skriftlig beskrivning av en text som återgetts i kapitlet.

5.3.5 Övrigt

De kapitel som inte passar in under föregående indelning är i Studio svenska 3 Studieteknik och Massmedier. I kapitlet studieteknik kan eleverna lära sig mer om varför man arbetar i grupp, få tips som gör det lättare att arbeta i en grupp och få förståelse för hur man säter samman en bra grupp. Här ska man också få tips på hur man redovisar ett grupparbete. Under

Arbeta vidare får eleverna möjlighet att tillsammans diskutera arbetsformen grupparbete och även möjlighet att i grupp genomföra ett kortare arbete om att skapa en skolgård. Nästa del handlar om vilka medel man kan använda vid en muntlig redovisning. Här är uppgiften under

Arbeta vidare lite större, då den går ut på att i grupper göra ett arbete som de sedan ska redovisa för klassen och diskutera tillsammans.

I kapitlet Massmedier kan eleverna läsa om filmens historia och hur man använder sig av videokameran för att förmedla en berättelse. Eleverna får även veta lite om olika typer av film och även lära sig hur man kan analysera en film. Under kapitlet finns två avsnitt av Arbeta

vidare. De flesta av frågorna ska eleverna individuellt svara på, men det finns även

diskussionsfrågor där de tillsammans i klassen ska prata om vilka filmer de helst ser. Vid en av frågorna får eleverna i uppgift att tillsammans titta på film för att sedan diskutera den tillsammans och även skriftligt var för sig.

5.4 Svenska Nu 2

I början av varje kapitel finns en ruta där det står Att göra samt vad eleverna kommer att lära sig under kapitlets gång. Boken är i stort sett uppbyggd kring korta faktatexter som varvas med övningsuppgifter vilka behandlar respektive kapitels ämne.

25 5.4.1 Språk

Under rubriken språk finns två kapitel i denna grundbok som passar in: Undersök ditt språk och Undersök ord.

Det första kapitlet, Undersök ditt språk, beskrivs såhär under Att göra:

Här får du hjälp att upptäcka likheter och skillnader mellan hur du använder språket när du talat och när du skriver. Du får även veta lite om ditt och andras kroppsspråk. Du lär dig vad som är typiskt för talspråk och skriftspråk, diskuterar svordomar och slang, undersöker kroppsspråk.66

Under varje rubrik finns frågor specifika för ämnet som behandlas. Frågorna är en mix av diskussions- och skrivfrågor. Eleverna får genom frågorna möjlighet att enskilt eller tillsammans arbeta med kapitlen.

Kapitlet Undersök ord beskrivs såhär:

Många ord som vi använder i svenska språket är lånord, det vill säga ord som vi lånat från andra språk och andra länder. I det här kapitlet undersöker du lånord och tar reda på varifrån de kommer. Du undersöker låneorden och deras ursprung,

undersöker nya ord, lär dig om svenska språkets historia, tar reda på mer om svenska språket.67

Bland annat får vi i detta kapitel en genomgång av olika sorters ord till exempel arvord, lånord och nybildade ord. Eleverna får också exempel på några av de lånord som finns i svenska språket, allt från grekiska och latinska från 1000-talet till de tyska, franska och de engelska som kommit på senare tid.

En av uppgifterna för eleverna är att spela teater, där uppgiften är att ta reda på fakta om en känd person från någon av de tidsperioder då vi fick in nya låneord. Eleverna ska sedan inför klasskamraterna gestalta den person de valt.

66 Sjöbeck m.fl. (1998), s. 23

5.4.2 Skriva och Läsa (Litteratur)

I detta läromedel verkar skriva och läsa i stort sett gå hand i hand i de fyra kapitlen Läs och

skriv dagbok, Läs och bedöm fantasy och skräck, Läs och skriv dikter och sångtexter samt

Läs och skriv om hjältar och hjältinnor.

Under dagbokskapitlet kan eleverna läsa böcker som är skrivna som dagböcker, skriva egen dagbok, göra en läsjournal samt arbeta med ordböcker. En stor del av kapitlet är utdrag ur böcker skrivna som dagböcker, bland andra Anne Franks dagbok och Min hemliga dagbok.

Adrian 13 3/4 år. Uppgifterna under kapitlet går dels ut på att svara på frågor om textutdragen, men eleverna ska även under en viss tid skriva egen dagbok och sedan diskutera i mindre grupper hur det har gått.

I kapitlet för fantasy och skräck kan eleverna lära sig vad som är typiskt för fantasy och skräck, läsa en roman, göra en läsjournal, skriva en egen recension samt skriva en längre text. Läsuppgiften är att läsa en novell av författaren Edgar Allan Poe som man sedan ska skriva enskilt om eller diskutera i klassen. En stor del av kapitlet är också upplagt så att eleverna ska lära sig att skriva en recension av en bok de lånat och läst. Fem sidor med frågor och

hjälpavsnitt finns för just denna uppgift. Nästa stora uppgift för eleverna är att de själva ska skriva en berättelse.

Eleverna får i kapitlet om dikter och sångtexter läsa, analysera och skriva dikter, läsa högt inför andra samt undersöka och skriva sångtexter. I läromedlet finns fyra olika dikter som eleverna ska undersöka och sedan även läsa upp inför en grupp av klasskamrater. Att skriva en egen dikt är även det en uppgift, och här får eleverna välja om de vill utgå från en bild eller en redan befintlig dikt. Eleverna får även möjlighet att undersöka en sångtext som finns i läromedlet, men även möjlighet att välja ut en egen favoritlåt som man sedan ska presentera för klassen. Ytterligare en uppgift handlar om att själv komponera en sångtext.

I kapitlet Läs och skriv om hjältar och hjältinnor får eleverna läsa texter om gudar och gudinnor, hjältar och hjältinnor. Uppgifterna de får är att läsa en bok, skriva en läsjournal och skriva en egen berättelse om hjältar och hjältinnor.

27 5.4.3 Tala

I Svenska Nu 2 finns ett kapitel som heter Presentera muntligt där det finns uppgifter för eleverna. Kapitlet är uppdelat i olika frågor och uppgifter för eleverna. Kapitlet beskrivs såhär:

Du planerar och genomför en muntlig presentation, gör disposition och manus, tränar dig att utnyttja röst och kroppsspråk, använder olika hjälpmedel, lyssnar aktivt, utvärderar din presentation.68

Även under kapitlet Undersök ditt språk som nämndes under rubriken Språk finns information och uppgifter om samtal och talspråk.

5.4.4 Övrigt

Resterande kapitel i Svenska Nu 2 är Undersök rörliga bilder, Granska nyheter samt

Granska trender. I kapitlet Undersök rörliga bilder får eleverna information och uppgifter som handlar om film. Bland annat är det diskussionsfrågor, frågor där de får undersöka en film samt en uppgift där eleverna ska se en film och sedan diskutera och skriva om den. Den sista uppgiften är en gruppuppgift där eleverna tillsammans ska göra en egen kortfilm. I kapitlet Granska nyheter kan eleverna lära sig hur nyheter sprids och presenteras. De får även undersöka olika nyhetsprogram i radio och tv samt i uppgift att göra ett eget

nyhetsprogram. I det sista kapitlet, Granska trender, får eleverna undersöka både text och bild i olika veckotidningar, analysera musikvideor och granska trender förr och nu. En av de större uppgifterna är att eleverna själva ska göra ett kritiskt granskande arbete om trender.