I nedanstående avsnitt kommer Husqvarnas nuvarande arbetssätt inom lagerstyrning beskrivas. De olika områdena säkerhetslager, framförhållningstid, orderkvantiteter och frystid kommer behandlas i separata avsnitt.
3.6.1 Säkerhetslager
Om inte annat anges är information nedan hämtad från en intervju med Lars-Göran Hermansson (Hermansson, 2018).
Husqvarna använder säkerhetslager för att gardera sig mot osäkerheter i leveransvariation, som vanligtvis beror på försenade inleveranser. Säkerhetslagrets andra huvudsakliga uppgift är enligt Husqvarna att skydda mot efterfrågevariationer i form av exempelvis ökad förbrukning. Dessa osäkerheter och dess effekter åskådliggörs i Figur 10 nedan.
Figur 10. Osäkerheter kopplade till efterfrågevariationer och leveranstidpunkt (Hermansson, 2018)
Husqvarna dimensionerar idag sina säkerhetslager på två olika sätt. Ett av dessa sätt baseras på en fast lagernivå som innebär att säkerhetslagret består av ett bestämt antal artiklar av varje
artikelnummer. Detta antal uppdateras med jämna mellanrum (Materialplanerare, 2018). Hur lagernivån i ett sådant upplägg ser ut illustreras i Figur 11 nedan.
Figur 11. Säkerhetslager med fast lagernivå. (Hermansson, 2018)
Den andra metoden för att bestämma säkerhetslagernivån är att använda en dynamisk nivå och detta visualiseras i Figur 12 nedan. Metoden utgår från att säkerhetslagret ska täcka en viss tids framtida förbrukning och beräknas som regel utifrån det genomsnittliga behovet de kommande 91 eller 365 dagarna. Den mängd som säkerhetslagret består av beror sedan på antalet dagars
efterfrågan som lagret ska täcka, vilket kan variera beroende på produkt och avstånd. Den
grundläggande tanken är att det dynamiska säkerhetslagret bättre ska anpassa sig efter exempelvis säsongsvariationer och variationer i efterfrågan över specifika produkters livstidscykel. Detta kan
även ge en indikation när efterfrågan minskar pga. utfasning och på så sätt minimera onödiga beställningar av produkter.
Ekvation 5 nedan används för beräkning av säkerhetslagernivåer enligt metoden som använder dynamisk efterfrågan.
𝑆𝐿𝐷𝑦𝑛𝑎𝑚𝑖𝑠𝑘 𝑒𝑓𝑡𝑒𝑟𝑓𝑟å𝑔𝑎𝑛 = 𝐷𝐷𝑦𝑛𝑎𝑚𝑖𝑠𝑘 × 𝑡 [5]
- 𝐷𝐷𝑦𝑛𝑎𝑚𝑖𝑠𝑘, Medelefterfrågan per dag beräknad över 91 dagars eller 365 dagars rullande
behov. Denna efterfrågan uppdateras frekvent utefter behovet under den kommande tidsperioden.
- 𝑡, Bestämt antal dagars förbrukning som företaget vill ha i lager för att skydda mot osäkerheter.
Antalet dagars förbrukning som ska lagerhållas i säkerhetslager enligt parametern 𝑡 beror främst på avståndet till leverantören. Ju längre avstånd, desto fler dagar ska täckas. Antalet dagar bestäms genom schablon där t bestäms baserat på var leverantören finns. Att använda dynamiskt lager grundat på 91 dagars behov är ovanligt för avlägsna leverantörer, då det för dessa vill ha ett mer fast säkerhetslager. Det finns dock fall där den dynamiska metoden används med 365 dagars rullande prognos för dessa, för att det ska ge mindre variationer gentemot när 91 dagar används. Därav används antingen 365 dagars behov eller en fast lagernivå för avlägsna leverantörer. (Sjöström, 2018)
3.6.2 Orderkvantitet
Enligt projektinköparna (2018) bestäms de orderkvantiteter som Husqvarna använder sig av i dagsläget till största del i de avtal som sluts med leverantörer i upphandlingsfasen. I samtliga avtal med leverantörer finns något som kallas DOQ, vilket är den minimimängd produkter som Husqvarna kan beställa och det är enbart möjligt att beställa multiplar av denna mängd från leverantör. Det finns även en parameter som kallas MOQ, vilket är den minimimängd produkter som leverantören tillverkar vid varje produktionsstart. Dessa två parametrar ingår i avtalet och bestäms i samband med första avropet av projektinköpare. Dessa kvantiteter bestäms inte utifrån någon bestämd modell, utan mängderna bestäms i huvudsak av leverantören i samband med att de besvarar offerten till projektinköparna. I de fall där antalet frångår rimliga mängder ifrågasätter projektinköpare detta och då kan mängden justeras.
3.6.3 Frystid och framförhållningstid
Frystid
Avdelningen materialplanering som sköter det operativa inköpet benämner en central parameter i sitt arbete som frystid. Denna tid är för de flesta leverantörer lika med beställningsledtiden och affärssystemet lägger skarpa beställningar när denna nås. Efterfrågan bestäms i affärssystemet utifrån prognos, lagernivåer och ledtid från leverantör. Då ledtiden är lång och mycket kan hända
under denna, säger avdelningen att ordern är ”fryst” när beställning lagts. Inom denna
beställningsledtid kan antalet som beställts inte längre ändras utan man måste ta hem de order som ligger inom denna tid. Detta illustreras i Figur 13 nedan. (Hermansson, 2018)
Figur 13. Frystid enligt materialplaneringen.
En frystid på exempelvis 120 dagar innebär att en beställning inte går att ändra när det är mindre än 120 dagar tills produkterna beräknas anlända till Husqvarnas enheter och ordern är då fryst. Då behovet är mindre än vad man initialt trodde senareläggs order längre bort från frystiden för att undvika eventuella onödiga beställningar (Materialplanerare, 2018). Vilka aktiviteter som ingår i frystiden för leverantören varierar mellan olika leverantörer då det ibland inkluderar anskaffning av material till produktion samt produktion, samt i vissa fall enbart är transporttiden från leverantören. (Sjöström, 2018)
Framförhållningstid
Utöver säkerhetslagret läggs även några dagars extra efterfrågan till genom att använda en av Husqvarna kallad framförhållningstid. Denna tid tidigarelägger behovet, vilket gör att beställningen läggs något tidigare än vad det egentliga behovet säger. Den huvudsakliga anledningen till detta är att skydda sig gentemot tidkrävande godsmottagning och registrering internt i företaget. Men det ger även mer tid att lösa eventuella försörjningsproblem (Sjöström, 2018).