1920 skriver Holmberg att den allmänna rösträttens princip om ”en man en röst är ett lösen-sord, som vilar på fast grund”.186
Holmberg anser dock att det finns en avgörande skillnad mellan en falsk folkvilja och den sanna folkviljan:
Ty vad är väl den sanna folkviljan annat än den goda, ärliga viljan till lugnt samarbete hos konung, statsråd och riksdag samt hos alla andra, hela väljarefolket, viljan att tjäna fosterlandet med kropp och själ? Den sanna folk-viljan är nationens vakna, ansvarskännande samvete. Den falska folkfolk-viljan däremot – ty även en sådan finns – är den onda partipolitiska viljan att roffa till sig makten och att krossa motståndare – allt till landets fördärv. Det är
183
Holmberg, Teodor, 1925, sid 1.
184
Holmberg, Teodor, 1925, sid 1.
185 Torstendahl, Rolf, 1969, sid 108-111.
186
37
emellertid till denna folkvilja, man helst och oftast vädjar, och i och med detsamma växa inre klyvning, klasshat och individernas hänsynslösa självhävdelse.187
I ovanstående citat framgår det att Holmberg definierar den sanna folkviljan som synonymt med tillgodoseendet av nationens välgång och intressen. Den falska folkviljan definieras som synonymt med viljan att tillgodose olika politiska särintressen i det politiska beslutsfattandet. Motsättningen mellan nationens sanna vilja och intressen och den falska folkviljan är hemma-hörande inom den absolutistisk/historicistiska inriktningen. I ovanstående citat förefaller dock Holmberg inte anse att det föreligger en grundläggande motsättning mellan den sanna folkvil-jan och den allmänna rösträtten eller medborgarnas deltagande i rikets styrelse. Holmberg framhåller i flera skrifter att det är nationens välgång och intressen som är den överordnade politiska målsättningen.188 Det nationella intresset innefattar bl.a. ett starkt militärt försvar, upprätthållandet av lag och ordning, ett högt ekonomiskt välstånd samt en stark nationell kul-tur, religion och bildning.189 Holmberg framhåller även att stärkandet av den nationella sam-manhållningen mellan samhällsklasserna är en viktig politisk målsättning och det ligger i na-tionens intresse att bekämpa fattigdom och motverka sociala motsättningar inom nationen.190 Holmberg har dock en kritisk inställning till socialdemokraterna som han anser är ett revolu-tionärt klassparti som enbart vill piska upp politiska motsättningar mellan samhällsklasserna och vars politiska målsättning är att skapa ett antidemokratiskt klassvälde.191
Holmberg anser att förekomsten av en stark nationalanda och fosterlandskärlek som förenar alla medborgare, samhällsklasser och politiska partier är en avgörande förutsättning för att det nationella intresset ska tillgodoses i folkstyrelsen.192 Fosterlandskärlek är ett överordnat värde i samhället som kan omfamnas av alla medborgare, samhällsklasser och politiska partier oav-sett politisk åskådning.193 Holmberg förefaller anse att förekomsten av nationalanda och fos-terlandskärlek automatiskt leder till att alla medborgare och samhällsklasser förenas i den
187 Holmberg, Teodor, 1920a, sid 52.
188
Holmberg, Teodor, 1907, sid 12-14, 18-19; Holmberg, 1912, sid 3-4, 6-12; Holmberg, 1917, sid 156-158; Holmberg, 1919a, sid 256-257; Holmberg, 1920a, sid 29-30, 46-55, 82-83, 101-110; Holmberg, 1923a, sid 86-87; Holmberg, 1923b, sid 1.
189 Holmberg, Teodor, 1907, sid 17-18; Holmberg, 1909, sid 34, Holmberg, 1910, sid 4, 11-13; Holmberg, 1912, sid 8-12; Holmberg, 1920a, sid 30, 111-140; Holmberg, 1925, sid 1.
190
Holmberg, Teodor, 1907, sid 6, 10-14; Holmberg 1909, sid 27; Holmberg, 1910, sid 4; Holmberg, 1912, sid 9; Holmberg, 1920a, sid 30, 83, 212-214.
191
Holmberg, Teodor, 1909, sid 27-34; Holmberg, Teodor, 1910, sid 5-10; Holmberg, 1924b, sid 1.
192
Holmberg, Teodor, 1912, sid 3-4, 6-12; Holmberg, 1917, sid 156-159; Holmberg, 1919a, sid 256-257; Holm-berg, 1920a, sid 28-30, 46-48, 78-79, 83, 91-93, 101-103; HolmHolm-berg, 1923a, sid 86-87; HolmHolm-berg, 1923b, sid 1.
193
38
gemensamma målsättningen att tillgodose nationens intressen. Holmberg anser även att det är viktigt att medborgarna fostras till en stark medborgerlig pliktkänsla för nationens välgång för att det nationella intresset ska tillgodoses. Denna fostran kan ske bl.a. genom en omfattande folkbildning samt genom ett ökat medborgerligt deltagande i det politiska arbetet.194 På sam-ma sätt förefaller Holmberg anse att detta autosam-matiskt ska leda till att medborgarna gemen-samt vill sträva efter att tillgodose det nationella intresset. Holmberg förefaller således hysa en stark tilltro till att medborgarna har en god förmåga att delta i det politiska livet under de rätta förutsättningarna.
Holmberg anser att partiväsendet utgör ett nödvändigt inslag i rikets styrelse, och det är natur-ligt att medborgare och politiska partier har skilda politiska uppfattningar och det är en själv-klarhet att man därmed ”vill söka vinna framgång åt sin ärliga övertygelse”.195
Det finns dock en moralisk gräns för tillgodoseendet av partiintresset och denna gräns uppkommer när parti-intresset hamnar i konflikt med det nationella parti-intresset.196 Holmberg intar en kritisk inställ-ning till partiväsendet eftersom att de politiska partierna främst är representanter för olika politiska särintressen. Det politiska beslutsfattandet riskerar därmed att präglas av djupgående partipolitiska motsättningar mellan de olika särintressena, vilket utgör ett hot mot det natio-nella intresset.197 Holmberg motsätter sig dock inte partiväsendet men framhåller däremot att ”ett parti är icke sitt eget mål utan i grunden ett medel att främja hela nationens bästa”.198
Riksdagsledamöterna är folkets valda representanter och har en moralisk skyldighet att i för-sta hand företräda svenska folket snarare än sina politiska partier. Det politiska beslutsfattan-det bör bedrivas genom harmonisk samverkan mellan kung, statsråd och riksdag och i form av förhandlingar och kompromisser med fosterlandets välgång som gemensam överordnad mål-sättning.199 Holmberg förefaller därmed, i likhet med AVF, hysa en stark tilltro till att det po-litiska beslutsfattandet kan bedrivas inom ramen för en nationell samförståndskultur. Holm-bergs inställning bör tolkas som ett motstånd mot att majoritetsprincipen ska ligga till grund för det politiska beslutsfattandet. Sammanfattningsvis uppvisar Holmbergs inställning till sty-relseskickets målsättning och förutsättning betydande likheter med Arvid Lindmans begrepp ”folklig självstyrelse”. Holmberg anser inte att det föreligger en motsättning mellan allmän
194
Holmberg, Teodor, 1917, sid 156-161; Holmberg, Teodor, 1920a, sid 52-53; Holmberg, 1922a, sid 21.
195
Holmberg, Teodor, 1920a, sid 29-30, 103-104. Citatet återfinns på sid 30.
196 Holmberg, Teodor, 1912, sid 7-9; Holmberg, 1920a, sid 30, 47-52, 101-105.
197
Holmberg, Teodor, 1912, sid 7-9; Holmberg, 1917, sid 156-158; Holmberg, 1920a, sid 47, 49-.52, 91, 101-107.
198 Holmberg, Teodor, 1920a, sid 103.
199
39
rösträtt/medborgarnas deltagande i rikets styrelse och förverkligandet av det nationella intres-set, vilket innebär att hans inställning inte är hemmahörande inom den
40
5 Sammanfattning
Sammanfattningsvis framgår det i denna undersökning att Teodor Holmberg förespråkar infö-randet av allmän rösträtt för både män och kvinnor och tar ställning för detta i sitt politiska föredrag från 1906. Holmberg intar således ett radikalt politiskt ställningstagande som skiljer sig starkt åt ifrån högerns dominerande uppfattning vid samma tid. Holmberg uttrycker i flera skrifter under den undersökta tidsperioden en positiv inställning till medborgerligt inflytande och deltagande i rikets styrelse, vilket jag menar utgår ifrån en sammanhängande ideologisk övertygelse. Holmbergs ställningstagande för allmän rösträtt utgår främst ifrån en nationalis-tisk åskådning om det nationella medborgarskapets fri- och rättigheter. Holmberg anser även att den allmänna rösträtten kan stärka den nationella sammanhållningen mellan samhällsklas-serna och leda till en stark gemensam folklig strävan efter att tillgodose nationens framtida välgång. Holmberg förespråkar även införandet av kvinnlig rösträtt, vilket också skiljer sig starkt åt ifrån den dominerande uppfattningen inom högern. Detta ställningstagande utgår dels ifrån föreställningen om att kvinnor i egenskap av medborgare i nationen ska ha samma poli-tiska rättigheter som män. Holmberg anser även att kvinnor som samhällsgrupp samhälls-grupp besitter unika egenskaper och förmågor som är värdefulla för nationen och som kan komma hela nationen till godo genom införandet av kvinnlig rösträtt. Min tolkning överens-stämmer med Tornbjers som i sin forskning framhåller Holmbergs föreställning om den kvinnliga särartens egenskaper som ett argument för kvinnlig rösträtt.200 Jag vill dock fram-hålla att Holmbergs inställning till den kvinnliga rösträtten både utgår ifrån uppfattningen om det nationella medborgarskapets fri- och rättigheter och föreställningen om kvinnors särart som samhällsgrupp. I denna undersökning framgår det att Holmberg ansluter sig till konserva-tismens grundläggande värderingar vad gäller människosyn, samhällssyn och metod för sam-hällsförändring. Holmbergs inställning till jämlikheten utgår dock ifrån både den nationalis-tiska åskådningen om det likvärdiga nationella medborgarskapet och en konservativ föreställ-ning om det nödvändiga behovet av naturliga hierarkier i samhället. Denna ideologiska spän-ning innebär att Holmbergs politiska filosofi kan beskrivas som en blandspän-ning mellan konser-vatism och nationalism. Min tolkning av Holmbergs ideologiska grundvärderingar överens-stämmer med Inger Hammars tolkning att Holmberg anammade en konservativ och nationa-listisk åskådning efter unionsupplösningen.201 Holmbergs demokratiuppfattning innebär alla samhällsklassers och medborgares likvärdiga rätt till inflytande över, deltagande i och ansvar
200 Tornbjer, Charlotte, 2002, s. 102
201
41
för rikets styrelse och nationens välgång. Denna demokratiuppfattning utgår ifrån både en nationalistisk åskådning om det nationella medborgarskapets fri- och rättigheter och en prag-matisk/traditionalistisk konservativ föreställning om den folkliga självstyrelsen som en histo-riskt framvuxen nationell styrelsetradition. Holmbergs demokratiuppfattning uppvisar bety-dande likheter med Arvid Lindmans begrep ”folklig självstyrelse”, vilket innebär att bergs inställning kan beskrivas som närliggande högerns moderatkonservativa falang. Holm-bergs inställning till kungamakten, försvaret för regeringsformens maktdelningsregel mellan kung, statsråd och riksdag och motståndet mot parlamentarismen uppvisar en stark överens-stämmelse med den dominerande uppfattningen inom högern.
Kan Teodor Holmberg utifrån sitt förespråkande av allmän rösträtt för både män och kvinnor även anses inneha en grundläggande demokratisk åskådning? Denna frågeställning har visser-ligen inte stått i centrum för min undersökning men är ändå intressant att resonera kring. En-ligt Torstendahl ansåg Holmberg att demokratin var en sekundär obehaglighet men att parla-mentarismen med dess maktfördelning till representationens förmån var den stora styggelsen i statslivet.202 Jag delar Torstendahls tolkning av Holmbergs inställning till parlamentarismen, men däremot anser jag att tolkningen av Holmbergs inställning till demokratin är onyanserad och delvis felaktig. Holmbergs demokratiuppfattning utgår ifrån föreställningen om att natio-nens välgång och intressen är en gemensam och överordnad politisk målsättning, och att den-na målsättning är folkets gemensamma och sanden-na vilja. Holmberg är därför en stark motstån-dare till att det politiska beslutsfattandets innehåll ska tillgodose enskilda klass-, parti- och andra politiska särintressen. Det kan således urskiljas en motsättning mellan Holmbergs före-språkande av allmän rösträtt och hans föreställning om vikten av det politiska beslutsfattan-dets innehåll. Holmberg anser dock inte att det föreligger en grundläggande motsättning mel-lan den allmänna rösträtten eller det medborgerliga deltagandet i rikets styrelse och tillgodo-seendet av nationens välgång. Min tolkning är att Holmberg anser att den allmänna rösträtten tillgodoser medborgarnas rätt till politiskt deltagande och inflytande, men att den också måste leda till en gemensam folklig strävan efter att tillgodose nationens välgång. Holmbergs kritis-ka invändningar mot demokratin handlar främst om parlamentarismen, demokratins be-slutsinnehåll och maktkoncentrationen till politiska särintressen. Holmbergs kritik riktas där-emot aldrig mot den allmänna rösträtten eller det medborgerliga inflytandet och deltagandet i det politiska livet. Holmbergs försvar för maktdelningsregeln, såsom den är utformad i 1809
202
42
års regeringsform, är dock principiellt oförenligt med att vara anhängare av ett demokratiskt styrelseskick, eftersom monarken innehar omfattande politiska maktbefogenheter som folket inte kan påverka eller kontrollera vilket strider mot folksuveränitetsprincipen.203 Holmberg kan således inte anses vara anhängare av ett fullvärdigt demokratiskt styrelseskick eftersom att han är en stark försvarare av regeringsformens maktdelningsregel och kungens politiska maktbefogenheter. Holmbergs ideologiska inställning till demokratin kan dock beskrivas som ambivalent. Å ena sidan förespråkar han utifrån en ideologisk övertygelse införandet av all-män rösträtt och har en positiv inställning medborgarnas inflytande och deltagande i rikets styrelse. Å andra sidan är Holmberg motståndare till en förändrad politisk maktfördelning och en regeringsmakt som är baserad på en folklig legitimitet utifrån valresultaten. Min tolkning av Holmbergs ideologiska inställning till demokratin överensstämmer till stora delar med kul-turskribenten Per Svenssons tolkning.204 Titeln på denna uppsats är enligt min tolkning en rimlig beskrivning av kärnan i Holmbergs styrelseideal, som innebär att det är nationens väl-gång och intressen som ska tillgodoses genom den allmänna rösträtten och inom ramen för en stark nationell gemenskap som förenar alla medborgare och samhällsklasser. Den allmänna rösträttens främsta funktion blir då att utöka och stärka medborgarnas gemensamma deltagan-de och arbete för att deltagan-den överordnadeltagan-de målsättningen ska kunna tillgodoses. Holmberg kan således inte anses vara en principiell anhängare av demokratin som styrelseskick eftersom att han motsätter sig styrelseskickets folkliga legitimitet i form av majoritetsprincipen. Jag vill dock framhålla att Holmberg ändå under den undersökta tidsperioden uttrycker en stark ideo-logisk övertygelse om den allmänna rösträttens rättfärdighet, vilket skiljer honom starkt åt ifrån den dominerande uppfattningen inom högern. Holmberg har även under den undersökta tidsperioden en betydligt mer principiellt grundad positiv inställning till det medborgerliga inflytandet och deltagandet i rikets styrelse jämfört med högerns dominerande uppfattning. Holmbergs ideologiska inställning till demokratin måste emellertid ses mot bakgrund av den historiska kontexten. Den svenska högern försvarade överhuvudtaget inte det demokratiska styrelseskicket utifrån principiella utgångspunkter under 1900-talets två första decennier.205 Mot bakgrund av den historiska kontexten kan Holmbergs positiva inställning till den
203
Aronson, Torbjörn, 1990, sid 20; Lewin, Leif, 2002, sid 156-157.
204
Svensson, Per: ”I landet ingenstans”, Sydsvenskan, 25/4 2015, http://www.sydsvenskan.se/2015-04-25/i-landet-ingenstans.
205
Torstendahl, Rolf, 1969, s. 116-118; Nilsson, Torbjörn, 2004, s. 78-82, 145-147; Möller, Tommy, 2011, s. 94-95.
43
na rösträtten ändå betraktas som ett radikalt politiskt ställningstagande för en samhällsdebattör inom den konservativa nationalismen under denna tidsperiod.
I framtida undersökningar skulle man kunna analysera Holmbergs engagemang som sam-hällsdebattör i de dåtida politiska debatterna om t.ex. rösträttsfrågan och parlamentarismen på en mer fördjupad nivå. Ett alternativ är t.ex. att analysera Holmbergs olika sakpolitiska inlägg i den politiska debatten samt hur hans argument i rösträttsfrågan förhåller sig till rösträttsrö-relsens huvudargument. Ett annat alternativ är att på en mer fördjupad nivå undersöka Holm-bergs politiska engagemang som förbundsordförande för SNU och hur HolmHolm-bergs politiska idéer förhöll sig till den svenska högerns olika organisationer. Det skulle även vara intressant att på en mer omfattande och djupgående nivå analysera Holmbergs politiska åskådning och ideologiska grundvärderingar och därefter genomföra en komparativ analys med Sverigede-mokraternas partiprogram. En sådan undersökning skulle kunna frambringa intressanta resul-tat som skulle kunna förklara varför Sverigedemokraterna framhåller Holmberg och dennes politiska idéer som en viktig ideologisk inspirationskälla.
44
Referenser
Tryckta källor
Aronson, Torbjörn. 1990. Konservatism och demokrati – en rekonstruktion av fem svenska
högerledares styrelsedoktriner. Diss., Lunds universitet. Stockholm: Norstedts Förlag
Aronson, Torbjörn. 1993. Gösta Bagges politiska tänkande – en studie i 1900-talets svenska
konservatism. Stockholm: Norstedts Juridikförlag
Beckman, Ludvig. 2005. Grundbok i idéanalys – det kritiska studiet av politiska texter och
idéer. Stockholm: Santérus Förlag
Bergström, Göran., Boréus, Kristina (red.). 2012. Textens mening och makt – metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur
Björklund, Stefan. 1971. Politisk teori. 3:e upplagan. Stockholm: Aldus/Bonniers
Ekman, Mikael., Poohl, Daniel. 2010. Ut ur skuggan: En kritisk granskning av
Sverigedemo-kraterna. Stockholm: Natur & Kultur
Elvander, Nils. 1961. Harald Hjärne och konservatismen – konservativ idédebatt i Sverige
1865-1922. Diss., Uppsala universitet. Stockholm: Almqvist & Wiksell
Esaiasson, Peter., Gilljam, Mikael., Oscarsson, Henrik., Wängnerud, Lena. 2012.
Metodprak-tikan – konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4:e upplagan. Stockholm:
Nor-stedts Juridik
Hammar, Inger. För freden och rösträtten – kvinnorna och den svensk-norska unionens sista
dagar. 2004. Lund: Nordic Academic Press
Holmberg, Teodor. Svensk nationaldemokrati: föredrag: hållet i samfundet Sveriges väl i
45
Holmberg, Teodor. Den nya moralen: två föredrag/af Rudolf Kjellén och Theodor Holmberg. 1909. Stockholm: Allmänna Valmansförbundet
Holmberg, Teodor. Borgerlig samling: föredrag. 1910. Västerås: Västmanlands Allehanda. E-bok.
Holmberg, Teodor. Medborgarsinne och fosterland: föredrag hållet vid H.M:t konung Gustaf
V:s besök å Tärna folkhögskola den 11 februari 1912/af Teodor Holmberg. 1912. Stockholm:
Fylgia
Holmberg, Teodor. Ljusmän och ljusbrytningar. 1917. Uppsala. J.A. Lindblads Förlag
Holmberg, Teodor. Med sköld och svärd för svenskhet och etisk kultur. 1920. Lund. C.W.K. Gleerups Förlag (1920a)
Holmberg, Teodor. 1922. Mål och medel. Nationell tidskrift. Sveriges Nationella Ungdoms-förbund. (1922a)
Holmberg, Teodor. 1922. Stora mål. Nationell tidskrift. Nr 9, 5:e årgången. Sveriges Nationel-la Ungdomsförbund. (1922b)
Holmberg, Teodor. 1923. Till Sveriges Nationella Ungdomsförbund. Nationell tidskrift. Sve-riges Nationella Ungdomsförbund
Heywood, Andrew. 2012. Poltiical Ideologies – An Introduction. 5:e upplagan. New York: Palgrave Macmillan
Hylén, Jan. 1991. Fosterlandet främst? – konservatism och liberalism inom högerpartiet
1904-1985. Diss., Stockholms universitet. Stockholm: Norstedts Juridikförlag
46
Lagergren, Fredrika. 1999. På andra sidan välfärdsstaten – en studie i politiska idéers
bety-delse. Diss., Stockholms universitet. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag
Lewin, Leif. 2002. Ideologi och strategi – svensk politik under 130 år. 2:a upplagan. Stock-holm: Norstedts Juridik
Ljunggren, Stig-Björn. 1992. Folkhemskapitalismen: högerns programutveckling under
efter-krigstiden. Diss., Uppsala universitet. Stockholm: Tiden
Möller, Tommy. 2011. Svensk politisk historia – strid och samverkan under tvåhundra år. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur
Nilsson, Torbjörn. 2004. Mellan arv och utopi – moderata vägval under hundra år
1904-2004. Stockholm: Santérus Förlag
Olsson, Stefan. 2000. Den svenska högerns anpassning till demokratin. Diss., Uppsala uni-versitet. Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala.
Sundell, Åke. 1989. Den svenska högerns anpassning till ekonomisk liberalism. Lund.
Tingsten, Herbert. 1966. De konservativa idéerna. Stockholm: Aldus/Bonniers Förlag
Torstendahl, Rolf. 1969. Mellan nykonservatism och liberalism – idébrytningar inom högern
och bondepartierna 1918-1934. Uppsala: Almkvist & Wiksells Förlag
Tornbjer, Charlotte. 2002. Den nationella modern – moderskap i konstruktioner av svensk
nationell gemenskap under 1900-talets första hälft. Diss., Lunds universitet. Lund: Historiska
institutionen.
Østerud, Øyvind. 1997. Vad är nationalism? (övers. Mona C. Karlsson). Stockholm: Univer-sitetsförlaget
47
Amenius, Ragnar. 2017. G H Teodor Holmberg. urn:sbl:13732. Svenskt Biografiskt Lexi-kon/Riskarkivet, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13732. (hämtad 2017-01-03)
Emilsson, Aron. 2015. Socialkonservativa tänkare. SD-kuriren. 25 maj.
https://sdkuriren.se/socialkonservativa-tankar-och-tankare/ (hämtad 2016-12-15)
Holmberg, Teodor. 1915. En ny adelsklass. Läsning för svenska folket nr 4:268–284. 81:a årgången, 26:e bandet: http://runeberg.org/lasfolket/1915/ (hämtad 2016-12-01)
Holmberg, Teodor. 1919. Tankar inför Gustaf Adolfs-minnet. Läsning för svenska folket nr 4:241-267. 85:e årgången, 30:nde bandet: http://runeberg.org/lasfolket/1919/(hämtad 2016-11-27)
Holmberg, Teodor. 1920. Fasta samhällsband. Läsning för svenska folket nr 3:183-192. 86:e årgången, 31:a bandet: http://runeberg.org/lasfolket/1920/(hämtad 2016-11-29), (1920b)
Holmberg, Teodor. 1921. Nationella värmeböljor. Läsning för svenska folket nr 1:1-17. 87:e årgången, 32:a bandet: http://runeberg.org/lasfolket/1921/ (hämtad 2016-12-03)
Holmberg, Teodor. 1923. Kamratskap och medborgarskap. Dalpilen. Nr 3:1.
http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?id=kb:102467&recordNumber=1&totalRe
cordNumber=1(hämtad 2016-11-30), (1923b)
Holmberg, Teodor. 1923. Hem och hembygd. Läsning för svenska folket. Nr 1:1-20.
http://runeberg.org/lasfolket/1923/(hämtad 2016-12-02), (1923c)
Holmberg, Teodor. 1923. Inför fyrahundraårsminnet av Gustaf Vasa. Läsning för svenska
folket. http://runeberg.org/lasfolket/1923(hämtad 2016-12-02),(1923d)
Holmberg, Teodor. 1924. Ungdom och tidstankar. Läsning för svenska folket. Nr 4:299–320.
48
Holmberg, Teodor. 1924. Äganderätt och socialisering. Dalpilen. Nr 71:1.
http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?id=kb:157089&recordNumber=1&totalRe
cordNumber=10 (hämtad 2016-12-08), (1924b)
Holmberg, Teodor. 1925. Demokratiens avigsidor. Dalpilen. Nr 8:1.
http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?id=kb:175920&recordNumber=1&totalRe
cordNumber=1 (hämtad 2016-12-11)
Svensson, Per. 2015. I landet ingenstans. Sydsvenskan. 25 april.
http://www.sydsvenskan.se/2015-04-25/i-landet-ingenstans (hämtad 2016-11-26)
Sverigedemokraternas principprogram, 2011, https://sd.se/wp-content/uploads/2013/08/principprogrammet2014_webb.pdf