STYRKOR, BEGRÄNSNINGAR OCH FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING

Efter genomförd studie kan förbättringsområden uppmärksammas. Till att börja med hade studien kunnat vara större med fler och mer djupgående intervjuer. Respondenterna hade exempelvis kunnat få berätta fler historier om tillfällen då det serverats alkohol och själva fått

reflektera mer. Vidare hade resultatet kanske blivit tydligare om det antingen var en större spridning på både respondenter och företag, alternativt om studien fokuserat på endast ett företag. Med en sådan studie hade vi eventuellt kunna se en tydligare skillnad mellan organisationens och de anställdas individuella värderingar. I denna studie är ingen respondent chef eller i en ledande position. Då flera teorier menar att chefen är betydelsefull för organisationens alkoholkultur är detta en begränsning. Att ett flertal intervjuer ägt rum på respondenternas arbetsplatser kan vara en svaghet då det kan ha begränsat respondentens ärlighet eller kritik mot sin arbetsgivare. Även ämnet i sig är en begränsning då dess känslighet kan innebära att respondenterna inte är helt ärliga om dess faktiska åsikt inte känns moralisk. Vid reflektion kan en individ upptäcka diskrepansen mellan hur denne tycker att det bör vara och hur denne agerar i realiteten, vilket kan resultera i att respondenten anpassar sitt svar för att dölja detta.

I och med spridningen mellan respondenter, företag och bransch i denna studie kan vi utifrån det empiriska materialet utläsa både likheter i och skillnader i attityder och kulturer. Studien är därmed tillräckligt stor för att möjliggöra jämförelser mellan intervjuerna och på så sätt ge en enhetlig slutsats. Studien har även, trots begränsningar i både tid och plats samt känslighet, viss generaliserbarhet tack vare ett flertal respondenter och dess spridning på arbetsmarknaden. Slutligen är en betydande styrka i denna studie relevansen i ämnet. Vilken roll alkoholen på arbetsplatsen har kanske ses som en icke-fråga inom många organisationer som egentligen hade behövt se över sin alkoholkultur. Den forskning som finns på området är relativt begränsad trots att ämnet är av stor betydelse för såväl samhälle som organisation. Det är därför också av stor betydelse att ta upp detta ämne och öppna upp för diskussion och reflektion, vilket denna studie skulle kunna vara en början till.

Ämnet alkohol på arbetsplatsen kan med fördel utvecklas i både större och mer djupgående studier. Exempelvis hade det varit intressant att genomföra en större enkätundersökning för ökad chans att uppnå ett resultat som är generaliserbart till en högre grad. Det hade även varit intressant med en större kvalitativ studie som helt fokuserar på chefers insikt i ämnet, speciellt med tanke på att många teorier belyser chefens betydande roll i organisationskulturen. Även en mer djupgående studie om individuella attityder kring alkohol utanför organisationen skulle också kunna vara intressant då även detta kan tänkas påverka uppfattningar inom organisationen.

Referenser

Tryckta källor

Abrahamson, M. (1999). Alkoholkontroll i brytningstid – ett kultursociologiskt perspektiv. Edsbruk: Akademitryck AB.

Ahrne, G. & Svensson, P. (red. 2015). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber Aspers, P (2011) Etnografiska metoder: Att förstå och förklara samtiden. Malmö: Liber

Becker, H. S. (1974). Art as collective action. American sociological review, 767-776.

Berger, P. L. & Luckmann, T. (1966). The social construction of reality: a treatise in the

sociology of knowledge. London: Penguin

Boman, U., Selin, K. H., Ramstedt, M., & Svensson, J. (2006). Alkoholkonsumtionen i Sverige fram till år 2005. Stockholm: Centrum för socialvetenskaplig alkohol-och drogforskning. (SoRAD)

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Burr, V. (2003): Social constructionism. Routledge

Cooper, J. & Stone, J. (2000) Cognitive Dissonance and the Social Group. I Hogg, Michael A & Terry, Deborah J (red). Attitudes, Behavior, and social context. The role of norms and

group membership. London: Lawrence Erlbaum Associates.

Eriksson, M. & Sandberg, B. (2004) Forskningsrapport 24. roblemhantering eller

förebyggande arbete? Stockholm: Centrum för socialvetenskaplig alkohol-och drogforskning.

(SoRAD)

Falomir Pichastor, J. M., Mugny, G., & Pérez, J. A. (2000). Social influence and identity conflict. I Hogg, M. A. & Terry, D. J. (red. 2009). Attitudes, Behavior, and social context. The

role of norms and group membership. London: Lawrence Erlbaum Associates

Folkhälsomyndigheten (2008). Hälsa på lika villkor – årsrapport 2008.

Hermansson, U. (2004) Riskbruk av alkohol i arbetslivet, Stockholm: Centralförbundet för alkohol och narkotika upplysning.

Heldmark, T. (2005) Alkohol- varför vi dricker som vi gör. Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.

Kashima & Lewis (2000) Where does the behavior come from in attitude – behavior relations? I Hogg, M. A. & Terry, D. J. (red. 2009). Attitudes, Behavior, and social context.

Knippenberg, D. (2000) Group Norms, Prototypicality, and Persuasion. I Hogg, M. A. & Terry, D. J. (red. 2009). Attitudes, Behavior, and social context. The role of norms and group

membership. London: Lawrence Erlbaum Associates

Kraus, L., Eriksson Tinghög M. indell A. abst A. iontek D. Room R. (2015) Age, Period and Cohort Effects on Time Trends in Alcohol Consumption in the Swedish Adult Population 1979–201. Alcohol and Alcoholism, 2015, 1–9

Kronstam, K. (2002) Det hållbara företaget: en bok om företagskultur och värderingsstyrda

företag, Göteborg: IHM Publ

Larsen, A. (2007). Metod helt enkelt – en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups.

Lenz, W. (1985) Vem bryr sig? Alkohol i arbetslivet. Solna: Teknografiska institutet Ljung, F. (2007) Alkohol och droger på jobbet, en chefshandbok. Stockholm: Norstedts juridik AB

Philipsson, S. (2004) Etik och företagskultur: att styra med hjälp av värden, Lund: Studentlitteratur

Pidd, K. (2003) A cultural model of work- related alcohol use. Unpublished manuscript,

Flinders University. Adelaide.

Pidd, K., Berry, J. G., Harrison, J. E., Roche, A. M., Driscoll, T. R., & Newson, R. S. (2006). Alcohol and work: Patterns of use, workplace culture and safety. Injury Research and

Statistics Series Number 28

Porsfelt, D. (2004). Hänger du med på en bira? Spiritus, nr 6, skriftserie från Vin & Sprithistoriska museet (s. 1-16).

Regeringen (2005/06:30), Nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner, Prop. 2005/06:30, Stockholm: Regeringskansliet

Roman, P. & Blum, T. (2002). The Workplace and Alcohol Problem Prevention. Alcohol

Research and Health. 26 (1), 49 – 57

Schein, E. H. (2010). Organizational culture and leadership. 4. ed. San Francisco: Jossey- Bass

Sigfridsson, I. (1999). Dryck i ett kulturellt komplex. Spiritus nr 1 skriftserie från Vin & Sprithistoriska museet. (s. 25-37).

Sonnenstuhl, W. (1996). Working sober. The transformation of an occupational drinking culture. London: Cornell University Press.

SOU 2011:6 Missbruket, kunskapen vården, Socialdepartementet. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer

SOU 2011:35 Bättre insatser vid missbruk och beroende. Stockholm: slutbetänkande / av Missbruksutredningen Fritzes offentliga publikationer

Storbjörk, J. (2006) The social ecology of alkohol and drug treatment. Stockholm: Centrum

för socialvetenskaplig alkohol-och drogforskning. (SoRAD)

Trollestad, C. (2000) Etik & Organisationskultur Att skapa en gemensam värdegrund. Stockholm: Svenska förlaget.

Vetenskapsrådet (2011): God forskningssed. Vetenskapsrådets Rapportserie 1:2011

Elektroniska källor

Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling 1994:1. Arbetsanpassning och rehabilitering.

Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/arbetsanpassning-och-rehabilitering-foreskrifter-afs1994-1.pdf[2016-01-01]

Andersson, L. (2012) Fyra av tio har sett chefen full på julfesten. Kollega, 3 december

http://www.kollega.se/4-av-10-har-sett-chefen-full-pa-julfesten [2015-12-29]

Europabarometer (2010) EU citizens’ attitudes towards alcohol. European Comission, april.

http://ec.europa.eu/health/alcohol/docs/ebs_331_en.pdf [2016-01-02]

Heldmark, T. (2005) Forskare varnar Statoil för att ha öltapp på jobbet. Dagens Nyheter, 20 april. http://www.dn.se/ekonomi/forskare-varnar-statoil-for-att-ha-oltapp-pa-jobbet/

[2016-01-02]

Vision (2006) Riktlinjer gällande droger i arbetslivet och drogtester.

https://vision.se/globalassets/documents/arbetsmiljo/riktlinjer_droger.pdf [2015-12-29] Vision (2013). Ett arbetsliv fritt från alkohol och narkotika. En skrift för chefer och

skyddsombud https://vision.se/globalassets/documents/arbetsmiljo/alkohol_narkotika.pdf

[2015-12-29]

Zetterblom, M (2008) Var fjärde emot alkohol på personalfesten. Arbetsliv, 1 september

http://www.prevent.se/Arbetsliv/artikel/lasarpanelen/2008/var-fjarde-emot-alkohol-pa-personalfesten/ [2015-12-29]

Bilaga

 Semistrukturerad intervju  kön  ålder  position  tid på företaget  Dricker du alkohol?

 Har du druckit alkohol tillsammans med dina kollegor?

 I vilket eller vilka sammanhang?

 Har ni haft en personalfest?

 Serverades det alkohol?

 Betalar man för sin egen alkohol eller bjuder företaget?

 Är det okej att bli berusad på personalfest?

 Tycker du att det ska finnas alkohol vid sådana tillställningar?

 Finns det någon förväntan om att konsumera alkohol i samband med arbetet?

 Har alkohol köpts in till kontoret under arbetstid?

 Har alkohol använts som gåva vid något tillfälle

 När är det okej att arbetsgivaren bjuder på alkohol?

 Ska arbetsplatsen vara en alkoholfri zon?

 Har du någon gång känt att du borde dricka alkohol i samband med arbetet när du

egentligen inte ville?

 Vet du om ni har en alkoholpolicy?

 Hur har du fått ta del av denna?

 Är det tillåtet att komma bakis till jobbet?

 Vad tror du skulle hända om du eller en kollega ändå gjorde det?

In document ”Alkohol är lite som vuxengodis” (Page 32-37)