Studien är en dokumentstudie som bygger på domar vilket kan ses både som en styrka och en svaghet. En styrka med att empirin bygger på domar är att alla tingsrätter ska döma lika överallt i landet eftersom tingsrätten tolkar svensk lag. Om intervjuer legat till grund för studien hade det blivit flera led av tolkning, eftersom det då hade blivit intervjupersonernas tolkning av hur tingsrätten tolkat lagen. Därefter hade även en tolkning behövt göras av intervjupersonernas utsagor. Genom att använda domar blir det istället endast en tolkning av vad tingsrätten bedömt. Det hade kunnat vara en fördel att ha intervjuer för att få en mer djupgående förståelse för offrets och förövarens upplevelse av tingsrättens bedömning och deras situation i helhet. I litteratursökningen hittades ingen tidigare forskning, vare sig
nationellt eller internationellt, som jämförde hur ungdomar och vuxna framställs i domar eller hur någon av åldersgrupperna bemöts eller behandlas inom tingsrätten. Föreliggande studie kan därför anses vara relevant eftersom den synliggör ett problem som inte tidigare
undersökts. Ytterligare en styrka i studien är att empirin har inhämtats från en tingsrätt. Alla svenska tingsrätter bör göra likvärdiga bedömningar eftersom de följer svensk lag, vilket resulterar i att tingsrättens geografiska placering inte bör påverka studiens resultat. En möjlig svaghet är att urvalet endast inkluderar tio domar, dock gjordes en bedömning att det räckte med dessa för att besvara frågeställningarna. Vid datainsamlingen granskades fler domar än de som användes men de ansågs inte tillföra ny information, utan upprepade det som andra domar berörde. Tidigare forskning som handlar om könsskillnader har inte kunnat bekräftas på grund av bristen av domar med kvinnliga förövare, speciellt bland ungdomar. Samma problem finns med tidigare forskning som behandlar våld i nära relation bland personer med en icke normativ sexuell läggning, då ingen av domarna behandlade detta. Om domar från flera tingsrätter inkluderats hade dessa problem möjligtvis kunnat motverkas.
Då det inte hittats tidigare studier som berör lag och domar kring våld i nära relation har flera av studiens resultat och slutsatser inte kunnat bekräftas utifrån tidigare forskning. Ett förslag till vidare forskning är att göra en studie som undersöker om diskursen förändras inom tingsrätten över tid, eller om samma problem som framkommit i föreliggande studie är stabilt
36 över en längre period. Det skulle kunna uppnås genom att undersöka domar från långt
tillbaka i tiden med nutida domar. Vidare förslag till framtida forskning är att undersöka fler variabler som kan tänkas påverka hur ungdomar och vuxna framställs i domar, till exempel geografiskt område, sexualitet och kön. Forskning som tagits del av visar att personer som inte har en normativ sexuell läggning är mer utsatta för våld i nära relation samt att kön är en faktor som påverkar synen på våld i nära relation. Därför vore det av vikt att undersöka om dessa faktorer har en påverkan på domsluten. Ytterligare ett förslag till vidare forskning är att undersöka hur begreppet “närstående” bedöms i domar mer ingående. En reflektion som uppstått under studien är att ett av fallen där parterna inte bedöms vara närstående ändå har känt varandra i flera år men har endast haft en kärleksrelation i två månader. 4 kap. 4a § BrB benämner inte att individerna måste vara i en kärleksrelation, utan kan ha andra former av relationer, vilket skulle kunna tolkas innefatta långvariga vänskapsrelationer. Frågeställningar som uppkommer till följd av detta är: hur långt i efterhand ett uppbrutet par ses som
närstående om de varit gifta kontra hur länge ett nytt par behöver träffa varandra för att bedömas som närstående? Skulle en förälder som inte haft kontakt med sitt barn på flera år räknas som närstående? Skulle en nära vänskapsrelation som varat i flera år räknas som närstående? Finns det relationer som bedöms vara mer närstående än andra, såsom föräldrar eller giftermål även om parterna inte nödvändigtvis har kontakt med varandra?
37
Referenslista
1177 vårdguiden (2012). Barn och föräldrar - tonåringar 13-18 år. Hämtad 31 maj 2018, från https://www.1177.se/Vastmanland/Tema/Barn-och-foraldrar/Vaxa-och-utvecklas/Barn- och-unga-13-18-ar/Barnets-utveckling-13-18-ar/
Axelsson, T. & Qvarsebo, J. (2017). Maktens skepnader och effekter - maktanalys i foucaults anda. Lund: Studentlitteratur
Barter, C. (2009). In the Name of Love: Partner Abuse and Violence in Teenage
Relationships. British Journal of Social Work, 39(2), 211-233. doi: 10.1093/bjsw/bcm127
Berggren, N-O., Bäcklund, A., Johansson, S. Leijonhufvud, M., Munck, J., Torst, H., ... Wersäll, F. (2017). Brottsbalken m.m. \4 kap. Om brott mot frihet och frid. Hämtad från:
https://zeteo-nj-
se.db.ub.oru.se/document/brbkomm_brbavd02kap04_s1?anchor=xbrbkommq1962q700_4_ka p_1_px
Bergström, G. & Boréus, K. (2012). Diskursanalys. I G. Bergström & K. Boréus (Red.), Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (s.n 353- 415). Lund: Studentlitteratur.
Bowen, E., Holdsworth, B., Leen, E., Sorbring, E., Helsing, B., Jaans, S. & Awouters, V. (2013). Northern European adolescent attitudes toward dating violence. Violence and Victims, 28(4), 619-634. doi:http://dx.doi.org/10.1891/0886-6708.VV-D-12-0009
Brooks-Russell, A., Foshee, V-A. & Ennett, S-T. (2013). Predictors of Latent Trajectory Classes of Physical Dating Violence Victimization. Journal of Youth and Adolescence, 42(4), 566-580. doi:10.1007/s10964-012-9876-2
Brottsbalken (1962:700), BrB.
Brottsförebyggande rådet (2017a). Kærestevold... Finland, Sverige og Danmark. Hämtad 2 april 2018, från
https://www.bra.se/download/18.62fc8fb415c2ea10693349a/1496242938276/2017_Kærestev old.pdf
Brottsförebyggande rådet (2017b). Våld i nära relationer. Hämtad 12 mars 2018, från:
https://www.bra.se/brott-och-statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-i-nara-relationer.html
Brottsförebyggande rådet (2012). Stora skillnader i utredningar av ungdomsbrott. Hämtad 12 mars 2018, från: https://www.bra.se/nytt-fran-bra/arkiv/press/2012-03-30-stora-skillnader-i- utredningar-av-ungdomsbrott.html
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Budd, K., Burbrink, M., & Miller, J. (2017). Perceptions of Appropriate Court-Ordered Sanctions for Situational Couple Violence Offenders: A Pilot Study. Journal of Family Violence,32(4), 419-430. doi:10.1007/s10896-012-9470-0
38 Börjesson, M. & Palmblad, E. (2007). Introduktion: “Motsatsen till relativism, detta bör vi aldrig glömma, stavas absolutism”. I M. Börjesson & E. Palmblad (Red.), Diskursanalys i praktiken (s. 7-28). Malmö: Liber.
Caselman, T., Dubriwny, N., & Curzon, E. (2014). Teen Dating Violence: A Comparison of Self-Report Measures. School Social Work Journal, 38(2), 32-48. Från: https://search- proquest-
com.db.ub.oru.se/docview/1655554417/fulltextPDF/B87DE0F5839F4FE5PQ/1?accountid=8 028
Collins, P.H. & Bilge, S. (2016). Intersectionality. Cambridge: Polity.
Christie, N. (2001). Det idealiska offret. I M. Åkerström & I. Sahlin (Red.), Det motspänstiga offret (s. 46-60). Lund: Studentlitteratur.
Denk, T. (2002). Komparativ metod: förståelse genom jämförelse. Lund: Studentlitteratur. Dennison, S., & Thompson, C. (2011). Intimate partner violence: The effect of gender and contextual factors on community perceptions of harm, and suggested victim and criminal justice responses. Violence and Victims, 26(3), 347-63. doi:10.1891/0886-6708.26.3.347
Dufort, M., Gumpert, C., & Stenbacka, M. (2013). Intimate partner violence and help- seeking--a cross-sectional study of women in Sweden. BMC Public Health, 13, 866. doi:10.1186/1471-2458-13-866
East, P., & Hokoda, L. (2015). Risk and Protective Factors for Sexual and Dating Violence Victimization: A Longitudinal, Prospective Study of Latino and African American
Adolescents. Journal of Youth and Adolescence, 44(6), 1288-1300. doi:10.1007/s10964-015- 0273-5
Eriksson, M. (2016). Våld i ungas parrelationer. I E. Häggström-Nordin & C. Magnusson (Red.), Ungdomar, sexualitet och relationer (s. 159-172). Lund: Studentlitteratur.
Esquivel-Santoveña, E. E., Lambert, T. & Hamel, J., (2013). Partner abuse world wide. Partner abuse, 4(1), s.6-75. doi:10.1891/1946-6560.4.1.6
Foucault, M. (2010). Vansinnets historia under den klassiska epoken. (6., översedda uppl.) Lund: Arkiv förlag.
Foucault, M. (2002). Vetandets arkeologi. Lund: Arkiv förlag.
Förenta Nationerna (2008). Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna - värdighet och rättvisa åt alla. Hämtad 28 mars 2018, från: https://fn.se/wp-
content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf
Hellevik, P. & Øverlien, C. (2016). Teenage intimate partner violence: Factors associated with victimization among Norwegian youths. Scandinavian Journal of Public Health, 44(7), 702-708. doi:10.1177/1403494816657264
39 Hjerm, M. & Lindgren, S. (2014). Att kombinera kvantitativ och kvalitativ analys. I M. Hjerm, S. Lindgren & M. Nilsson (Red.), Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (s. 185-195). Malmö: Gleerup.
Hokoda, A., Martin Del Campo, M., & Ulloa, E. (2012). Age and Gender Differences in Teen Relationship Violence. Journal of Aggression, Maltreatment & Trauma, 21(3), 351-364. doi:10.1080/10926771.2012.659799
Krekula, C., Närvänen, A-L, & Näsman, E. (2005). Ålder i intersektionell analys, Kvinnovetenskaplig tidskrift 2–3, 81–94. Hämtad från
http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/view/2337/2091
Langenderfer-Magruder, L., Walls, N., Whitfield, D., Brown, L., & Barrett, S. (2016). Partner Violence Victimization Among Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender, and Queer Youth: Associations Among Risk Factors. Child and Adolescent Social Work Journal, 33(1), 55-68. doi: 10.1007/s10560-015-0402-8
Lekholm, K. (2018-01-18). Unga mer utsatta för våld i nära relationer. Vårt Göteborg. Hämtad från:
http://www.vartgoteborg.se/prod/sk/vargotnu.nsf/1/ovrigt,unga_mer_utsatta_for_vald_i_nara _relationer
Lindgren, S. (2014). Kodning. I M. Hjerm, S. Lindgren & M. Nilsson (Red.), Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (s. 45-61). Malmö: Gleerup.
Lindgren, S. (2014). Tematisering. I M. Hjerm, S. Lindgren & M. Nilsson (Red.), Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (s. 63-72). Malmö: Gleerup.
Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. (2. uppl.) Malmö: Gleerups Utbildning.
McCarrick, J., Davis-McCabe, C., & Hirst-Winthrop, S. (2016). Men’s Experiences of the Criminal Justice System Following Female Perpetrated Intimate Partner Violence. Journal of Family Violence, 31(2), 203-213. doi: 10.1007/s10896-015-9749-z
Morgaine, K. (2006). Domestic violence and human rights: local challenges to a universal framework. Journal of sociology and social welfare, 18(4), 109-219. Från:
http://heinonline.org.db.ub.oru.se/HOL/Page?handle=hein.journals/jrlsasw34&id=105&colle ction=journals
Muller, H., Desmarais, J., & Hamel, S. (2009). Do Judicial Responses to Restraining Order Requests Discriminate Against Male Victims of Domestic Violence? Journal of Family Violence, 24(8), 625-637. doi: 10.1007/s10896-009-9261-4
Nationellt centrum för kvinnofrid (u.å). Ungdomars utsatthet för våld. Hämtad 2 april 2018, från Nationellt centrum för kvinnofrid,
http://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/valdsutsatthet-och-sarskild- sarbarhet/ungdomars-utsatthet-for-vald/
40 Nybergh, L., Taft, C., Enander, V., & Krantz, G. (2013). Self-reported exposure to intimate partner violence among women and men in Sweden: Results from a population-based survey. Bmc Public Health, 13, 845-858. Från:
https://bmcpublichealth.biomedcentral.com/track/pdf/10.1186/1471-2458-13-845
Rose, N. (1999). Governing the soul: the shaping of the private self. London: Free Association Books.w
Russell, B., Chapleau, K., & Kraus, S. (2015). When Is It Abuse? How Assailant Gender, Sexual Orientation, and Protection Orders Influence Perceptions of Intimate Partner Abuse. Partner Abuse, 6(1), 47-64. doi: http://dx.doi.org/10.1891/1946-6560.6.1.47
Sabina, C., Cuevas, C. & Cotignola-Pickens, H. (2016). Longitudinal dating violence victimization among Latino teens: Rates, risk factors, and cultural influences. Journal of Adolescence, 47, 5-15. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.adolescence.2015.11.003
Simmons, J., Wijma, B. & Swahnberg, K. (2014). Associations and Experiences Observed for Family and Nonfamily Forms of Violent Behavior in Different Relational Contexts Among Swedish Men and Women. Violence and Victims, 29(1), s.152-170. doi:
10.1891/0886-6708.VV-D-12-00084
Socialstyrelsen. (2016). Våld: Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Artikelnummer: 2016-6-37. Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20252/2016-6-37.pdf
Socialstyrelsen (u.å.a) Definitioner av våld och utsatthet i nära relationer. Hämtad 4 april 2018, från: https://www.socialstyrelsen.se/valds-
ochbrottsrelateradefragor/valdinararelationer/valdsutovare/definition
Socialstyrelsen (u.å.b). Våld i nära relationer. Hämtad 16 mars 2018, från:
http://www.socialstyrelsen.se/valds-ochbrottsrelateradefragor/valdinararelationer
Socialtjänstlagen (2001:453), SoL
Sorbring, E. (2014). Dejtingvåld - våld och kränkningar mellan ungdomar i partnerrelationer. Barnbladet. Hämtad från: http://www.barnbladet.org/sv/wp-content/uploads/bb_514.pdf
Taylor, C & Sorenson, S. (2004). Injunctive social norms of adults regarding teen dating violence. Journal of Adolescent Health. 34(6), 468-479.
doi:10.1016/j.jadohealth.2003.07.021
Ungdomsstyrelsen. (2011). Ung idag 2011: En beskrivning av ungdomars villkor. Hämtad 20 april 2018, från: https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/ung-idag- 2011.pdf
Wasarhaley, N., Lynch, K., Golding, J., & Renzetti, C. (2017). The Impact of Gender Stereotypes on Legal Perceptions of Lesbian Intimate Partner Violence. Journal of Interpersonal Violence, 32(5), 635-658. doi: 10.1177/0886260515586370
41 Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.