Styrkor och svagheter med studien

I början av studien ville vi gå till primärkällan, vilket är våldsutsatta kvinnor, eftersom vi ville få mer personliga och realistiska svar på hur gruppen själv upplever och känner. Tanken var att vi ska fokusera på nutiden. Samhället utvecklas hela tiden och kvinnor får flera rättigheter och det finns annorlunda syn på kvinnor idag än tidigare. Vi ville därför se varför kvinnor väljer att stanna och vad det finns för anledningar som kan påverka. Vi ville därmed undersöka om våldsutsatta uppger eller har samma förståelse som förr när samhället var annorlunda. Av denna anledning tyckte vi att det blev en svaghet när studien inte blev så. Det var inte möjligt att intervjua våldsutsatta kvinnorna då det ansågs vara oetisk, och av denna anledning blev vi tvungna att förändra syftet och dessutom forskningsfrågorna. Vi ändrade fokus till de professionella som möter och arbetar med våldsutsatta kvinnor.

Fokus låg fortfarande på våld i nära relationer och våldsutsatta kvinnor, dock från

professionellas håll. Därmed tycker vi att våra resultat har påverkats oerhört mycket, då våra resultat mer är som allmänna anledningar till att kvinnor väljer att stanna. Det är inte så att resultatet blev negativt eller fel, eller även att vi inte fick fram bra resultat. Utan svagheten bygger på att vi inte fick gå till vår målpopulation, vår primära källa utan en sekundär källa. Vi är dock tacksamma och anser vidare att trots svagheten har vår studie varit intressant och spännande att genomföra. De professionella uppgav anledningar till att kvinnor väljer att stanna och gav oss en fördjupad förståelse för varför kvinnor väljer att stanna.

Studien har gått smidigare tack vare de professionella som har deltagit i forskningen.

Intervjupersonerna har alla varit väldigt hjälpsamma, där de alltid erbjöd sig att förklara mer om vi efter transkriberingen inte skulle ha förstått vad en eller flera intervjupersoner menade med en viss sak. I början när vi formulerade våra två forskningsfrågor trodde vi att resultaten skulle variera mycket, vilket det inte har gjort. Att intervjupersonerna mer eller mindre uppgav samma svar till våra forskningsfrågor anser vi vara båda en svaghet samtidigt som en styrka med studien. En svaghet just därför att dessa professionella har samma uppfattningar kring kvinnornas beslut att stanna och hur de arbetar med våldsutsatta kvinnor. Vad gäller uppfattningar tenderar de att skilja sig åt, då de annars likaväl hade kunnat kallats för

sanningar istället för ordet uppfattningar. Det var därför intressant att de professionella angav så pass liknande svar på varför kvinnor stannar, vilket vi anser kan tyda på att dessa

professionella har liknande erfarenheter. Vi anser också att detta kan ha en koppling med vårt val av att använda oss av ett målinriktat urval, där intervjupersonerna arbetade på

kvinnojourer och enhet för våld i nära relation. Om studien inte hade haft ett målinriktat urval hade resultaten kanske varit annorlunda, då studien kanske skulle erhålla en bredare bas där intervjupersonerna skulle komma från flera organisationer. Genom målinriktat urval erhöll studien styrkan av att fokuset riktades på kvinnojourer och enhet för våld i nära relation. Svagheten är att studien inte fick samma bred av svar som studien kanske hade fått om vi hade fokuserat på flera organisationer.

En styrka med intervjuerna, och studien i helhet, var att vi fann mer likheter när vi trodde att vi skulle finna mer olikheter, vilket vi tolkar som att de professionella besitter mer eller mindre samma kunskaper om området. Att de professionella trots att de inte alla hade socionomexamen har samma kunskapsnivå vad avser våra forskningsfrågor, anser vi kunna bevisa att det inte krävs en specifik titel för att kunna sitt arbete. Att vissa av våra resultat skiljde sig från tidigare forskning belyser vidare att denna studie har varit till nytta, då ny kunskap har erhållits och våld i nära relationer ännu en gång kom i rampljuset för att öka kunskapen om ämnet. Att svaren liknande varandra anser vi även vara en styrka för att stärka och påvisa vilken fantastisk kunskap de professionella som arbetar med våldsutsatta kvinnor faktiskt har.

Anledningen till att vi valde en kvalitativ studie och inte en kvantitativ studie anser vi vara en styrka, eftersom vi valde att fokusera på uppfattningar. Den kvalitativa intervjumetoden gav oss flexibiliteten, som vi behövde vid vissa intervjuer. Vid vissa intervjuer var vi tvungna att ställa fler frågor för att erhålla tillräckligt med material för att få svar på våra frågor. Det

negativa med den kvalitativa intervjumetoden var att den gav oss mycket frihet, vilket vi visste om från början av varje intervju där vi alltid försökte att agera på liknande sätt för att inte påverka intervjusvaren. Vidare anser vi att Empowerment synssättet berikade denna studie, då denna studie kunde genomsyras med positivitet. Socialt arbete tenderar att vara fylld med problem som ofta kan uppfattas som negativt. Att använda sig av Empowerment kan stärka individerna själva och vi anser även att alla oavsett vad mår bra av att tänka enligt Empowerment.

9 Slutsatser

Vi tycker att studiens syfte är uppnått och att vi fått svar på våra frågeställningar.

Intervjupersonernas svar på båda frågorna visade många samband med tidigare forskning, men även några olikheter. Detta kan ge en indikation på att de professionella har goda kunskaper om den forskning som görs i ämnet, samtidigt som denna studie har varit till nytta då den uppvisade några olikheter.

I studien beskrev intervjupersonerna alla våldsutsatta och deras situation som unika, dock uppger de nästan alltid samma svar till varför kvinnor väljer att stanna med våldsutövaren, vilket vi tyckte var intressant. Intervjupersonerna beskrev även vikten av att låta kvinnorna ta sina egna beslut i egen takt. Intervjupersonerna beskrev tydligt arbetet i olika stadier.

Stadierna var möta kvinnan där hon är, lyssna och tro på, tydliggöra, stärka självkänslan och motivera till egna beslut.

Vår andra forskningsfråga har även varit intressant då vi fick svar om de professionellas arbetssätt, vilket gav oss mer än vad vi hade förväntat oss i början av studien. Slutligen hoppas vi att denna studie väcker intresse till ämnet om våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor.

10 Referenser

Askheim, P, O. & Starrin, B. (2007). Empowerment – ett metodord? I Askheim, P, O. & Starrin, B. (Red.). Empowerment: I teori och praktik. Malmö: Gleerups utbildning AB. Askheim, P, O. & Starrin, B. (2007). Empowerment – olika infallsvinklar. I Askheim, P, O.,

& Starrin, B. (Red.). Empowerment: I teori och praktik. Malmö: Gleerups utbildning AB. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Brottsförebygganderådet. (BRÅ). (2020). Våld i nära relationer. Hämtad 18 Mars 2020 från

https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-i-nara-relationer.html

Dahlberg, L. & MCcaig, C. (Red.). (2010). Practical research and evaluation: a start to finish

guide for practitioners. London: Sage Publications.

Ekström. V., (2016). Negotiating and justifying social services support for female victims of domestic violence. Nordic Social Work Research., 7(1), p. 18–29.

doi.10.1080/2156857X.2016.1203813

Grände, J., Lundberg, L. & Eriksson, M. (2018). I arbete med våldsutsatta kvinnor – handbok

för yrkesverksamma. Stockholm: Gothia Fortbildning AB.

Holmberg, C. & Enander, V. (2011). Varför går hon? – om misshandlade kvinnors

uppbrottsprocesser. Lund: Studentlitteratur AB.

Hällen, L.M. & Sinisalo, E. (2018). Vad är mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer? I Hällen L.M. & Sinisalo, E. (Red.), Våld i nära relationer: socialt arbete i forskning, teori

och praktik (s. 27–52). Stockholm: Liber.

Hällen, L.M. & Sinisalo, E. (2018). Varför ska vi fråga om våldsutsatthet? I Hällen L.M & Sinisalo, E. (Red.), Våld i nära relationer: socialt arbete i forskning, teori och praktik (s. 67–72). Stockholm: Liber.

Larsdotter, S. (2011). På väg mot ett liv utan våld: att arbeta med individuella samtal. I Enander, V. & Holmberg, C. (Red.). Hur går hon? - om att stödja misshandlade kvinnors

uppbrottsprocesser. (s. 77-110). Lund: Studentlitteratur.

Lewis, S, D. (2017). Intimate partner violence and help seeking behavior. Sam Houston State

University. Hämtad den 6 januari 2020 från https://shsu- ir.tdl.org/handle/20.500.11875/2239

Lundgren, E. (2004). Våldets normaliseringsprocess. Stockholm: Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS).

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). (u.å.). Mäns våld mot kvinnor - ett globalt

https://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/mans-vald-mot-kvinnor-ett-globalt- perspektiv/mans-vald-mot-kvinnor---ett-globalt-perspektiv/

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). (u.å.). Uppbrottsprocessen. Hämtad 1 april 2020 från https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-

relationer/uppbrottsprocessen/

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). (u.å.). Våldets uttryck och mekanismer. Hämtad 1 april 2020 från https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-

relationer/valdets-uttryck-och-mekanismer/

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). (u.å.). Våld i nära relationer. Hämtad 29 januari 2020 från https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/vald-i- nara-relationer/

Olsson, H. (2011). Det farliga men viktiga lyssnandet. I Enander, V. & Holmberg, C. (Red.),

Hur går hon? Om att stödja misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser. (s. 17–33). Lund:

Studentlitteratur.

Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. (3., svenska utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Roks (u.å.). Normaliseringsprocessen. Hämtad den 30 Mars 2020 från

https://www.roks.se/har-finns-kunskap/normaliseringsprocessen

Socialstyrelsen (2019). FREDA. Hämtad 19 februari 2020 från

https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad- praktik/metodguiden/freda/

Socialstyrelsen. (2019). Våld i nära relationer. Hämtad den 29 januari 2020 från https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/.

Ulmestig, R., & Eriksson, M. (2016). Financial consequences of leaving violent men - women survivors of domestic violence and the social assistance system in Sweden. European

Journal of Social Work, 20(4), p. 560-571. doi.10.1080/13691457.2016.1188778

Velonis, A, J., & Daoud, N, & Matheson, F, & Woodhall-Melnik, J, & Hamilton-Wright, S, & O’Campo, P. (2017). Strategizing Safety: Theoretical Frameworks to understand

women’s decision making in the face of partner violence and social inequalities. Journal of

interpersonal violence, 32(21), p. 3321–3345. Hämtad den 9 januari 2020 från

https://www.researchgate.net/publication/281260745_Strategizing_Safety_Theoretical_Fra meworks_to_Understand_Women's_Decision_Making_in_the_Face_of_Partner_Violence _and_Social_Inequities

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer – inom humanistiska-

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

11 Bilagor

Har bifogar vi alla mallar som vi har fyllt i eller jobbat med under studiens gång. 1.1 Etiska egengranskning