Styrkor och svagheter i studien

Vi (författarna) har båda klinisk erfarenhet av ART vilket kan ha varit både till fördel och till nackdel för vår studie. Med både klinisk erfarenhet och därefter en noggrann genomgång av teorier och litteratur om ämnet fanns en någorlunda stor förkunskap. Enligt Kvale (1997) är en bra intervju beroende av sakkunskap hos intervjuaren. Intervjuresultatet beror på intervjuarens kunnande, känslighet och empati. Förkunskapen hjälpte oss i utformandet av frågor och även i intervjusituationen då vi kunde återkoppla till det ungdomarna sa, och ha ett kvalificerat samtal kring ART. Vi kunde därför få uttömmande svar om behandlingsmetoden. Förkunskap kan dock enligt Kvale (1997) även låsa en intervjuare då det kan vara svårt att se nya mönster och ”ny kunskap”. Vi anser att vår förkunskap blev till en styrka i studien då intervjuerna gav oss mycket ny kunskap, och detta mycket tack vare vår förkunskap. Trots att det var svårt att intervjua, då vi var mycket ovana i intervjusituationen kunde detta överbryggas av vår förkunskap.

Den främsta svagheten i studien de utskrivna intervjutexternas validitet och reliabilitet. Det beror först och främst på att vi inte fick banda intervjuerna (se vidare information i Metod.).

5.9. Slutsats

Orsakerna till att människor blir aggressiva är många och det finns ingen gyllene metod som fungerar för alla och möter alla individers behov för att förändra ett negativt beteende. En sak vet vi säkert och det är att aggressivitet är en av vägarna till ungdomskriminalitet och att det alltså är viktigt att både förebygga innan uppkomsten av sociala problem och om de redan uppstått rikta in en behandling som tar vid där klienten befinner sig. Som blivande socialarbetare är det dock av synnerligen stor vikt att vi möter våra klienter där de befinner sig och att vi försöker motivera till att förändra negativa beteenden på bästa sätt. Aggression Replacement Training har i alla de studier som vi tidigare granskat haft ett positivt utfall. På ett sätt känns detta föga förvånande då det är en metod med tre olika moment vilket betyder att man förmodligen når ut till fler individer eftersom de kan ta till sig den del av programmet som fungerar bäst för dem (Goldstein m.fl., 2006). Metoden är basal och grundläggande där de sociala färdigheterna kan vara allt ifrån att ge en komplimang till att lyssna. Det innebär alltså att någon av de 50 sociala färdigheter som finns i programmet ska kunna passa deltagarna (Lardén, 2002). Dels har vi funderat på om det verkligen är tillräckligt stora och översiktliga utvärderingar som genomförts och det skulle behövas mer evidensbaserad forskning, utvärderingar och utfall på hur ART fungerar i Sverige. Vi sätter dock vår tilltro till denna behandling som även om den inte kan hjälpa alla når ut till vissa och hjälper dem igenom livet utan att återfalla i kriminalitet eller aggressiva beteenden.

5.10. Reflektion

Slutligen vill vi delge er vår personliga reflektion kring skapandet av uppsatsen. Det ligger nära till hands att beskriva denna process som en slags resa. Allt började med nyfikenhet och intresse i metoden ART. Detta utvecklades med frågeställningar och teorier vilket ledde oss fram till faktiska upplevelser. Under skrivandets gång har vi själva fått genomleva en expedition till några av Aggression Replacement Trainings olika komponenter. Vi har genom intervjuer och möten med nya människor fått träna våra sociala färdigheter. Samtalen med ungdomarna har innehållit empatiträning och upplysningar om sociala problem som vi har fått chansen att dokumentera. Vi har även fått erfara moralträning då vi kommit i kontakt med etiska och moraliska dilemman som behövt diskuteras. Allt detta tillsammans har givit oss flera olika perspektiv, delar och smakprov på vårt framtida arbete som socionomer.

REFERENSER

Litteratur

Andreassen, T (2003). Institutionsbehandling av ungdomar. Vad säger forskningen? Stockholm: Gothia

Berglund, S-A (2000) Social pedagogik- i goda möten skapas goda skäl. Lund: Studentlitteratur.

Brilje, I, Hermelin, M, Kalt, M, Kliba, D, (2006) Tanke, Handling, konsekvens- ART och ungdomsalternativet – träning för förändring, Klippan, Ljungbergs tryckeri

Claezon, I (2004). Tvångsomhändertaganden, ur tonåringars anhörigas och socialsekreterares perspektiv.

Smedjebacken: Mareld

Daleflod, B, Lardén, M ( 1/ 2004) Institutionsbehandling av kriminella pojkar, Från Miljöterapi till KBT, Västervik, Statens institutionsstyrelse

Dodge, K. A. (1990). The structure and function of reactive and proactive aggression. Hillsdale, NJ: Erlbaum Fleischer, A-V & Merrild, L (2007) Insikt och beteende på barnets nivå. Narayana: Denmark

Goldstein A. P, Glick, B, Carthan W. & Blancero, D (1994). The prosocial gang. Thousand Oaks, CA: Sage Goldstein, A. P, & Glick, B (2000). Aggression Replacement Training. A comprehensive intervention for aggressive youth. Champaign, IL: Research Press.

Goldstein, A.P, Glick, B, Gibbs, J (2006), Aggression Replacement Training (ART). Ungern, Interpress

Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24. 105-112.

Hammerström, H (2007) Från aggressivitet till harmoni- en introduction till ART. Växjö, Gothia Hwang, P. & Nilsson, B. (2003) Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kåver, A. (2006) KBT i utveckling – En introduktion till kognitiv beteendeterapi. Stockholm: Natur och kultur.

Lardén, M (2002). Från brott till genombrott. Kognitiv beteendeterapi för tonåringar med psykosociala problem.

Angered: Gothia.

Malmström, S (1991). Bonniers svenska ordbok. Stockholm: Bonnier.

Perris, C. (1996) Kognitiv terapi i teori och praktik. Stockholm: Natur och Kultur.

Rönnberg, S. (1977) Introduktion till beteendeterapi. Stockholm: Gotab.

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Artiklar

Calame, R. & Parker, K. (2003) Reclaiming Youth and Families with ”Family ART”. Reclaiming Children and Youth. Vol. 12, Issue 3, Page 154 – 157.

Day. A & Howells, K. (2002), Psychological treatments for rehabilitating offenders, Evidence- based practise comes of age. Australian psychologist, 37, 39-47

Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24. 105-112.

Gundersen, K. & Svartdal, F. (2006) Aggression Replacement Training in Norway: Outcome Evaluation og 11 Norwegian Student Projects. Scandinavian Journal of Educational Research. Vol. 50, Issue 1, Page 63 – 81.

Hill, L. & Werner, N. (2006) Affilitaive motivation, school attachment and aggression in school. Psychology in the Schools. Vol 43 Issue 2, p231 – 246.

McMurphy, S (1996), ”Olika modeller för unga lagöverträdare- erfarenheter från forskning” i Armelius, B-Å et.

al. Vård av ungdomar med sociala problem- en forskningsöversikt. Stockholm: Statens institutionsstyrelse och Liber utbildning AB.

Nash, J. & Kim, J. (2007) Patterns of Change Over Time in Beliefs Legitimizing Aggression in Adolescents and Young Adults: Risk Trajectories and Their Relationship with Serious Aggression. Social Work Research. Vol 31 Issue 4, p231 – 240.

Ozer, E., Richards, M. & Kliewer, W. (2004) Introduktion to the Special Section on Protective Factors in the Relation Between Community Violence Exposure and Adjustment in Youth. Journal of Clinical Child and Adolescent Psykology. Vol 33 Issue 3, p434 – 438.

Internetkällor

1.Nationalencyklopedin (2008). Hämtad 2008-01-08 www.ne.se sökord: aggression, aggressivitet.

2.Brottsförebyggande Rådet (2008). Hämtad 2008-01-15 http://www.bra.se/

http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=Misstänkta%20personer%20år%202006&url

=/dynamaster/file_archive/070330/337f8a08322c297f4d7e2765e11e7559/miss.pdf

3.Lagervall, K. (2007) Ministern efter Riccardos död: Vuxenvärlden har misslyckats [elektronisk version].

Expressen. Hämtad 2008-05-01 http://www.expressen.se/1.878830

4.Statens Institutionsstyrelse (2008) Hämtad: 2008-05-13 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=7133 5.Allt om ART (2008). Ansvarig utgivare: Helena Hammerström. Hämtad 2008-05-18 http://www.alltomart.se/forvem.html

Övriga källor

Holmqvist, R, Hill, T, Lang, A (2005) Ger ART bättre behandlingseffekter?

Utvärdering av metoder på tre ungdomshem, (Elektronisk version) Forskningsrapport 1, ISSN 1404-2576, Edita, Stockholm, Statens institutionsstyrelse, http://www.statinst.

se/zino.aspx?articleID=6116, hämtad 2008- 05- 06

Mittuniversitetet Östersund 2008-04-07 Institutionen för socialt arbete