Till en av studiens styrkor ses att båda författarna av studien medverkade vid alla intervjuer. Det innebar att vi hade möjligheten att både ta in samt reflektera över vad respondenterna förmedlade, detta ledde till en djupare och vidare förståelse av deras erfarenheter som slutligen gav möjlighet till en mer omfattande tolkning av det insamlade materialet.
En svaghet rör den begränsade tidsperiod som fanns till förfogande för studien. Bearbetningen av materialet hade kunnat genomföras mer ingående med hjälp av mer tid och med mer tid hade vi även haft möjlighet till fler intervjuer. För att uppnå optimalt resultat hade det setts som önskvärt att ha mer tid på sig för att läsa och nå ytterligare kunskap inom såväl forskning som teori.
Metodvalet som författarna gjort i studien anses anpassad efter studiens syfte samt frågeställningar då vi tack vare metodvalet har lyckats besvara de frågeställningar som lyfts. Valet av forskningsämne är sprunget ur våra personliga intressen och har koppling till våra arbeten, detta gör att vi innehar en del erfarenheter och kunskap inom ämnet vilket kan ses som både en styrka och en svaghet. Kvale och Brinkmann (2014) beskriver vikten av kunskap inom ämnet som forskaren intervjuar kring, främst för att ha möjlighet att ställa rätt följdfrågor. Å andra sidan har vi haft med oss risken att identifiera oss med undersökningspersonerna. Kvale och Brinkmann (2014) poängterar att forskaren kan
41 riskera att identifiera sig så pass mycket med intervjupersonen att hen inte längre kan hålla ett professionellt perspektiv utan redovisar allt ur intervjupersonens perspektiv vilket benämns som goes native.
En svaghet kan ha varit att vi var ute lite tidigt med frågorna kring rehabiliteringsplanen då den infördes 1 juli 2018 och alla respondenter hade inte arbetat med den ännu. Det positiva är dock enhetschefernas entusiasm kring att detta verkar vara ett effektivt verktyg i arbetet kring psykisk ohälsa.
6.4 Slutdiskussion
Resultatet i studien pekar på vikten av ett tydligt ledarskap i ett öppet och tillåtande klimat på arbetsplatsen för att förebygga psykisk ohälsa. När en medarbetare trots allt blivit sjukskriven pekar resultatet i studien återigen på vikten av tydlighet. De andra två framgångsfaktorerna i rehabiliteringsprocessen som tillskrivs tyngd är delaktighet, så väl som på arbetsplatsen som i sin rehabiliteringsprocess samt vikten av att sätta in tidiga insatser där regleringen i socialförsäkringsbalken gällande plan för återgång i arbete ses som en stor hjälp. En reglering där en arbetsuppgift får en mer begränsad tid för att startas upp skulle kunna förväntas ses som en stressande och påfrestande arbetsbörda, positivt överraskande upplevdes det tvärtom som en hjälp för att tydliggöra vad som ska göras när och vad som förväntas av samtliga parter samt att bedömningarna numer inte blir godtyckliga utan gäller för samtliga.
Författarna av denna studie vill lyfta vikten av ett medarbetarsamtal som upplevs givande för både enhetschefer och medarbetare. Medarbetarsamtalen i sin nuvarande form anses inte vara verksamma vare sig för måluppfyllelsen eller för att fånga den psykiska ohälsan. Samtalen beskrivs snarare som meningslösa och tidskrävande moment. Den dagliga dialogen ses som verksam vilket författarna förknippar med vikten av en närvarande chef som i sin tur har en rimlig arbetsbelastning och tid för det spontana samtalet som ses som en förebyggande åtgärd för psykisk ohälsa.
Det obetalda arbete som kvinnor utför i högre grad än män spiller över på arbetslivet och den totala arbetsbördan kan bli övermäktig att hantera, det ses därför som centralt med ett genusperspektiv i arbetet kring psykisk ohälsa. Eftersom den psykiska ohälsan slår hårt mot både den enskilde, medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö, klienterna och samhällsekonomin så är det ett måste med ett förebyggande arbete. Då rehabiliteringsplanen för återgång i arbete enligt den nya regleringen infördes 1 juli 2018
42 har den ännu inte används av alla. Förslag till vidare forskning kan vara att genomföra studier kring rehabiliteringsplanen när den förankrats i verksamheterna under en längre period. Att genomföra studier innefattande individer som varit föremål för rehabiliteringsplanen hade varit intressant ur ett brukarperspektiv. Vidare kan det vara av intresse att genomföra studien i ett annat län för att fånga eventuella skillnader och orsaksförklaringar då Dalarna är överrepresenterade sett till antalet sjukskrivningar relaterade till psykisk ohälsa.
43
Referenser
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Arbetsmiljöverket (2017). En vitbok om kvinnors arbetsmiljö (2017:6). Hämtad 3 januari 2019 från https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/ en-vitbok-om- kvinnors-arbetsmiljo-rapport2017-6.pdf
Arbetsmiljöverket. (2018). Arbetsmiljöstatistik Rapport: Arbetsorsakade besvär 2018 (2018:3). Hämtad 28 december 2018 från https://www.av.se/globalassets/ filer/statistik/arbetsorsakade-besvar-2018/arbetsorsakade_besvar_2018_rapport.pdf Arbetsmiljöverket. (2018). Första linjens chefer inom vård och omsorg (2015/051464).
Hämtad 2 november, 2018, https://www.av.se/globalassets/filer /nyheter/projektrapport_forsta_linjens-chefer_inom_vard_och_omsorg_2015-
051464.pdf?hl=f%C3%B6rsta%20linjens%20chef
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Bergmark, A., Bergmark, Å., & Lundström, T. (2011). Evidensbaserat socialt arbete: teori,
kritik, praktik. Stockholm: Natur & kultur.
Blom, V., Svedberg, P., Bergström, G., Mather, L., & Lindfors, P. (2017). Stress in paid and unpaid work as related to cortisol and subjective health complaints in women working in the public health care sector. International Journal of Workplace Health
Management, 10(4), 286-299. doi:http://dx.doi.org/10.1108/IJWHM-12- 2016-0086
Bogarve, C. (2012). Psykiatrisk rehabilitering, ett redskap i det återhämtningsinriktade arbetet. I C. Bogarve, D., Ershammar & D. Rosenberg (Red.), Rehabilitering och stöd
till återhämtning vid psykiska funktionshinder: möjlighetens metoder för en ny praktik
(s.132-157). (1. uppl.) Stockholm: Gothia.
Bogarve, C., & Ershammar, D. (2012). Att arbeta återhämtningsinriktat. I C. Bogarve, D., Ershammar & D. Rosenberg (Red.), Rehabilitering och stöd till återhämtning vid
psykiska funktionshinder: möjlighetens metoder för en ny praktik (s.67-94). (1. uppl.)
Stockholm: Gothia.
Brouwers, E. P. M., Terluin, B., Tiemens, B. G., & Verhaak, P. F. M. (2009). Predicting Return to Work in Employees Sick-Listed Due to Minor Mental Disorders. Journal of
44 Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Connell, R. (2009). Om genus. (2., utvidgade och omarb. uppl.) Göteborg: Daidalos.
Folkhälsomyndigheten. (2017). Begrepp psykisk hälsa. Hämtad 3 november, 2018, https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-
suicidprevention/psykisk-halsa/begrepp-psykisk-halsa/
Försäkringskassan. (2017). Psykisk ohälsa bakom hälften av alla pågående sjukskrivningar.
Hämtad 24 oktober, 2018,
https://www.forsakringskassan.se/!ut/p/z0/LcixCoAgEIDhZ2lwjFMagjbfQlziyKMkPY8 Ue_0cmn6-Hzw48Iw9nthiYUzD7j3yJtguZRar9FG4EbdK-
0NVCtfYSWkZqH8yhUAJORCPk2ezGm00yG2nD7-QCkQ!/
Griffiths, C. A. (2009). Sense of coherence and mental health rehabilitation. Clinical
Rehabilitation, 23(1), 72-78. doi:http://dx.doi.org/10.1177/0269215508095360
Hanson, A. (2010). Salutogent ledarskap: för hälsosam framgång. Solna: Fortbildning. Herz, M., & Wallroth, V. (2012). Organisation och kön. I C. Kullberg (Red.), Genus i
socialt arbete (s. 72-100). (1. uppl.) Malmö: Liber.
Hirdman, Y. (2003). Genus: om det stabilas föränderliga former. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Hochwälder, J. (2013). Negative life events and mental ill-health among women: A prospective study of the main, moderating and mediating effect of sense of coherence.
Journal of Happiness Studies, 14(6), 1739-1750. doi:http://dx.doi.org/10.1007/s10902-
012-9407-6
Johansson, S., Dellgran, P., & Höjer, S. (2015). Inledning. I S. Johansson, P. Dellgran. & S. Höjer (Red.), Människobehandlande organisationer: villkor för ledning, styrning och
professionellt välfärdsarbete (s.21-40). (1.utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Johansson, S. (2015). Organisationsteoretiska perspektiv på människobehandlande organisationer. I S. Johansson, P. Dellgran. & S. Höjer (Red.), Människobehandlande
organisationer: villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete (s.41-65).
(1.utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Jönson, H., & Harnett, T. (2015). Socialt arbete med äldre. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Kullberg, C. (2012). Introduktion: Genus i socialt arbete. I C. Kullberg (Red.), Genus i
45 Kullberg, C., Skillmark, M., Herz, M., Fäldt, J., & Wallroth, V. (2012). Genus och kön som grund för konstruktioner av kvinnors och mäns sociala problem. I C. Kullberg (Red.),
Genus i socialt arbete (s. 35-71). (1. uppl.) Malmö: Liber.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lamminpaa, A., Kuoppala, J., Vaananen-Tomppo, I., Soc, L., & Hinkka, K. (2012). Employee and work-related predictors for entering rehabilitation: A cohort study of civil servants. Journal of Rehabilitation Medicine, 44(8), 669-676. doi:http://dx.doi.org/10.2340/16501977-1007
Ljungblad, C., Granström, F., Dellve, L., & Åkerlind, I. (2014). Workplace health promotion and working conditions as determinants of employee health. International
Journal of Workplace Health Management, 7(2), 89-104. doi: http://dx.doi.org/10.1108/IJWHM-02-2013-0003
Moll, S. E. (2014). The web of silence: a qualitative case study of early intervention and support for healthcare workers with mental ill-health. BMC Public Health, 14(138), 1- 13. doi: 10.1186/1471-2458-14-138
Olsen, I.B., Øverland, S., Reme, S.E., & Løvvik, C. (2015). Exploring Work-Related Causal Attributions of Common Mental Disorders. Journal of Occupational
Rehabilitation, 25(3), 493-505. doi:10.1007/s10926-014-9556-z
Schütte, S., Chastang, JF., Malard, L., Parent-Thirion, A., Vermeylen, G., & Niedhammer, I. (2014). Psychosocial working conditions and psychological well-being among employees in 34 European countries. International Archives of Occupational and
Environmental Health, 87(8), 897-907. doi:10.1007/s00420-014-0930-0
Sohlberg, P., & Sohlberg, B.-M. (2013). Kunskapens former: vetenskapsteori och
forskningsmetod. (3., [kompletterade och utvidgade] uppl.) Stockholm: Liber.
Stranz, A. (2017). Både omfördelning och erkännande: en väg till ett genusrättvist omsorgsarbete. I E. Gunnarsson & M. Szebehely (Red.), Genus i omsorgens vardag (s. 127-141). (3., uppl.). Malmö: Gleerups.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2018). Rehabiliteringsplan för återgång i arbete. Hämtad 24 oktober, 2018, från Sveriges Kommuner och Landsting, https://skl.se/arbetsgivarekollektivavtal/nyhetsarkivarbetsgivarekollektivavtal/nyhetsarki varbetsgivarfragor/rehabiliteringsplanforatergangiarbete.15587.html
46 Szücs, S., & Andersson Bäck, M. (2015). Ledarskap inom människobehandlande organisationer. I S. Johansson, P. Dellgran. & S. Höjer (Red.), Människobehandlande
organisationer: villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete (s. 232-
251). (1.utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Tornhill, S. (2014). Upp till kamp: Socialistisk feminism och Flickorna i Dagenham.
Feminism i rörliga bilder (s. 86-115). (2., utök. uppl.). Stockholm: Liber.
Vidman, Å. (2012). Sjukskrivning och socialt omsorgsarbete. I L.B. Karlsson & K. Piuva (Red.), Genusperspektiv i socialt arbete (s. 280-297). Stockholm: Natur & kultur.
World Health Organization. (2014) Mental hälsa: ett tillstånd av välbefinnande. Hämtad
18 januari, 2019, från World Health Organization,
47