• No results found

De viktigaste dokumenten som styr landstingets miljöarbete består av miljöpolicyn, miljö- och energiplanen för 2010-2014, landstingets årliga handlingsplan för miljö och energi, landstingets årliga miljö- och energiredovisning samt verksamheternas handlingsplaner för miljö och energi.

Landstingsservice har också tagit fram ett styrdokument som tydliggör organisation och ansvar inom miljöområdet.

På ett övergripande plan regleras ansvaret för att leda och samordna landstingets miljö- och energiarbete i nämndernas reglementen. Det framgår av landstingsstyrelsens reglemente att styrelsen ansvarar för att leda och samordna landstingets miljö- och energiarbete. Av regionala nämndens reglemente framgår att nämnden ansvarar för att samordna landstingets åtaganden inom miljö- och energiområdet.

4.1. Miljö- och energipolicy

Miljö- och energipolicyn är ett policydokument som på ett övergripande plan drar upp riktlinjerna för landstingets miljöarbete. Policyn antogs av landstingsfullmäktige i juni 2010 och består av sju stycken punktsatser för hur alla verksamheter och allt arbete i landstinget ska medverka till en långsiktigt hållbar utveckling. Punkterna rör bland annat förnybara energikällor, upphandling av varor som ger liten miljö- och energibelastning samt engagemang av alla medarbetare i miljöar-betet.

4.2. Miljö- och energiplan 2010-2014

Miljö- och energiplanen utgör grunden till landstingets miljöarbete. Planen utgör också landsting-ets vision inom miljö- och energiområdet fram till 2020. Miljö- och energiplanen knyter an till EU:s övergripande klimatmål samt Sveriges nationella miljömål. I planen konstateras också att det finns regionala miljömål samt en klimat- och energistrategi som fastställts av länsstyrelsen.

Planen sträcker sig över fyra år, dvs en mandatperiod, och revideras i samband med ny mandat-period.

Det fastslås i planen att landstingets huvuduppgifter är att förbättra medborgarnas hälsa och att främja utvecklingen i länet. Skydd av miljön, en hållbar försörjning och effektiv användning av energi och naturresurser är viktiga förutsättningar för en god folkhälsa och en hållbar utveckling.

Landstinget har i sitt arbete lagt särskilt fokus på Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö och God bebyggd miljö. Miljö- och energiplanen fokuserar på ett antal prioriterade miljöområden:

- Energi

Denna granskning fokuseras på områdena transporter, avfall och läkemedel.

Transporter

Inom området transporter tydliggörs att landstingets transporter består av tjänsteresor, sjukresor, interna varutransporter samt upphandlade transporter. Landstinget är vidare även den största intressenten i länets kollektivtrafik och har ansvar för den regionala kollektivtrafiken mellan kom-muner och andra län. Ansvaret omfattar också den regionala tågtrafiken.

Landstinget bedriver ett samverkansprojekt med Trafikverket som heter ”Effektivare transporter”.

Arbetet innebär en utveckling mot mer miljö- och klimatanpassade transporter.

Landstingets vision för 2020 inom området är att ha ett hållbart kommunikationssystem med smarta logistiklösningar, utvecklad distansmötesteknik samt nyttjande av förnybara bränslen till samtliga transporter.

I miljö- och energiplanen räknas ett antal mål upp som landstinget avser uppfylla under planens period 2010-2014. Dessa mål är:

Tjänsteresorna ger upphov till utsläpp av högst 830 ton koldioxid. Målet ska nås genom att utveckla distansmöten och kollektivtrafik samt genom att satsa på gång, cykel, effektivare fordon, förnybara bränslen och minskad flygtrafik. Detta innebär en halvering jämfört med 2009.

Personbilar och lätta lastbilar som köps ska uppfylla kraven i ”förordning om miljö- och trafik-säkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor” samt köras på minst 85% förnybara bräns-len.

Sjukresor ger upphov till högst 900 ton koldioxid från körning med egen bil. Detta innebär en minskning med 30 procent från 2009.

Miljöstyrningsrådets aktuella upphandlingskriterier för godstransporter används vid upphand-ling av varor och tjänster. Leverantörerna av transporttjänster ska redovisa klimatbelastning-en från de transporter som berör landstinget.

Miljökraven i svensk kollektivtrafiks miljöprogram 2009 ska gälla i samband med upphandling av kollektivtrafik. Kollektivtrafiken i Västernorrland med buss sker till minst 50 procent med förnybara drivmedel.

Avfall

Inom området avfall konstateras att hanteringen av avfall i stor utsträckning styrs av lagstiftning.

EUs strategi för avfall innebär att åtgärder ska vidtas för att förhindra att avfall uppstår, samt för att återanvända, återvinna, energiutvinna och i sista hand deponera avfall.

Landstingets vision för 2020 är att avfallet är väl sorterat och är en viktig resurs ur återvinnings-synpunkt. Visionen gör också gällande att internt återvinningsbart avfall går till deponi.

I planen räknas fem mål upp som landstingets avser uppfylla senast 2014.

Den totala mängden avfall ska minska med 15 procent jämfört med 2009.

Andelen avfall som går till materialåtervinning ska vara minst 40 procent.

Andelen avfall som går till deponi ska vara mindre än 2 procent.

Det ska finnas möjlighet att källsortera avfall vid samtliga arbetsplatser.

Rutiner för avfallshantering finns tillgängliga för samtliga medarbetare och information om avfallshantering ges till samtliga medarbetare vid förändring.

Läkemedel

10 Inom området läkemedel konstateras att det finns ett förhållandevis stort antal substanser i lä-kemedel som verkar negativt på miljö och på levande organismer om de kommer ut i sjöar, mark, grundvatten och dricksvatten. Det är av stor vikt att läkemedel tas omhand på ett korrekt sätt och att överblivna läkemedel lämnas in för destruktion. Det fastslås att utbyte ska ske av specifika aktiva substanser. Hur detta ska göras behandlas i den årliga handlingsplanen.

Det konstateras vidare att lustgas har en stor miljöpåverkan, många gånger större än utsläpp av koldioxid. För att minska utsläppen av lustgas till en acceptabel nivå måste destruktionsanlägg-ningar installeras vid de avdeldestruktionsanlägg-ningar där lustgas används i störst utsträckning. Det är i huvudsak vid förlossningsavdelningarna.

Visionen för 2020 fastslår att läkemedelsanvändningen i landstinget ska ge så liten miljöpåver-kan som möjligt. Förskrivande läkare ska ha kunskap om läkemedlens miljöpåvermiljöpåver-kan. Om valet står mellan två läkemedel med samma effekt bör det alternativet väljas som ger minst negativ miljöpåverkan.

Målen att uppnå senast 2014 är följande:

75 procent av förskrivande läkare har genomgått utbildning om läkemedels miljöpåverkan.

Förskrivningen av sömnläkemedel ska minska med 25 procent jämfört med 2010.

Förskrivningen av fluorkinoloner ska minska med 25 procent jämfört med 2010.

De totala utsläppen av lustgas ska minska med 75 procent till 2014 jämfört med 2009.

Utöver dessa mål finns också ett stort antal mål inom andra områden. I miljö- och energiplanen presenteras också arbetet med så kallad intern klimatkompensation. Detta innebär att lands-tingsinternt beteende som ger positiva klimateffekter ska gynnas ekonomiskt. Till exempel läggs interna kostnader på bilkörning och flygtransporter eftersom detta ger stora utsläpp av koldioxid.

Den interna klimatkompensationen ska leda till att denna typ av användning av transporter ska begränsas. Pengarna från den interna klimatkompensationen läggs i ett konto från vilket verk-samheterna sedan kan söka medel för att arbeta med att hållbarhetsanpassa sin verksamhet ytterligare.

Ett område i planen behandlar också miljöledningen i stort. Det fastslås att en förutsättning för att förbättra miljöarbetet är att det bedrivs systematiskt och målinriktat. Ett miljöledningssystem bi-drar till att miljöarbetet blir strukturerat.

Visionen för 2020 är att samtliga verksamheter arbetar mot de fastställda miljömål som finns samt följer de rutiner och instruktioner som finns för respektive målområde. Målsättningen är att miljö- och energihänsyn ständigt tas samt att kontinuerlig uppföljning är en naturlig del av verk-samheten.

Följande mål är uppsatta för 2014:

Landstinget har ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO 14 001 för alla förvaltningar.

Energifrågorna integreras i arbetet.

Landstinget har en central miljöfunktion, miljösamordnare vid förvaltningarna och miljöombud på arbetsplatserna.

Ett miljöråd finns som fungerar som ett utskott för miljö- och energifrågor i landstingsdirektö-rens ledningsgrupp.

En politisk referensgrupp utses av landstingsstyrelsen och har i uppgift att följa genomföran-det av miljö- och energiplanen samt arbetet med de årliga handlingsplanerna.

4.3. Transporter

Landstinget har antagit riktlinjer för tjänsteresor. Riktlinjerna är daterade 2009-04-07, och uppda-terade 2012-05-09. I riktlinjerna, såväl som i resepolicyn, konstateras att medarbetares resor i tjänsten samtliga ska vara beslutade av verksamhetschefen. Särskilda krav ställs på resor utom

länet och utomlands. För resor utanför Norden ska förvaltningschef i förväg godkänna resan. Om resan ska göras av förvaltningschefen är det landstingsdirektören som godkänner resan. Re-spektive chef ska också godkänna valt färdsätt. Särskilda regler finns för resor med bil, tåg, buss, båt, flyg, taxi och samåkning. Vid uppdateringen infördes en skrivning om att ansvarig chef även ska godkänna färdsätt med vilket resan ska genomföras.

Det konstateras i resepolicyn att resor i tjänsten ska planeras och genomföras så de är kost-nadseffektiva, sker på ett miljöanpassat sätt, skapar förutsättningar för ett säkert resande samt sker på ett ansvarsfullt sätt.

Vidare fastslås det i policyn att en övervägning alltid ska göras om ett möte kan hållas via video eller telefon istället för att det kräver en resa.

Under hösten 2012 antogs också riktlinjer för så kallad Intern klimatkompensation. Det konstate-ras att landstinget för att klara miljömålet behöver minska antalet inrikes flygresor samt bilkör-ning. Den interna klimatkompensationen innebär att resor på buss och regionaltåg är kostnads-fria för förvaltningarna medan resor med hyrbil debiteras tre kr extra per mil medan flygresor på sträckan Sundsvall/Härnösand – Stockholm debiteras ett extra påslag med 30 % på biljettpriset.

Vidare konstateras att det från januari 2013 ska göras månatliga uppföljningar av tjänsteresorna, samt att en tillfällig tjänst som reserådgivare inrättas till och med 2014 för att påverka tjänstere-sorna i en hållbar riktning.

4.4. Avfall

Hantering av avfall av olika slag regleras dels i lagstiftning, men även i landstingets egna rutiner och riktlinjer. Upprättad rutin för farligt avfall och biologiskt avfall tar upp hanteringen av smittfö-rande, stickande och skärande avfall, cytostatika och olika kemiska avfall såväl som biologiskt avfall. Rutinen beskriver hur avfallet ska hanteras inom hela landstinget men eftersom verksam-heter skiljer sig åt kan förtydliganden och avvikelser behövas på olika arbetsplatser. Rutinen är omfattande men tar inte upp hur arbetet ska bedrivas för att det farliga avfallet ska minska.

4.5. Läkemedel

Landstingets läkemedelskommitté har tagit fram flera trycksaker rörande läkemedels användan-de och läkemeanvändan-dels påverkan på miljö. Skrifterna riktar sig mot såväl allmänheten som till verk-samma i landstinget.

I miljö- och handlingsplanen fastslås att om valet står mellan två läkemedel som har samma ef-fekt bör det alternativ väljas som har minst negativ miljöpåverkan. Några egentliga rutiner riktade till vården finns ännu inte. Det konstateras dock att då det vid framtagande av landstingsgemen-samma rekommendationer av läkemedel att användas inom rutinsjukvården tas hänsyn till medi-cinsk och farmaceutisk ändamålsenlighet, kostnadseffektivitet samt resultat från miljöklassifice-ring.

4.6. Landstingets årliga handlingsplan för miljö och energi

Utöver den övergripande miljö- och energiplanen tas en årlig handlingsplan fram. I den ska de åtgärder beslutas som krävs för att nå målen i den övergripande planen. I handlingsplanen ska också de åtgärder redovisas som redan vidtagits.

I den övergripande handlingsplanen för 2013 konstateras att varje verksamhet ska bryta ner akti-viteterna och ta fram egna handlingsplaner för att bidra till att målen i miljö- och energiplanen uppnås. Dessa ska innehålla mål och aktiviteter för att uppnå dem, hur uppföljning ska göras samt information om vem som ansvarar för respektive aktivitet. Målen ska inarbetas i de

balan-12 serade styrkorten som varje verksamhet har. Detta ska göras i samband med att miljölednings-systemet införs.

Hittills är det endast serviceförvaltningen som har arbetat in miljöledningssystemet i sitt balanse-rade styrkort. Serviceförvaltningen utsågs till försöksverksamhet för att genomföra arbetet.

De områden som lyfts fram i den årliga handlingsplanen korrelerar med de områden som redovi-sas i miljö- och energiplanen 2010-2014.

Transporter

Inom området transporter ska bland annat följande åtgärder vidtas under 2013:

Konferens rörande arbetet med handlingsprogrammet för effektivare transporter.

Utvärdering av elbilar.

Kunskapsdag genomförs i samband med ny upphandling av tjänstebilar.

Uppföljnings- och mätsystem för transporter tas fram för redovisning av klimatbelastning.

Uppföljning av kampanj för att få personal att resa mer med kollektivtrafik samt gång och cy-kel.

Avfall

Inom området avfall ska bland annat följande åtgärder vidtas under 2013:

Allt farliga avfall som skickas iväg ska vägas och rapporteras.

Ny rutin för avfall tas fram.

Ny rutin för hantering av läkemedelsavfall tas fram.

Läkemedel

Inom området läkemedel ska bland annat följande åtgärder vidtas under 2013:

Informations- och fortbildningsinsatser riktade till läkemedelsförskrivare genomförs.

Utbildningsmaterial tas fram om miljöledningsprocessen.

Destruktionsutrustning som tidigare installerats utvärderas och beslutsunderlag för installation av destruktionsutrustning vid flera enheter tas fram.

I handlingsplanen för året konstateras också att hela landstinget ska vara miljöcertifierat 2014.

Det finns avsatta resurser centralt som arbetar med att stödja förvaltningarnas arbete med att införa miljöledningssystemet. Mer specifika tidplaner för systemets införande finns inte.

4.7. Verksamheternas årliga handlingsplaner för miljö och energi

Landstingsservice

Landstingsservice är den första verksamheten inom landstinget som har certifierats enligt ISO 14001 miljöledningssystem. Detta arbete som inleddes under hösten 2009 och resulterade i cer-tifieringen 2011 har inneburit att miljöarbetet har drivits på ett mer systematiskt sätt genom bl.a.

att identifiera de viktigaste miljöaspekterna, utbilda hela personalen i miljöfrågorna samt att do-kumentera arbetet med miljöfrågorna. Nya verksamhetsområden som ingår i landstingsservice från och med januari 2013 kommer också att ingå i miljöarbetet. I samband med detta kommer nya miljöaspektbedömningar och utbildning genomföras.

Miljöarbetet har integrerats i landstingsservice ordinarie arbete med verksamhetsledning och -styrning. Målen i landstingets och energiplan har inarbetats i landstingsservice egna miljö-mål vilka i sin tur har integrerats i landstingsservice styrkort tillsammans med årliga verksam-hetsmål från landstingets styrelse.

Landstingsservice är det enda verksamhetsområde som ingått i granskningen som har tagit fram en miljöhandlingsplan på verksamhetsnivå. Handlingsplanen beskriver på en övergripande nivå förvaltningens ambitioner inom de olika miljöområdena (t.ex. målet för transporter är att öka

di-stansmötesteknik och minska bilresande) samt hur måluppfyllelse mäts och var resultatet rappor-teras.

Förvaltningens miljöarbete följs upp i tertialrapporterna där miljömålen redovisas samt i separata delårsredovisningar för miljö och i ett miljöbokslut där resultaten sammanställs. Landstingsservi-ce huvudmål för miljö är kopplade till målen i landstingets miljö- och energiplan och översatt till mätbara nyckeltal som är relevanta utifrån förvaltningens verksamhet. Utfallet på förvaltningens egna mål rapporteras inte till den centrala miljöfunktionen. Vidare använder förvaltningen lands-tingets miljö- och energiredovisningar som underlag i sin rapportering.

Förvaltningens miljömål inom de områden som ingår i granskningen omfattar transporter och avfall som framgår i nedanstående tabell.

Område Framgångsfaktor Mått / nyckeltal Mål

Transporter: tjänsteresor Resepolicyn efterlevs Minskat utsläpp av kol-dioxid från tjänsteresor med bil, buss, flyg och tåg 2009-2012/

avfallsru-tiner Mängd avfall till

materi-alåtervinning/total mängd avfall.

Avfallsmängden som går till materialåtervinning ska öka till 30 procent år 2012.

Primärvården

Intervjuade företrädare för primärvården, såväl primärvårdsdirektör som miljösamordnare inom primärvården, konstaterar att det inte finns någon miljöhandlingsplan för innevarande år. Primär-vården framför också kritiken att miljömålen i stor utsträckning utgår från de centrala förvaltning-arna, dvs sjukhusen. Intervjuade företrädare för primärvården anser det vara näst intill omöjligt att nå de övergripande målen rörande transporter till följd av de stora avstånden på landsbygden.

Miljösamordnaren uppger dock att det är positivt att miljöledningssystemet nu också ska imple-menteras i primärvården, men konstaterar samtidigt att det sannolikt kommer bli komplicerat och ta mycket tid i anspråk.

Medicin

Intervjuade företrädare för vårdområdet medicin konstaterar att det inte finns någon miljöhand-lingsplan för innevarande år. Miljöfrågorna har inte prioriterats inom landstingets vårdverksam-het, delvis på grund av att omorganiseringen och den övergripande bilden över landstingets mil-jömål inte anses vara tydlig. Det finns i nuläget ingen miljösamordnare tillsatt för vårdområdet medicin. Det finns dock tydliga trender inom vården för att t.ex. minska användning av antibiotika för att få bättre kontroll över resistenta bakterier vilket är fördelaktigt också ur miljöperspektiv även om frågan inte har prioriterats som miljöfråga.

I likhet med primärvården anser företrädare för medicin att landstingets miljömål avseende transporter kommer att vara svåra att uppnå, åtminstone på kort sikt, på grund av den nya orga-nisationen vilket kräver regelbundna resor mellan Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik.

Implementering av miljöledningssystemet har mötts av visst motstånd eftersom detta arbete an-ses ta nödvändiga resurser från vården. Verksamhetscheferna inom medicin som redan anan-ses ha en mycket hög arbetsbelastning kommer att bära en stor del av ansvaret för arbetet med mil-jöledningssystemet vilket bidragit till den kritiska inställningen.

14

Related documents