Suad

Suads fyrfältskarta visar på en familj bestående av sju personer i Somalia. Det är hennes man och sex barn. Hon hade också nära kontakt med åtta syskon och ytterligare släkt i Somalia. I Somalia har alla många vänner och grannar, berättar hon och säger att det är omöjligt att ange hur många vänner hon hade i sitt sociala nätverk i Somalia. Suad arbetade inte men hade kontakt med andra kvinnor som i likhet med henne var hemma och tog hand om barnen. Hon hade också ofta kontakt med lärarna till de barn som gick i skolan.

Figur 5:6, Suads fyrfältskarta

Familjen har utökats med två personer sedan de kom till Sverige vilket förklaras med att det nu också ingår en styvdotter som hennes man hade från ett tidigare äktenskap samt att de har fått ytterligare ett gemensamt barn. När vi pratar om hennes syskon och övriga släkt berättar hon att ingen av dem finns i Sverige idag så där har en tydlig förändring skett.

En stor förändring i nätverket finns också när det gäller vänner vilket hon förklarar med att Somalia inte är som Sverige ”där alla bara håller sig i sin lägenhet”. I Sverige uppger hon sig ha bekanta men inte någon som hon träffar särskilt ofta eller ser som viktig för henne. Suad sökte sig inte aktivt till olika sociala aktiviteter i Somalia och gör inte det i Sverige heller ”Vad ska man med föreningar och sånt till?”, frågar hon. ”Jag umgås med min familj”, förklarar hon.

När det gäller kontakt med myndigheter så berättar hon att det idag är tre olika myndigheter med vilka hon har kontinuerlig kontakt: Arbetsförmedlingen, försäkringskassan och socialtjänsten. Kontakten med dem sker både muntligt i form av besök och skriftligt genom olika kallelser hon får hemskickade från dem.

Barnen som är mellan sex och sjutton år går i skolan och Suad uppger att hon i kontakt med skolan alltid får en tolk som sitter med. Om hon och hennes man bara dyker upp på skolan utan att ha bokat möte tar de svenska lärarna hjälp av somalisktalande lärare som finns på skolan.

I Suads sfi-grupp finns det sju elever varav tre är somalisktalande. Även denna grupp har en gång i veckan hjälp av en så kallad stödlärare som pratar somaliska.

Suad har alltså inte heller ett socialt nätverk utanför skolans ramar som manar till att använda det svenska språket.

5.2.6 Miriam

Miriam bodde tillsammans med sina fyra barn och sin make i Somalia. Miriams släkt i Somalia var trots att hon själv var ensambarn så stor att hon inte säger sig ha möjlighet att räkna dem ”Mina föräldrar hade bara mig men mina farbröder hade så många barn att det inte ens går att komma ihåg dem utantill”, berättar hon. Hon hade också ett stort antal vänner i Somalia och nämner speciellt en som sin närmsta vän. Myndighetskontakter var i likhet med övriga respondenter obefintliga i Somalia däremot hade hon tät kontakt med barnens lärare och berättar att hon brukade bjuda hem barnens lärare på middag.

Figur 5:7, Miriams fyrfältskarta

När det gäller familjen ser den oförändrad ut i den subjektiva fyrfältskartan men familjekonstellationen är förändrad. Miriam har nu själv ansvar för fem barn eftersom mannen är död och hon har fått ytterligare ett barn i Sverige. I Sverige finns heller inte någon av hennes släktingar.

Hon uppger att hon har lika många vänner här som i Somalia och hon har även en väldigt nära vän. Alla hennes vänner och de grannar hon umgås med i Sverige kommer från Somalia. Hon berättar dock att hon har en granne, en svensk man, som hon ibland pratar lite svenska med: ”Han är en jättegod människa som hälsar och säger god morgon och frågar lite om hur vi har det”. Annars har hon inte någon kontinuerlig kontakt med svensktalande personer men hon berättar att framförallt äldre människor som är ute i samhället är nyfikna och brukar stanna till för att prata lite. De vill främst veta varifrån hon kommer och om hon har barn. Ibland vill de också att hon berättar hur man säger olika saker på somaliska. Dessa människor är dock inte några man kan säga tillhör hennes sociala nätverk.

Inom den dagliga verksamheten träffar Miriam dagligen personalen på de två yngsta barnens dagis. Med dem pratar hon svenska men när de gäller de tre äldre barnens lärare sker samtal med hjälp av tolk – särskilt om det är ett utvecklingssamtal. Hon bjuder inte hem lärarna här i Sverige men ibland tar hon med Sambosa (degknyten fyllda med köttfärs och grönsaker) och bjuder klassen på.

Hon studerar sfi tre timmar om dagen fem dagar i veckan och pratar svenska både på lektionerna och på de flesta rasterna. I hennes grupp är det tolv deltagare varav fem personer kommer från Somalia ”När det är klasskamrater från andra länder med [på rasterna] pratar vi svenska men när det är somalier då pratar vi somaliska”. Förutom en svensktalande lärare har de också en stödlärare en gång per vecka med vilken hon pratar somaliska.

De myndigheter hon har regelbunden kontakt med är sin handläggare på socialen samt försäkringskassan. Här sker kontakten främst på svenska och när det gäller försäkringskassan är kommunikationen överlag skriftlig.