Subjektiva arbetsbördan

När det gäller den subjektiva arbetsbördan så pekar ett flertal teorier (Perski (2002), Iwarson (2002) och stress i arbetslivet (2007) på att om det upplevs att man har för stora krav och för stor arbetsbörda är detta yttre faktorer som kan leda till negativ stress. En av mina enkätfrågor handlade om arbetstiden och om den räckte till för att studie- och yrkesvägledarna hann med sina arbetsuppgifter. Merparten av respondenterna menade att arbetstiden räckte. Den frågan kan även knytas samman med om respondenterna använder sin fritid för att klara av sina arbetsuppgifter. Det svarade majoriteten på att de inte gjorde. Majoriteten av respondenterna ansåg även att de hade en arbetsmängd som kändes acceptabel. Ett par respondenter hade på övriga kommentarer betonat att de hade ”extremt många arbetssökande” just nu. En annan kommentar var att på grund av underbemanning var arbetsbelastningen för närvarande hög. Jag har gjort tolkningen att den subjektiva arbetsbördan påverkar upplevelsen av stress då all teori jag tagit del av pekar på detta. När det gäller studie- och yrkesvägledarna så har jag gjort den tolk- ningen att arbetsbördan och andra yttre faktorer som kan leda till negativ stress över lag inte fanns bland mina respondenter.

9.3. Möjligheten till egen kontroll

Teorin poängterade vikten av egen kontroll som någonting som är väldigt viktigt när det kommer till att motverka negativ stress. Det är viktigt att kunna påverka sin arbets- situation i någon grad. Det finns annars risk att känna hopplöshet över sin situation då man inte kan påverka den och detta kan i sin tur leda till negativ stress. Flexibilitet var ett ord som var återkommande när jag tog del av litteratur om stress. Att man har flexi- bilitet att själv kunna bestämma när eller hur någon arbetsuppgift skall utföras kan vara avgörande för att motverka negativ stress. Enkätundersökningen som jag utförde visade att merparten av respondenterna hade inflytande över när och hur vissa arbetsuppgifter skulle utföras. Det var endast ett fåtal respondenter som inte hade inflytande över när och hur vissa arbetsuppgifter skulle utföras. Jag kan inte dra några slutsatser om de fåtal som inte har något inflytande skulle uppleva mer stress än de respondenter som har in- flytande. Jag har dock gjort tolkningen från resultaten att de flesta som har deltagit i enkäten inte påvisar symtom på stress och de flesta trivs bra med sitt arbete. Då mer- parten av dem som deltagit i enkätundersökningen menar att de har inflytande över sin arbetssituation och teorin tydligt pekar på att det har stor betydelsen när det kommer till upplevelsen av negativ stress så har jag gjort den tolkningen att möjligheten till egen kontroll gällande stress är väsentlig när det kommer till upplevelsen av stress. Någon- ting som stärker detta argument är att det stora flertalet av respondenterna menade att det är en själv som kontrollerar det som händer i ens liv. Om nästan alla respondenter anser detta så påvisar detta ytterligare vikten av att kunna ha egen kontroll på något sätt. I min enkät ställde jag även frågan om respondenterna ansåg att det var omgivningen som kontrollerade det som händer i ens liv. Då teorin om locus of Control pekade på att en person som anser att det är omgivningen som kontrollerar det som händer i ens liv ofta känner hopplöshet då de inte kan kontrollera sin situation vilket i sin tur kan leda till negativ stress. Majoriteten ansåg inte att det var omgivningen som kontrollerade det som hände i ens liv. Detta kan även kopplas samman med egen kontroll och möjligheten att kunna påverka sin arbetssituation då det annars kan leda till negativ stress.

9.4. Krav från klienter

Teorier pekar på att om kraven från omgivningen är för stora (yttre krav) kan detta leda till negativ stress. Kraven som klienterna ställer på studie- och yrkesvägledarna skall vägledarna känna att de kan uppfylla för att undvika upplevelsen av negativ stress. En av mina enkätfrågor var om studie- och yrkesvägledarna kan leva upp till de kraven som klienterna har på dem. Majoriteten svarade att de kan leva upp till de kraven. Som jag nämnt tidigare så visade resultaten från enkäten inte på symptom på negativ stress bland studie- och yrkesvägledarna. Då majoriteten av studie- och yrkesvägledarna kan leva upp till de kraven som ställs på dem från klienterna så är min slutsats att krav från klien- ter påverkar upplevelsen av stress för studie- och yrkesvägledare då teorin också pekar på detta.

9.5. Krav från arbetsledningen

Teorin pekar på att det skall finnas krav från arbetsledningen - dock inte få stora att de inte kan uppfyllas. Är kraven från arbetsledningen för stora kan detta leda till negativ stress. Arbetsledningen är också yttre krav som påverkar upplevelsen av negativ stress. Min enkätfråga var om arbetsledningens krav de hade var acceptabla. Majoriteten sva- rade att de ansåg att kraven var acceptabla. Som jag nämnt tidigare så har min enkät- undersökning visat att studie- och yrkesvägledarna inte lider av typiska stressymptom överlag.

9.6. Stöd från arbetsledningen

Stödet från arbetsledningen är viktigt, speciellt att man kan vända sig och få stöd i sitt arbete vid uppstådd av diverse svårigheter. Teorier visar att bristande stöd från arbets- ledningen kan i sin tur leda till negativ stress. Det är även viktigt att man får åter- koppling och bekräftelse att man gör ett bra arbete från arbetsledningen. För att få svar på denna var en av mina enkätfrågar om de får regelbunden återkoppling från sin chef/arbetsledare på hur de utför sitt arbete. Majoriteten svarade att de instämde delvis

Som jag tidigare skrivit har min enkätundersökning visat att studie- och yrkes- vägledarna inte påvisar stress symptom överlag och majoriteten trivs med sina arbeten.

9.7.Krav från arbetskamrater

Kraven från arbetskamrater på det arbete man utför ska finnas men kraven ska inte vara för stora. Är kraven så stora att de inte kan uppfyllas kan negativ stress uppstå, detta har de teorier jag tagit del av alla pekat på. För att få svar på denna fråga var en av mina enkätfrågor i min enkät om de ansåg att arbetskamraternas krav på en själv var accep- tabla. Majoriteten svarade att de ansåg att kraven var acceptabla. Inga respondenter mot- satte sig detta. Min tolkning med stöd av den teori som finns och som jag tidigare nämnt ett par gånger fanns inte symtom på negativ stress från studie- och yrkesvägledare i min undersökning. Krav från arbetskamrater påverkar upplevelsen av negativ stress för väg- ledarna enligt de teorier jag tagit del av. Jag har dock svårt att göra kopplingar mellan de resultat från min undersökning med de teorier jag tagit del av.

9.8. Stöd från arbetskamrater

Det är väldigt viktigt att man har stöd från sina arbetskamrater på olika sätt. Både att man kan prata av sig vid exempelvis jobbiga situationer och att man kan få stöd gällande olika arbetsuppgifter. Har man inte stöd från sina arbetskamrater kan detta leda till negativ stress enligt de teorier jag har tagit del av. På min enkät frågade jag respon- denterna om de kan få hjälp av sina arbetskamrater för att lösa en arbetsuppgift vid behov. Samtliga respondenter svarade att de kunde detta. Det var ingen respondent som inte kunde få hjälp av sina arbetskamrater. Som jag visade tidigare så har inte min undersökning påvisat att respondenterna upplever negativ stress.

9.9. Underlätta det dagliga arbetet

Den vanligaste anledningen till varför negativ stress uppstår är när arbetsbelastningen är för hög under en längre period. Att försöka underlätta det dagliga arbetet kan därför vara väsentligt för att undvika uppkomsten av negativ stress. En fråga jag ställde i min enkät var om det fanns någonting som skulle kunna göras, ex: hjälpmedel som skulle kunna underlätta arbetet?

Majoriteten svarade att det inte fanns någonting som skulle underlätta deras arbete. En respondent hade skrivit under övrigt att ”fler kollegor” skulle underlätta det dagliga arbetet.

9.10.

Kraven på sig själva

Teorin som finns menar att för stor arbetsbördan inte alltid behöver vara problemet vid negativ stress. Det kan även bero på de inre kraven, de kraven vi har på oss själva. Är dessa krav för stora och inte uppfylls kan detta leda till negativ stress.

Jag ställde följande enkätfrågor för att få svar på den frågan: om kraven på en själv inom arbetet känns rimliga och om de generellt har höga krav på sig själva. Majoriteten svarade att de kraven de har på sig själva inom arbetet känns rimliga. Majoriteten svarade också att de generellt har höga krav på sig själva. Att man generellt har höga krav på sig själv behöver inte betyda att kraven är för stora och orimliga. Majoriteten ansåg ändå att kraven de hade på sig själv inom arbetet känns rimliga.