Substansflöden

Reduktionskraven vid hög skyddsnivå för kväve uppfylldes av alla scenarier bortsett från scenario 2 där hela spillvattenfraktionen går till Glanshammarsverket (figur 25). I dagens situation skulle inte heller scenario 1, där hela spillvattenfraktionen går till Skebäcksverket, uppfylla detta krav. För att scenario 2 ska vara ett alternativ bör Glanshammar byggas om för att kunna minska sina kväveutsläpp.

Väringen har redan höga värden av fosfor varför det bör vara en förutsättning att det scenario som ska implementeras uppfyller hög miljöskyddsnivå för reduktion med avseende på fosfor. Av scenarierna är det endast scenario 9 som inte uppfyller detta krav (figur 26). Även om fosforreduktion hade satts till 70 %, vilket kan vara möjligt vid låg belastning (Ridderstolpe, 2009), hade inte hög skyddsnivå uppfyllts. Om scenariot hade kompletterats med en

fällningsenhet skulle reduktionskravet för fosfor kunna uppnås.

Scenariot med fällningsdammen är det enda scenario som inte uppfyller normal och då inte heller hög miljöskyddsnivå för reduktion av BOD₇ (figur 27). Reduktionsnivån för

fällningsdammen sattes vid beräkningarna till 80 % vilket inte är den högsta möjliga reduktionsnivån. Om fällningsdammen fungerar utmärkt skulle en reduktionsnivå på 90 % kunna uppfyllas (Johansson m.fl., 2005). Ingen efterbehandling som diskuterades under

utvecklingen av VeVa finns implementerad. Anledningen är att det är brist på fria ytor i

83

Återföringen av växttillgänglig fosfor var högst för de sorterande systemen och allra högst med klosettvattensortering. Vid jämförelse av de centralt anslutna systemlösningarna hade de urinsorterande 38 % högre mängd växttillgänglig fosfor och de klosettsorterande hela 92 % högre (figur 30).

En faktor som inte tagits hänsyn till i studien är hur vatten med förhöjt pH-värde från fällningsdammen skulle kunna påverka Väringens status. Om detta scenario väljs bör denna aspekt undersöktes.

7.2.2 Energi

Transporterna visade sig ha en väldigt liten, nästan försumbar, påverkan av

energianvändningen i jämförelse med elförbrukningen och materialframställning för systemkomponenterna (figur 33). Energianvändningen för anläggning och

materialframställning är avsevärt mycket högre för de centralanslutna systemen p.g.a. de långa ledningar som behövs.

En beräkning av energianvändning som kan vara missvisande är energin för framställning av NaCl för dricksvattenbehandling. I scenarierna med centralt vattenverk finns

energianvändningen för saltframställningen för vattenberedningen endast presenterad som elenergi (figur 33). För de lokala vattenverken har i stället elanvändningen och

saltframställningen en varsin post. Mängden fossilenergi för NaCl-framställningen beräknades till 100 MJ per person och år för det lokala vattenverket vilket bör tas hänsyn till vid

jämförelse.

Vid jämförelsen av den totala energianvändningen hade de klosettsorterande centralanslutna systemlösningarna högst energianvändning (figur 36), ca 17 % högre än de andra scenarierna. 7.2.3 Kostnader

Kapitalkostnad

Kapitalkostnaden ökade avsevärt med anläggning av ledningar för de centralanslutna systemen. Kostnaden för reningen av avloppsvattnet är däremot låg för de konventionella systemen (figur 37). Lägsta kapitalkostnaden hade scenariot med fällningsdamm. I jämförelse med kapitalkostnaden som beräknades utifrån median anslutningskostnaden för Sveriges kommuner är den dock tre gånger högre. Anledningen att de konventionella centralt anslutna systemen har en högre kapitalkostand än vad som beräknades utifrån Sveriges kommuner beror antagligen på avståndet till närmsta befintliga nät och avstånden mellan fastigheter i området. Ledningar, som visat sig vara den största utgiftsposten, som behövs per person är högre än medellängden av ledningar per person i resten av landet. I scenariot med

fällningsdamm ingår inte ledningar till det befintliga nätet men ledningar i området. Utesluts kostanden för ledningsdragning i området är den totala kapitalkostnaden fortfarande strax 1,5 ggr så hög än den beräknade utifrån anslutningsavgiften i Sveriges kommuner. Detta beror på att urinsortering tillämpats, vilket utgör den största delen av kapitalkostnaden (75 %), vilket inte är vanligt i resten av landet.

84 Drift- och underhållskostnad

Det är framför allt de klosettsorterande systemen som har stora utgifter för drift och underhåll (figur 38). I Jämförelse med medianvärdet av brukningsavgiften i Sveriges kommuner är det endast scenario 1 och 9 som har en lägre drift- och underhållskostnad per person.

Anledningen till att scenario 2 hamnar högre är nog p.g.a. den anmärkningsvärt höga

elförbrukningen i Glanshammarsverket. De urinsorterande scenarierna, bortsett från scenario 9, hamnar över brukningsavgiften per person av samma anledning som kapitalkostnaden. Årskostnad

Årskostnaden, vilken även är den viktigaste kostnaden att titta på, visar på lägst kostnad för de lokala scenarierna tätt följt av de konventionella systemen och avsevärt dyrast är de centralt anslutna systemen med sortering av klosettfraktioner (figur 39). Även om de lokala

lösningarna är billigare än de andra scenarierna så är det billigaste av dem, scenario 8,

fortfarande nästan dubbelt så dyrt som den summerade anslutnings- och brukningsavgiften för Sveriges kommuner. De lokala lösningarna har en avsevärt mycket högre kostnad för

behandling av avloppsvatten än de konventionella scenarierna. Den höga kostnaden för ledningsdragning i de konventionella systemen gör dock de lokala scenarierna till alternativ kostnadsmässigt.

7.2.4 Effekter av förändrade förutsättningar

Många av de antaganden som användes vid beräkningarna var för framtida scenarier. Dessa kanske inte uppfylls varför det är viktigt att diskutera vilken effekt på resultaten det skulle kunna ge.

Systemkomponenters livslängd

Varje systemkomponent har vid beräkningarna getts en livslängd. Livslängden på

systemkomponenten är en förutsättning för att kunna beräkna kapitalkostnaden per år och även för att kunna jämföra t.ex. kostnader mellan systemkomponenter. Livslängderna har satts efter rekommendationer från teknikleverantörer och litterära källor. De valda livslängderna kan givetvis bli längre om anläggningen tas väl omhand och anläggs på rätt sätt. Det omvända kan självklart också inträffa, att systemkomponenten måste bytas ut innan den uppskattade livslängden gått ut. För att illustrera den inverkan som livslängden har på kapitalkostnaden ges här ett exempel. En markbädd dimensionerad för 25 personer är beräknad att fungera i 25 år men det kanske visar sig att den måste bytas ut redan efter 15 år. Kapitalkostnaden

förändras då från 961 kronor per person och år till 1352 kronor per person och år vilket är en ökning med ca 41 %. Markbädden togs upp som exempel då livstiden i flera studier visat sig variera p.g.a. ett flertal faktorer som anläggning, placering samt skötsel och underhåll (Ridderstolpe, 2009).

85 Antal boende i området

Dimensioneringen av avloppsanläggningarna gjordes utifrån ett antagande om antalet boende i området i framtiden. Om det skulle visa sig att det bor färre än det antagna antalet i området kommer den totala drift- och underhållskostnaden men framför allt kapitalkostnaderna att vara samma eller något lägre. Däremot kommer kostnaderna bli högre än de beräknade räknat per boende i området. Ett lägre antal boende i området skulle inte påverka kapitalkostnader eller drift- och underhållskostnader för rening av avloppsvatten i Skebäcksverket eller

Glanshammar. Detta p.g.a. att de boende i området utgör en så liten del av det totala antalet personer anslutna till dessa verk. Scenariot med fällningsdamm skulle antagligen påverkas mest av ett färre antal boende än beräknat i området. Detta p.g.a. det höga antalet timmar för underhåll och skötsel som antagits inte kommer att minska med ett färre antal personer

anslutna. Annars kommer nog alla scenarier att kostnadsmässigt påverkas ungefär lika mycket av ett färre än antaget antal boende i området.

Återföring av avloppsfraktioner

I dag sker ingen återföring av avloppsfraktioner till produktiv mark i Örebro kommun. I scenarierna har beräkningarna gjorts utifrån antagandet att 100 % ska kunna återföras. Skulle det visa sig att återföringen inte kommer vara möjlig, t.ex. att det saknas en mottagare av avloppsfraktionerna, måste resultaten från fallstudien omvärderas.

Utbyggnad av Skebäcksverket

Om utbyggnaden av Skebäcksverket inte sker som planerat kan inte scenario 1 ses som ett hållbart alternativ då kväveflödet till recipient skulle vara alldeles för högt. De andra

scenarierna med fraktioner till Skebäcksverket påverkas inte på samma sätt då de källsorterar de näringsrika fraktionerna, vilka alltså inte går till Skebäcksverket.

Hygien

Urin innehåller en mindre mängd smittämnen än fekalier. Vid urinsortering kan dock urinen kontamineras av fekalier. Detta har tagits hänsyn till och följer man de lagrings- och

användningsrekommendationer som finns, så skall urinen vara hygieniskt säker att använda (NV, 2009). Det finns också ett flertal exempel på lyckad urinhantering. Från

klosettvattensortering med tillsatt urea för behandling finns mindre erfarenhet vilket kan vara en anledning till att vara extra försiktig och noggrann.