Kommunikationen mellan vårdgivare och patient är av central betydelse för att uppnå en optimal vård och behandling anpassad efter patientens behov och önskemål. En tillfredställande kommunikation kan bidra till att rätt dia-gnos kan ställas samt att rätt behandling kan ges och följas upp. Inom can-cervården är kommunikation av särskilt stor vikt eftersom det rör en livsho-tande sjukdom, som ofta innebär en hög emotionell och psykisk påfrestning för patienten. Detta i kombination med komplicerade behandlingsregimer, hög biverkningsrisk och osäkert utfall av behandlingen medför ett stort be-hov av information, stöd och dialog. Bebe-hovet varierar dock i hög grad mel-lan individer men varierar också genom sjukdomsprocessens olika faser.
Tidigare forskning har visat att kommunikationen mellan patient och läkare inom cancervården haft brister, vilket t ex kan leda till att patienten missför-står information kring behandlingen, eller att viktiga problem och symtom inte diskuteras. Mycket forskning har koncentrerats till att förbättra kommu-nikationen. Exempel på sådana interventioner är införandet av PROMs (pati-entrapporterade data) som t ex livskvalitetsinstrument i klinisk onkologisk rutinvård. Ett annat exempel är utbildningsinsatser i syfte att förbättra läka-res kommunikationsförmåga. För att kunna utvärdera kommunikationen vid läkarbesök behövs valida och tillförlitliga metoder.
Syftet med denna avhandling är att visa på hur kommunikationen mellan onkologer och patienter med GI-cancer ser ut i klinisk praxis i Sverige.
Kommunikation omfattar både det talade språket men också kroppspråk och tystnad. I denna avhandling undersöks den talade kommunikationen, och fokus ligger på vad man samtalar om. I avhandlingen redovisas en kvalitativ innehållsanalys över vilka samtalsområden som förekommer vid onkolo-giska mottagningsbesök. Denna information är viktig för att få en djupare förståelse för vad kommunikationen vid läkarbesöken handlar om, men också för att kunna utvärdera om de metoder som finns tillgängliga för att mäta kommunikation omfattar alla relevanta områden.
Den vetenskapliga litteraturen samt resultat från de första delarbetena i av-handlingen pekar på att psykosociala aspekter av cancersjukdomen inte alltid diskuteras. I avhandlingen återfinns en tidsanalys som visar att fokus vid läkarbesöken var på de medicinska/fysiska aspekterna av sjukdomen och behandlingen, medan psykosociala områden inte alltid diskuterades. Vidare är dessa ämnen, när de väl diskuteras, oftast initierade av patienterna. Därför undersöktes onkologers syn på att samtala om psykosociala ämnen och vilka barriärer de upplever kring detta. Resultatet visar att en majoritet (93%) av Sveriges onkologer upplever en eller flera barriärer när det gäller att samtala om psykosociala frågor med patienter. Vidare anger många onkologer att dessa barriärer påverkar deras kliniska agerande.
Avhandlingen omfattar även en studie kring reliabilitet och användarvänlig-het av en kombination av två olika kommunikationsanalysinstrument som använts och utvecklats för att mäta kommunikation inom onkologisk vård.
Det ena kommunikationsanalysinstrumentet (VCAS) är ett innehållsanalys-instrument som mäter vilka samtalsområden som uppkommer, om ämnet diskuteras eller nämns samt vem som initierar samtalsämnet. Det andra in-strumentet (MIPS global scale) utgörs av globala sub-skalor på vilka en ob-servatör gör övergripande bedömningar av kommunikationen i olika avseen-den, t ex läkarbesökets grad av patientcentrering, psykosocialt fokus och läkarens grad av lyhördhet. Avhandlingen omfattar även en jämförelse av olika metoder (observation, självrapporterade utfall) och olika perspektivs (patient, läkare, observatör) samstämmighet gällande huruvida läkarbesöket innehöll diskussion kring patientens emotionella funktion, samt kvaliteten på kommunikationen.
Slutsatsen av denna avhandling är att de onkologiska läkarbesöken främst behandlar de fysiska aspekterna av cancersjukdomen och att de psykosociala aspekterna av sjukdomen inte alltid diskuteras. Detta kan leda till att pro-blem av psykosocial karaktär riskerar att förbli oupptäckta, vilket i sin tur kan leda till onödigt lidande för patienter med cancer. Avhandlingen visar också att onkologer upplever en rad olika barriärer vid kommunikation kring psykosociala frågor med patienter, varav många påverkar deras kliniska ar-bete. Åtgärder behöver vidtagas för att minska eller eliminera dessa barriärer för att förbättra vård och behandling av patienter med cancer samt för att förbättra onkologernas arbetssituation.
Avhandlingen visar också att olika typer av metoder för att mäta kommuni-kation ger olika resultat. Att använda olika typer av metoder och metoder som utgår från olika perspektiv (patient, läkare, observatör) kan vara värde-fullt i forskningssammanhang då de olika metoderna kan komplettera varandra och ge en djupare förståelse för kommunikationens innehåll och kvalitet.
Vidare visar avhandlingen att det finns kommunikationsanalysinstrument som mäter kommunikationens innehåll (innehållsanalysinstrument) som har god användarvänlighet och god reliabilitet. Kommunikationsanalysinstru-ment som mäter kommunikationen på en global skala uppvisade sämre relia-bilitet och behöver utvecklas vidare avseende bättre användar- och tränings-manual. De kommunikationsanalysinstrument som mäter både innehåll och beteende (interaktionsanalysinstrumenten) kan utvecklas genom att i högre grad skilja mellan olika typer av psykosociala aspekter, t ex social funktion och emotionell funktion.
References
1. Dimbleby R, Burton G. More than words. An introduction to communication.
New York: Routledge; 1998.
2. Prutkin JM, Feinstein AR. Quality-of-life measurements: Origin and patho-genesis. Yale J Biol Med. 2002;75(2):79-93.
3. Patrick DL, Erikson P. Health Status and Health Policy. Oxford: Oxford University Press; 1993.
4. Mead N, Bower P. Measuring patient-centredness: A comparison of three observation-based instruments. Patient Educ Couns. 2000;39:71-80.
5. Mead N, Bower P. Patient-centeredness: A conceptual framework and review of the empirical literature. Soc Sci Med. 2000;51(7):1087-110.
6. Epstein RM, Franks P, Fiscella K, Shields CG, Meldrum SC, Kravitz RL, et al. Measuring patient-centered communication in patient-physician consulta-tions: Theoretical and practical issues. Soc Sci Med. 2005;61(7):1516-28.
7. Ashworth C, Williamson P, Montano D. A scale to measure physician beliefs about psychosocial aspects of patient care. Soc Sci Med. 1984;19(11):1235-8.
8. The World Health Organization Quality of Life assessment (WHOQOL):
Position paper from the World Health Organization. Soc Sci Med.
1995;41(10):1403–9.
9. The World Health Organization Quality of Life Assessment (WHOQOL):
Development and general psychometric properties. Soc Sci Med.
1998;46(12):1569-85.
10. Joyce CRB. Quality of life: The state of the art in clinical assessment. In:
Walker, Rosser, eds. Quality of life: Assessment and application. Lancaster, UK: MTP Press; 1988. pp. 169-79.
11. Graneheim U, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research:
Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Educ Today. 2004 24(2):105-12.
12. Ley P. Communicating with patients. Improving communication, satisfaction and compliance. London: Chapman and Hall; 1988.
13. Baile WF, Aaron J. Patient-physician communication in oncology: Past, present, and future. Curr Opin Oncol. 2005;17(4):331-5.
14. Butow PN, Dunn SM, Tattersall MHN. Communication with cancer patients:
Does it matter? J Palliat Care. 1995;11(4):34-8.
15. Wiggers JH, Donovan KO, Redman S, Sanson-Fisher RW. Cancer patient satisfaction with care. Cancer. 1990;66(3):610-6.
16. Ong LML, De Haes JCJM, Hoos AM, Lammes FB. Doctor-patient commu-nication: A review of the literature. Soc Sci Med. 1995;40(7):903-18.
17. Fallowfield L, Jenkins V. Effective communication skills are the key to good cancer care. Eur J Cancer. 1999;35(11):1592-7.
18. Ong L. Communication between doctors and cancer patients: Taping the initial consultation. Amsterdam: Amsterdam University; 2000.
19. Roter DI, Hall AH. Doctors talking with patients/patients talking with doc-tors. Improving communication in medical visits. 2nd ed. Westport, CT:
Praeger; 2006.
20. Siminoff L, Ravdin P, Colabianchi N, Sturm C. Doctor-patient communica-tion patterns in breast cancer adjuvant therapy discussions. Health Expect.
2000;3(1):26-36.
21. Epstein RM, Street RJ. Patient-centered communication in cancer care: Pro-moting healing and reducing suffering. Bethesda, MD: National Cancer Insti-tute, NIH Publications; 2007.
22. Holland J, Breitbart W, Jacobsen P, Lederberg M, Loscalzo M, McCorkle R.
Psycho-Oncology 2nd ed. New York: Oxford University Press; 2010.
23. Lebel S, Devins G. Stigma in cancer patients whose behavior may have con-tributed to their disease. Future Oncol. 2008;4(5):717-33.
24. Dödsorsaker 2011 [Causes of Death 2011]. Socialstyrelsen [The National Board of Health and Welfare]. Stockholm; 2012.
25. Cancerförekomst i Sverige 2010. [Cancer Incidence in Sweden 2010]. So-cialstyrelsen [National Board of Health and Welfare]. Stockholm: 2011.
26. Morrison V, Bennett P. An introduction to health psychology. Harlow, UK:
Pearson Education Limited; 2006.
27. Flanagan J. Clinically effective cancer care: Working with families. Eur J Oncol Nurs. 2001;5(3):174-9.
28. Northfield S, Nebauer M. The caregiving journey for family members of relatives with cancer: How do they cope? Clin J Oncol Nurs. 2010;14(5):567-77.
29. Fife B, Wright E. The dimensionality of stigma: A comparison of its impact on the self of persons with HIV/AIDS and cancer. J Health Soc Behav.
2000;41(1):51-67.
30. Chapple A, Ziebland S, McPherson A. Stigma, shame, and blame experi-enced by patients with lung cancer: Qualitative study. BMJ.
2004;328(7454):1470-3.
31. Parsons T. The social system. Glencoe IL: Free Press; 1951.
32. Mitchell T. The social and emotional toll of chemotherapy- Patients' perspec-tives. Eur J Cancer Care (Engl). 2007 16(1):39-47.
33. Mitchell T, Turton P. Chemobrain': concentration and memory effects in people receiving chemotherapy - A descriptive phenomenological study. Eur J Cancer Care (Engl). 2011;20(4):539-48.
34. Traa MJ, De Vries J, Roukema JA, Den Oudsten B. Sexual (dys)function and the quality of sexual life in patients with colorectal cancer: A systematic re-view. Ann Oncol. 2012;23(1):19-27.
35. Richardson A, Sitzia J, Brown V, Medina J, Richardson A. Patients' needs assessment tools in cancer care: Principles and practice. London: King's Col-lege; 2005.
36. National Breast Cancer Centre and National Cancer Control Initiative. Clini-cal practice guidelines for the psychosocial care of adults with cancer.
Camperdown, NSW: National Breast Cancer Centre, 2003.
37. Howell D, Mayo S, Currie S, Jones G, Boyle M, Hack T, et al. Psychosocial health care needs assessment of adult cancer patients: A consensus-based guideline. Support Care Cancer. 2012;[Epub ahead of print].
38. Adler N, Page A. eds. Cancer care for the whole patient: Meeting psychoso-cial health needs. Washington, DC: National Academies Press, 2008.
39. McDaniel J, Musselman D, Porter M, Reed D, Nemeroff C. Depression in patients with cancer. Diagnosis, biology, and treatment. Arch Gen Psychiatry.
1995;52(2):89-99.
40. Sellick S, Crooks D. Depression and cancer: An appraisal of the literature for prevalence, detection, and practice guideline development for psychological interventions. Psychooncology. 1999;8(4):315-33.
41. Strong V, Waters R, Hibberd C, Rush R, Cargill A, Storey D, et al. Emotion-al distress in cancer patients: The Edinburgh Cancer Centre symptom study.
Br J Cancer. 2007 Mar 26;96(6):868-74.
42. Thalén-Lindström A, Larsson G, Glimelius B, Johansson B. Anxiety and depression in oncology patients; A longitudinal study of a screening, assess-ment and psychosocial support intervention. Acta Oncol. 2012;[Epub ahead of print].
43. Mitchell AJ, Chan M, Bhatti H, Halton M, Grassi L, Johansen C, et al. Preva-lence of depression, anxiety, and adjustment disorder in oncological, haema-tological, and palliative-care settings: A meta-analysis of 94 interview-based studies. Lancet Oncol. 2011;12(2):160-74.
44. Li M, Boquiren V, Lo C. Depression and anxiety in supportive oncology. In:
Davis M, Fayer P, Ortner P, eds. Supportive oncology. 1st ed. Philadelphia, PA: Elsevier; 2011. pp. 528-40.
45. Brown LF, Kroenke K, Theobald DE, Wu J, Tu W. The association of de-pression and anxiety with health-related quality of life in cancer patients with depression and/or pain. Psychooncology. 2010 Jul;19(7):734-41.
46. Brintzenhofe-Szoc K, Levin T, Li Y, Kissane D, Zabora J. Mixed anxie-ty/depression symptoms in a large cancer cohort: Prevalence by cancer type.
Psychosomatics. 2009;50(4):383-91.
47. Lo C, Zimmermann C, Rydall A, Walsh A, Jones J, Moore M, et al. Longitu-dinal study of depressive symptoms in patients with metastatic gastrointesti-nal and lung cancer. J Clin Oncol. 2010;28(18):3084-9.
48. Latini DM, Hart SL, Knight SJ, Cowan JE, Ross PL, Duchane J, et al. The relationship between anxiety and time to treatment for patients with prostate cancer on surveillance. J Urol. 2007;178(3Pt 1):826-31; discussion 31-2.
49. Andrykowski M. The role of anxiety in the development of anticipatory nau-sea in cancer chemotherapy: A review and synthesis. Psychosom Med. 1990 Jul-Aug;52(4):458-75.
50. Greer J, Pirl W, Park E, Lynch T, Temel J. Behavioral and psychological predictors of chemotherapy adherence in patients with advanced non-small cell lung cancer. J Psychosom Res. 2008;65(6):549-52.
51. Butow PN, Dunn SM, Tattersall MHN, Jones Q. Computer-based interaction analysis of the cancer consultation. Br J Cancer. 1995;71:1115-21.
52. Hack T, Degner LF, Parker PA, Team SC. The communication goals and needs of cancer patients: A review. Psychooncology. 2005;14(10):831-45.
53. Russell B, Ward A. Deciding what information is necessary: Do patients with advanced cancer want to know all the details? Cancer Manag Res.
2011;3:191-9.
54. Rainbird K, Perkins J, Sanson-Fisher R, Rolfe I, Anseline P. The needs of patients with advanced, incurable cancer. Br J Cancer. 2009;101(5):759-64.
55. Jenkins V, Fallowfield L, Saul J. Information needs of patients with cancer:
Results from a large study in UK cancer centres. Br J Cancer. 2001;84(1):48-51.
56. Timmermans LM, van Zuuren FJ, van der Maazen RW, Leer JW, FW K.
Monitoring and blunting in palliative and curative radiotherapy consultations.
Psychooncology. 2007;16(12):1111-20.
57. Miller S. Monitoring versus blunting styles of coping with cancer influence the information patients want and need about their disease. Implications for cancer screening and management. Cancer. 1995;76(2):167-77.
58. Fallowfield LJ, Jenkins VA, Beveridge H. Truth may hurt but deceit hurts more: Communication in palliative care. Palliat Med. 2002;16(4):297-303.
59. Yardley SJ, Davis CL, Sheldon F. Receiving a diagnosis of lung cancer:
Patients' interpretations, perceptions and perspectives. Palliat Med.
2001;15(5):379-86.
60. Bourhis RY, Roth S, MacQueen G. Communication in the hospital setting: A survey of medical and everyday language use amongst patients, nurses and doctors. Soc Sci Med. 1989;28(4):339-46.
61. Mackillop WJ, Stewart WE, Ginsburg AD, Stewart S. Cancer patients' per-ceptions of their disease and its treatment. Br J Cancer. 1988;58(3):355-8.
62. Beadle GF, Yates PM, Najman JM, Clavarino A, Thomson D, Williams G, et al. Beliefs and practices of patients with advanced cancer: Implications for communication. Br J Cancer. 2004;91(2):254-7.
63. Weeks JC, Cook EF, O'Day SJ, Peterson LM, Wenger N, Reding D, et al.
Relationship between cancer patients' predictions of prognosis and their treatment preferences. J Amer Med Assoc. 1998;279(21):1709-14.
64. Quirt CF, Mackillop WJ, Ginsburg AD, Sheldon L, Brundage M, Dixon P, et al. Do doctors know when their patients don't? A survey of doctor-patient communication in lung cancer. Lung Cancer. 1997;18(1):1-20.
65. Gattellari M, Butow P, Tattersall M, Dunn SM, MacLeod C. Misunderstand-ing in cancer patients: Why shoot the messenger? Ann Oncol. 1999;10:39-46.
66. Feldman-Stewart D, Brundage MD, Tishelman C. A conceptual framework for patient-professional communication: An application to the cancer context.
Psychooncology. 2005;14:801-9.
67. Shannon CE, Weaver W. The mathematical theory of communication. Urba-na, IL: University of Illinois Press; 1949.
68. Berlo D. The process of communication. New York, NY: Holt, Rinehart and Winston; 1960.
69. Riccardi VM, Kurtz SM. Communication and counseling in health care.
Springfield IL: Charles C Thomas;1983.
70. Ross R. Speech communication: Fundamentals and practice. 2nd ed.: Pren-tice-Hall: Englewood Cliffs, NJ; 1970.
71. Brammer L, MacDonald G. The helping relationship: process and skills. 8th ed. Boston, MA: Pearson Education, Inc; 2003.
72. Street R. Communication in medical encounters: An ecological perspective.
In: Thompson T, Dorsey A, Miller K, Parrot R, eds. Handbook of health communication. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates; 2003. pp 63-73. 89. Brundage M, Feldman-Stewart D, Tishelman C. How do interventions de-signed to improve provider-patient communication work? Illustrative appli-cations of a framework for communication. Acta Oncol. 2010;49(2):136-43.
74. Bruera E, Sweeney C, Calder K, Palmer L, Benisch-Tolley S. Patient prefer-ences versus physician perceptions of treatment decisions in cancer care. J Clin Oncol. 2001;19(11):2883-5.
75. Bruera E, Willey JS, Palmer JL, Rosales M. Treatment decisions for breast carcinoma: Patient preferences and physician perceptions. Cancer 2002;94(7):2076-80.
76. Degner LF, Kristjanson LJ, Bowman D, Sloan JA, Carriere KC, O'Neil J, et al. Information needs and decisional preferences in women with breast can-cer. J Amer Med Assoc. 1997;277(18):1485-92.
77. Wallberg B, Michelson H, Nystedt M, Bolund C, Degner LF, Wilking N.
Information needs and preferences for participation in treatment decisions among Swedish breast cancer patients. Acta Oncol. 2000;39(4):467-76.
78. Gattellari M, Butow PN, Tattersall MH. Sharing decisions in cancer care. Soc Sci Med. 2001;52(12):1865-78.
79. Dowsett SM, Saul JL, Butow PN, Dunn SM, Boyer MJ, Findlow R, et al.
Communication styles in the cancer consultation: Preferences for a patient-centred approach. Psychooncology. 2000;9(2):147-56.
80. Swenson SL, Zettler P, Lo B. ‘She gave it her best shot right away’: Patient experiences of biomedical and patient-centered communication. Patient Educ Couns. 2006 May 61(2):200-11.
81. Gaston C, Mitchell G. Information giving and decision-making in patients with advanced cancer: A systematic review. Soc Sci Med. 2005;61(10):2252-64.
82. Hack TF, Degner LF, Watson P, Sinha L. Do patients benefit from participat-ing in medical decision makparticipat-ing? Longitudinal follow-up of women with breast cancer. Psychooncology. 2006 Jan;15(1):9-19.
83. Miller BE, Pittman B, Strong C. Gynecologic cancer patients´ psychosocial needs and their views on the physician´s role in meeting those needs. Int J Gynecol Cancer 2003;13:111-9.
84. Detmar SB, Aaronson NK, Wever LD, Muller M, Schornagel JH. How are you feeling? Who wants to know? Patients' and oncologists' preferences for discussing health-related quality-of-life issues. J Clin Oncol.
2000;18(18):3295-301.
85. Taylor S, Harley C, Campbell LJ, Bingham L, Podmore EJ, Newsham AC, et al. Discussion of emotional and social impact of cancer during outpatient on-cology consultations. Psychoonon-cology. 2011 Mar;20 (3):242-51.
86. Söllner W, Zingg-Schir M, Rumpold G, Mairinger G, Fritsch P. Need for supportive counselling - The professionals' versus the patients' perspective. A survey in a representative sample of 236 melanoma patients. Psychother Psy-chosom. 1998;67(2):94-104.
87. Pruyn JF, Heule-Dieleman HA, Knegt PP, Mosterd FR, van Hest MA, Sin-nige HA, et al. On the enhancement of efficiency in care for cancer patients in outpatient clinics: An instrument to accelerate psychosocial screening and referral. Patient Educ Couns. 2004 may; 53(2):135-40.
88. Walker LG. Communication skills: When, not if, to teach. Eur J Cancer.
1996;32A(9):1457-9.
89. Maguire P. Can communication skills be taught? Br J Hosp Med.
1990;43(3):215-6.
90. Wein S, Sulkes S, Stemmer S. The oncologist's role in managing depression, anxiety, and demoralization with advanced cancer. Cancer J. 2010;16(5):493-91. 9. Söllner W, DeVries A, Steixner E, Lukas P, Sprinzl G, Rumpold G, et al.
How successful are oncologists in identifying patient distress, perceived so-cial support, and need for psychososo-cial counselling? Br J Cancer. 2001 Jan;84(2):179-85.
92. McLean M, Cleland J, Worrell M, Vögele C. "What am I going to say here?"
The experiences of doctors and nurses communicating with patients in a can-cer unit. Front Psychol. 2011;2:339.
93. Rogers M, Todd C. Information exchange in oncology outpatient clinics:
Source, valence and uncertainty. Psychooncology. 2002;11(4):336-45.
94. Fallowfield L, Ratcliffe D, Jenkins V, Saul J. Psychiatric morbidity and its recognition by doctors in patients with cancer. Br J Cancer. 2001; Apr 20;84(8):1011-5.
95. Cull A, Stewart M, Altman D. Assessment of and intervention for psychoso-cial problems in routine oncology practice. Br J Cancer. 1995;72(1):229-35.
96. Butow PN, Kazemi JN, Beeney LJ, Griffin A-M, Dunn SM, Tattersall MHN.
When the diagnosis is cancer. Patient communication experiences and prefer-ences. Cancer. 1996 June 15;77(12):2630-7.
97. Sanson-Fisher R, Girgis A, Boyes A, Bonevski B, Burton L, Cook P. The unmet supportive care needs of patients with cancer. Cancer. 2000;88(1):226-37.
98. Cox A, Jenkins V, Catt S, Langridge C, Fallowfield L. Information needs and experiences: An audit of UK cancer patients. Eur J Oncol Nurs.
2006;10(4):263-72.
99. Rutten LJF, Arora NK, Bakos AD, Aziz N, Rowland J. Information needs and sources of information among cancer patients: A systematic review of re-search (1980-2003). Patient Educ Couns. 2005;57(3):250-61.
100. Sapir R, Catane R, Kaufman B, Isacson R, Segal A, Wein S, et al. Cancer patient expectations of and communication with oncologists and oncology nurses: The experience of and integrated oncology and palliative service.
Support Care Cancer 2000;8:458-63.
101. Carlson LE, Waller A, Mitchell A. Screening for distress and unmet needs in patients with cancer: Review and recommendations. J Clin Oncol.
2012;30(11):1160-77.
102. McCool J, Morris J. Focus of doctor-patient communication in follow-up consultations for patients treated surgically for colorectal cancer. J Manag Med. 1999;13(2-3):169-77.
103. Von Essen L, Larsson G, Öberg K, Sjödén PO. Satisfaction with care: Asso-ciations with health-related quality of life and psychosocial function among Swedish patients with endocrine gastrointestinal tumours. Eur J Cancer Care.
2002;11(2):91-9.
104. Detmar SB, Muller MJ, Wever LD, Schornagel JH, Aaronson NK. The pa-tient-physician relationship. Papa-tient-physician communication during outpa-tient palliative treatment visits: An observational study. J Amer Med Assoc.
2001;285(10):1351-7.
105. Hack T, Pickles T, Ruether J, Weir L, Bultz B, Degner L. Behind closed doors: Systematic analysis of breast cancer consultation communication and predictors of satisfaction with communication. Psychooncology. 2010 Jun;19(6):626-36.
106. Ford S, Fallowfield L, Lewis S. Doctor-patient interactions in oncology. Soc Sci Med. 1996;42(11):1511-9.
107. Jacobsen P. Promoting evidence-based psychosocial care for cancer patients.
Psychooncology. 2009;18(1):6-13.
108. Dimoska A, Butow P, Dent E, Arnold B, Brown R, Tattersall M. An exami-nation of the initial cancer consultation of medical and radiation oncologists using the Cancode interaction analysis system. Br J Cancer. 2008 May 6;98(9):1508-14.
109. Grimshaw JM, Eccles MP, Walker AE, Thomas RE. Changing physicians’
behavior: What works and thoughts on getting more things to work. J Contin Educ Health Prof. 2002; 22 (4):237–43.
110. Schofield P, Carey M, Bonevski B, Sanson-Fisher R. Barriers to the provi-sion of evidence-based psychosocial care in oncology. Psychooncology. 2006 Oct;15(10):863-72.
111. Travado L, Grassi L, Gil F, Ventura C, Martins C. Physician-patient commu-nication among Southern European cancer physicians: The influence of psy-chosocial orientation and burnout. Psychooncology. 2005;14(8):661-70.
112. Williamson P, Beitman B, Katon W. Beliefs that foster physician avoidance of psychosocial aspects of health care. J Fam Pract. 1981;13(7):999-1003.
113. Hardman A, Maguire P, Crowther D. The recognition of psychiatric morbidi-ty on a medical oncology ward. J Psychosom Res 1989;33(2):235-9.
114. Maguire P, Booth K, Elliott C, Jones B. Helping health professionals
114. Maguire P, Booth K, Elliott C, Jones B. Helping health professionals