Välfärdsteknik förväntas vara ett sätt att möta utmaningen med en allt växande äldre befolknings behov av en fortsatt god vård och omsorg av äldre. Under hösten 2013 introducerade elektronisk hemtjänst (eHemtjänst) i Västerås, som stöd och hjälp i vardagen via informations- och kommunikationsteknik [IKT]. Teknik som erbjöds var en elektronisk brevlåda, nattkamera samt fast och fjärrstyrd bildtelefon. eHemtjänsten innebar då dag- och nattillsyn, påminnel- ser, svar på larm samt sociala interaktioner. Även anhöriga kunde ta del av tekniken för att kommunicera med den äldre.
Syftet med avhandlingen var att undersöka hur eHemtjänsten påverkar det dagliga livet för äldre och deras anhöriga, med fokus på trygghet och kommu- nikation, samt att utforska biståndshandläggarnas perspektiv på eHemtjänst; deras förväntningar och erfarenheter av implementeringen av eHemtjänsten. Avhandlingen inkluderade två studier om äldre och anhörigas erfarenheter av trygghet och kommunikation, före och efter 6 månaders användning av eHem- tjänsten. Två studier utforskade biståndshandläggarnas föreställningar om eHemtjänst, samt deras förväntningar och erfarenheter av hinder och förutsätt- ningar i uppdraget att handlägga eHemtjänst. Genom individuella och fokus- gruppsintervjuer kunde äldres, anhörigas och biståndshandläggarnas perspek- tiv lyftas fram. Totalt deltog 12 äldre (<65 år), 8 anhöriga samt 30 bistånds- handläggare.
Resultaten visar att eHemtjänsten kan erbjuda både äldre och anhöriga trygg- het. Framför allt nattkameran beskrivs som en trygghetsresurs. Att kunna se och höra varandra genom bildtelefonen innebar ett nytt sätt för de äldre och anhöriga att kommunicera. Det gav en känsla av att vara nära varandra och en utökad delaktighet i varandras liv. Resultatet visar även att den äldre upplevde en besvikelse när tekniken inte fungerade, vid oförmåga av att använda tekni- ken, eller när tekniken inte användes som det var tänkt. Tankar om integritet och att eHemtjänsten kan innebära en framtida minskad fysisk kontakt för äldre lyftes också fram. Biståndshandläggarna uppfattade att eHemtjänsten kan förhöja kvalitén på den äldres dagliga liv, om den äldre beviljas rätt teknik i rätt tid. Resultaten visar dock att biståndshandläggarna har svårt att erbjuda eHemtjänst. Det finns ett utbrett motstånd av att använda tekniken i hemtjäns- ten, där även biståndshandläggarnas egna attityder och okunskap är ett hinder. Biståndshandläggarna menar att de behöver stöd ifrån samhället där media kan vara till hjälp att informera om eHemtjänsten. Äldre, anhöriga och vård- personal behöver även få kunskap och vara delaktiga när tekniken ska införas. Biståndshandläggarna själva behöver få arbeta i en tydlig organisation, med en arbetssituation som ger dem tid och möjligheter till att lära sig sitt nya upp- drag.
62
13 Acknowledgements
Inledningsvis vill jag ödmjukt tacka alla äldre, anhöriga och biståndshandläg- gare som valt att delta i studierna. Tack för att ni delat med er av er tid, och för att jag välkomnats in i era hem och till era arbetsplatser. Tack för att jag fått tagit del av era värdefulla erfarenheter och tankar.
Därefter vill jag tacka mina handledare professor Lene Martin och docent Christine Gustafsson för ert stöd, ert engagemang och tålamod. Ni har båda generöst delat med er av er kunskap och det har varit en ynnest att få ha er vid min sida.
Ett stort tack till Mälardalens högskola, HVV och Västerås stad som finansi- erat och gav mig möjligheten till att genomföra doktorandprojektet.
Jag vill också rikta mitt tack till Christina Becker, Boel Bolvig, Karin Andre- asson, Sandra Kleveland, Åsa Löving, Mats Rundkvist samt Emma Ivsjö (samtliga verksamma i Västerås stad när projektet pågick). Ni har alla varit ett stort stöd och på olika sätt varit delaktiga till att projektet kunnat genomföras. Ett stort tack till alla mina arbetskamrater på HVV. Speciellt tack till avdel- ningschef Cecilia Rydlo för din lyhördhet och ditt stöd. Anki Dahlin och Christina Kantola, tack för er vänlighet och era glada hejarop.
Alla mina doktorandvänner, tack för en fantastisk resa tillsammans. Jag vill
speciellt tacka radarparet Camilla Ramsten och Jessica Höglander som varit mig behjälpliga med allt ifrån teknikstöd till metodlära. Anna Åkerberg och Anna Stålberg, tack för att jag fått vara delaktig i era projekt, samt alla prak- tiska frågor ni svarat på. Rose-Marie Pajala Johansson, min kära mentor, tack för alla våra samtal och dina kloka råd. Sylvia Olsson, tack för din vänskap samt för din insats i min fokusgruppsstudie. Fantastiska Maria Norfjord van Zyl, tack för att du funnits vid min sida från dag 1.
Mina kära vänner Susanne Forsgren och Thomas Johansson, tack för att jag fått ”vila” i samvaron med er.
Slutligen vill jag tacka min kära familj, tack mamma, pappa och svärmor för att ni funnits där. Max och Anna, Josefine och Wilmer, tack för allt ni är. Min älskade Mikael, - tack!
63
References
Allwood, J. (1986). Några perspektiv på mänsklig kommunikation. J. Allwood (Ed.), Mänsklig kommunikation. Department of Linguistics. University of Göteborg, Sweden.
Barter, R., & Renold, M. (1999). The use of vignettes in qualitative research.
Social research update. Issue 25. Retrieved from http://sru.soc.sur-
rey.ac.uk/SRU25.html
Blusi, M. (2014). E-Health and information – and communication technol-
ogy (ICT) as support system for older family caregivers in rural areas
(Doctoral dissertation no:203). Mid Sweden University, Sundsvall, Sweden.
Boman, I-L., Rosenberg, L., Lundberg, S. & Nygård, L. (2012). First steps in designing a videophone for people with dementia: Identification of us- ers’ potentials and the requirements of communication technology.
Disability and Rehabilitation: Assistive Technology, 7(5), 356–363.
British Medical Association. (2009). The ethics of caring for older people (2nd ed.). Chichester: Wiley-Blackwell.
Brunnberg, E., & Johansson, C. (2015, March). Older persons, family, local authorities and NGOs – Swedish social worker’s use of the family as a resource in the care of the elderly. In Who will take care of the el-
derly? – The roles of the family and the public sector in Sweden, Ja- pan and Korea. Symposium conducted at Mälardalen University,
Eskilstuna, Sweden.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B O. & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. [To understand care science] Lund, Sweden: Studentlitteratur.
De Donder, L., De Witte, N., Buffel, T., Dury, S., & Verté, D. (2012). Social capital and feelings of unsafety in later life: A study on the influence of social networks, place attachment, and civic participation on per- ceived safety in Belgium. Research on Aging, 34, 425 –448.
Duner, A. & Nordström, M. (2006). The discretion and power of street-level bureaucrats: An example from Swedish municipal eldercare. Euro-
pean Journal of Social Work, 9(4), 425–444.
Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. J of
Advanced Nursing, 62, 107–115.
64
Essén, A. (2008). The two facets of electronic care surveillance: An explora- tion of the views of older people who live with monitoring devices.
Social Science & Medicine, 67, 28–136.
European Union [EU]. (2013). ICT for societal challenges. Luxembourg: Publications Office of the European Union.
European Union [EU]. (2014). Adequate social protection for long-term care
needs in an ageing society. Luxembourg: Publications Office of the
European Union.
Fiske, J. (1997). Kommunikationsteorier: en introduction. [Communication theories: an introduction]. Stockholm, Sweden: Wahlström &
Widstrand.
Giddens, A. (2006). Sociology (5th ed.). Cambridge: Polity Press.
Golinowska, S., Groot, W., Baji, P., & Pavlova, M. (2016). Health promo- tion targeting older people. BMC Health Serv Res, 16(5), 345–346. Government Offices of Sweden [Regeringskansliet]. (1998). Nationell han-
dlingsplan för äldrepolitiken [National Action Plan for Elderly poli-
tics] (Government proposition 1997/98:113). Stockholm: Regering- skansliet
Government Offices of Sweden [Regeringskansliet]. (2010). The future need
for care: Results from the LEV project. (Art. No: S2010.021). Re-
trieved from http://www.government.se/reports/2010/10/the-future- need-for-care---results-from-the-lev-project/
Government Offices of Sweden [Regeringskansliet]. (2013). Future chal-
lenges facing Sweden: Final report of the Commission on the Future of Sweden. Translation of Ds 2013:19. Stockholm: Regeringskansliet
Government Offices of Sweden [Regeringskansliet]. (2017). Läs mig! Nat-
ionell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer. Betän- kande av Utredningen om nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen.
[Read me! National quality plan for health and social care for older people: Report of the study of an national quality plan for elderly care]. Statens offentliga utredningar. SOU 2017:21. ISBN 978-91-38- 24581-. Retrieved from: http://www.regeringen.se/rattsdokument/sta- tens-offentliga-utredningar/2017/03/sou-201721/
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trust- worthiness. Nurse Education Today, 24, 105–112.
Happer, C., & Philoa, G. (2013). The Role of the media in the construction of public belief and social change. Journal of Social and Political Psy-
chology, 1(1). doi:10.5964/jspp.v1i1.96
Hawley-Hague, H., Boulton, E., Hall, A., Pfeiffer, K., & Todd, C. (2014). Older adults’ perceptions of technologies aimed at falls prevention, detection or monitoring: A systematic review. International Journal of
65 Hensel, B K., Parker - Oliver, D., & Demiris, G. (2007). Videophone com-
munication between residents and families: A case study. Journal of
Am. Medical Directors Association, 8, 123–127.
Hensel, B K, Parker Oliver, D., Demiris, G., & Rantz, M. (2009). A compar- ison of video-based resident. Family communication in a nursing home and a congregate living facility. Journal of American Medical
Directors Association, 10, 342–347.
Hofmann, B. (2013). Ethical challenges with welfare technology: A review of the literature. Sci Eng Ethics, 19, 389–406
Hsieh, H., & Shannon, S.E. (2005). Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative Health Research, 15, 1277–1288.
Hughes, R., & Huby, M. (2004). The construction and interpretation of vi- gnettes in social research. Social Work & Social Sciences Review,
11(1), 36–51.
In View AB. Retrieved 2016-08-23 from: www.ippi.se Joicecare AB. Retrieved 2016-06-22 https://joicecare.se/en/
Kapadia, V., Ariani, A., Li. J., & Ray, P.K. (2015). Emerging ICT imple- mentation issues in aged care. International Journal of Medical Infor-
matics, 84, 892–900.
Kitzinger, J. (1994). The methodology of focus groups: The importance of interaction between research participants. Sociology of Health, 16(1), 103-121.
Kitzinger, J. (1995). Qualitative research: Introducing focus groups. BMJ,
311, 299 – 302.
Krueger, R.A., & Casey, M.A. (2015). Focus groups: A practical guide for
applied research (5th ed.). Thousand Oaks, CA: Sage Publications.
Kvale, S., & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. [The qualitative research interview]. Lund, Sweden: Studentlitteratur Lagergren, M. (2013). Äldreomsorgens ”debutanter”. [The debutants of the
elderly care].Rapport 2013:7. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.
Larsson, K., & Thorslund, M. (2006). Chapter 8: Older peoples’ health.
Scandinavian Journal of Public Health, 34(67), 185–198
Lee, C., & Coughlin, J.F. (2015). PERSPECTIVE: Older adults’ adoption of technology: An integrated approach to identifying determinants and barriers. J Prod Innov Manag, 32(5), 747–759
Lee, E. (2015). Do technology-based support groups reduce care burden among dementia caregivers? A review. Journal of Evidence-Informed
Social Work, 12 (5), 474–487. doi:10.1080/15433714.2014.930362
Liamputtong, P. (2007). Researching the vulnerable: A guide to sensitive re- search. London: Sage.
Lincoln, Y.S., & Guba, E.G. (1987). Naturalistic Inquirers. Newbury Park, CA: Sage
66
Lindelöf, M., & Rönnbäck, E. (2004). Att fördela bistånd. Om
handläggningsprocessen inom äldreomsorgen [Distributing assistance
to the elderly: The case handling process within elder care] (Doctoral dissertation, no 41). Umeå University. Umeå, Sweden.
Loh, P K., Flicker, L., & Horner, B., (2009). Attitudes toward information and communication technology (ICT) in residential aged care in West- ern Australia. Journal of the American Medical Director Association,
10(6), 408–413.
Lundberg, S. (2014). The results from a two-year case study of an infor- mation and communication technology support system for family caregivers. Disability and Rehabilitation: Assistive Technology, 9(4), 353–358.
Melander-Wikman, A., Fältholm., & Gard, G. (2008). Safety vs. privacy: El- derly persons’ experiences of a mobile safety alarm. Health and So-
cial Care in the Community, 16(4), 337–346.
Melander-Wikman, A. (2012). Definitioner och modeller för e-Hälsa [Defi- nitions and Models for e-Health]. In G. Gard & A. Melander-Wikman (Eds.), E-hälsa – innovationer, metoder, interventioner och perspektiv (pp. 17–31). Lund, Sweden: Studentlitteratur
Ministry of Health and Social Affairs [Socialdepartementet]. (2014).
Åtgärder för att främja äldres hälsa, trygghet och självbestämmande
[Actions to promote older people's health, security and self-determina- tion] (Committee directives, 2014: 2). Retrieved from:
http://www.regeringen.se/49bbc5/conten-
tassets/916d22a440704df2bd6f48c94c662737/atgarder-for-att-framja- aldres-halsa-trygghet-och-sjalvbestammande-dir-20142
Ministry of Health and Social Affairs [Socialdepartementet]. (2015). Na- tionell kvalitetsplan för äldreomsorgen. [National quality plan for el- derly care] (Committee directives, 2015:72). Retrieved from:
http://www.regeringen.se/49e9fa/conten-
tassets/ddd4ca46678948b6a49bae8a3f56931d/nationell-kvalitetsplan- for-aldreomsorgen-dir2015_72_webb.pdf
Ministry of Health and Social Affairs & Sweden's municipalities and county councils. (2016). Vision e-hälsa 2025 – gemensamma utgångspunkter för digitalisering i socialtjänst och hälso- och sjukvård [Vision eHe- alth 2025 - Common starting points for digitization in social services and healthcare] (S2016/01874/FS) Artikelnr: S2016.004. Re-
trieved:http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/04/vi- sion-e-halsa-2025/
National Board of Health and Welfare [Socialstyrelsen].(2011:12).
Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre [National Board of Health and Welfare’s general
guidelines on basic skills of staff working in social services care for the elderly 2011]. National Board of Health and Welfare, Stockholm.
67 National Board of Health and Welfare [Socialstyrelsen]. (2014). Anhöriga
som ger omsorg till närstående. Fördjupad studie av omfattning och konsekvenser [Relatives who care for close relatives. In-depth study of
extent and consequences] Art.no 2014-10-10. Retrieved from: https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attach- ments/19540/2014-10-10.pdf
National Board of Health and Welfare [Socialstyrelsen]. (2016a). Vård och
omsorg om äldre Lägesrapport 2016 [Health and social care of the
Older, Status Report 2016]. Retrieved from http://www.socialstyrel- sen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20088/2016-2-29.pdf National Board of Health and Welfare [Socialstyrelsen]. (2016b). Stöd till
anhöriga. Vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap. 10 § socialtjänstlagen [Support for relatives. Guidance to the municipalities for the application of Chapter 5, Section 10 of the Social Services Act] Art.no 2016-7-3. Retrieved from: http://www.socialstyrel-
sen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20286/2016-7-3.pdf 170514 National Board of Health and Welfare [Socialstyrelsen]. (2016c). Individens
behov i centrum. Behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med dokumentation av individens behov utifrån ICF [Individual needs in the centre: Needs-oriented and systematic working method with documentation of the individual’s needs based on ICF]
Artikelnummer 2016-6-26. Retrieved from: https://www.socialstyrel- sen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20239/2016-6-26.pdf 170422 National Board of Health and Welfare [Socialstyrelsen] (2016d). Så tycker
de äldre om äldreomsorgen 2016 En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende [Older peoples’ thoughts about elderly care 2016: A nationwide sur- vey of the elderly’s perception of the quality of home care and special housing]. Art.no 2016-10-2. Retrieved from: http://www.socialstyrel- sen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20356/2016-10-2.pdf 170312 National Board of Health and Welfare [Socialstyrelsen] (2017a). E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2017. Redovisning av en uppföljning av utvecklingen inom e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna [E-health and welfare technology in the municipalities 2017: Reporting a fol- low-up of e-health and welfare technology development in the munici- palities]. 2017-4-22. Retrieved from http://www.socialstyrel-
sen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20602/2017-4-22.pdf National Board of Health and Welfare [Socialstyrelsen]. (2017b). Vård och
omsorg om äldre Lägesrapport 2017 [Care and social care for older
Status Report 2017]. Art.no. 2017-2-2. Retrieved from: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-2-2
Nicholson, N.R. (2012). A review of social isolation: An important but un- derassessed condition in older adults. J Primary Prevent, 33, 137–152.
68
Nilsen, E.R, Dugstad, J., Eide, H., Knudsen Gullslett, M., & Eide, T. (2016). Exploring resistance to implementation of welfare technology in mu- nicipal healthcare services: a longitudinal case study. BMC Health
Services Research, 16(657), 1–14.
Nordenfelt, L. (1995). On the nature of health. An action-theoretic ap-
proach. Dordrecht: Kluwer Academic Publisher.
Norman, E. (2010). BISTÅNDSHANDLÄGGARE − att vakta pengar eller
bedöma äldres behov [Care manager: To guard money or assess older
persons’ needs] Stockholms läns Äldrecentrum. Retrieved from http://www.aldrecentrum.se/Global/Rap-
porter/2010/2010_13%20Bist%C3%A5ndshandl%C3%A4ggare_Hem sida.pdf
Oh, H., Rizo, C., Enkin, M., & Jadad, A. (2005). What is eHealth (3): a sys- tematic review of published definitions. J Med Internet Res, 7(1), 1– 12.
Olsson, A.K., Engström, M., Skovdahl, K., & Lampic, C. (2012). My, your and our needs for safety and security: Relatives’ reflections on using information and communication technology in dementia care. Scand J
Caring Sci, 26, 104–112.
Olsson, A.K., Skovdahl, K., & Engström, M. (2016). Using diffusion of in- novation theory to describe perceptions of a passive positioning alarm among persons with mild dementia: A repeated interview study. Geri-
atrics, 16(3), 1-6.
Pagliari, C., Sloan, D., Gregor, P., Sullivan, F., Detmer, D., Kahan, J P., Oortwijn, W., & MacGillivray, S., (2005). What Is eHealth (4): A Scoping Exercise to Map the Field. J Med Internet Res, 7 (1), 1-20. Patton, M.Q. (2015). Qualitative research and evaluation methods (4th ed.).
London: Sage Publications.
Peek, S.T.M., Wouters, E.J.M, van Hoof, J., Luijkx, K.G., Boeijed, H.R., & Vrijhoef, H.J M. (2014). Factors influencing acceptance of technology for aging in place: A systematic review. International Journal of Med-
ical Informatics, 83(4), 235–248.
Pettersson, I., Lilja, M., & Borell, L. (2012). To feel safe in everyday life at home: A study of older adults after home modifications. Ageing & So-
ciety, 32, 791-811.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing research: Generating and as-
sessing evidence for nursing practice (9th ed.). Philadelphia: Wolters
Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Postema, T.R.F, Peeters, J.R., & Friele, R.D. (2012). Key factors influencing the implementation success of a home telecare application. Interna-
69 Rönnbäck, E. (2011). Att bedöma behov och fatta beslut om bistånd [As-
sessing needs and making decisions about assistance]. In T. Strand- berg (Ed.), Förhållningssätt och möten. Arbetsmetoder i social om-
sorg (pp. 43–67). Lund: Studentlitteratur
Segesten, K. (1994). Patienters upplevelser av trygghet och otrygghet [Pati- ents' perceptions of safety and unsafety]. In Nytryck (Ed.). Göteborg, Sweden: K & K Segesten
SFS. 1990:782. Arkivlagen [Archive Act]. Ministry of culture. Govern- ment’s office. Retrieved from https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arkivlag-1990782_sfs- 1990-782
SFS. 1991:900. Kommunallagen [Municipiality Act]. Ministry of Finance. Government’s office. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kommunallag- 1991900_sfs-1991-900
SFS. 1998:204. Personuppgiftslagen [Personal Data Act]. Ministry of Jus- tice. Government’s office. Retrieved from https://www.riks-
dagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattnings- samling/personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204
SFS. 2001:453. Socialtjänstlag [Social Service Act]. Retrieved from https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-for- fattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
SFS. 2008:962. Lag om valfrihetssystem [Freedom of Choice Act]. Re- trieved from https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/doku- ment/svensk-forfattningssamling/lag-2008962-om-valfrihets- system_sfs-2008-962
SFS. 2017:30. Hälso och sjukvårdslag [Health and Medical Services Act]. Retrieved from https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/doku- ment/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30 SOSFS. 2007:17. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning
av ärenden som avser äldre personer [Personnel competence in mana-
ging and following up cases related to older persons]. Stockholm: So- cialstyrelsen.
Statistics Sweden (2015). DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2015:2. Sveriges
framtida befolkning 2015–2060 [DEMOGRAPHICAL REPORTS
2015: 2. Sweden's future population 2015-2060]. Retrieved from: https://www.scb.se/Statistik/_Publika-
tioner/BE0401_2015I60_BR_BE51BR1502.pdf
Swedish Association of Local Authorities and Regions (2017). Valfrihets-
system i kommuner 2017 - Beslutsläget i införandet av LOV [Freedom
70
in the introduction of LOV]. Retrieved from: https://skl.se/down- load/18.724e50fc15cc52c581717676/1498054981750/LOV- karta%20april-2017-webb.pdf 170908
Swedish National Council on Medical Ethics (2014). Smer rapport 2014:2.
Robotar och övervakning i vården av äldre – etiska aspekter [SMER
report 2014:2. Robots and surveillance in the care of the elderly: Ethi- cal aspects].Retrieved from: http://www.smer.se/wp-content/up- loads/2015/02/Smer-2014_2_webb.pdf
Swedish Society of Nursing. (2015). Familje Fokuserad omvårdnad [Family focused care]. Retrieved from https://www.swenurse.se/globalas- sets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjuk- skoterskeforening/ssf-om-publika-
tioner/ssf.om.familjefokuserad.omvardnad.webb.pdf 170416
Swedish Society of Nursing. (2016). Personcentrerad vård [Person-centred care]. Retrieved from https://www.swenurse.se/globalassets/01- svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskefore- ning/ssf-om publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_person- centrerad_vard_oktober_2016.pdf 170510
Swedish Research Council (2017). Good research practice. The Swedish Research Council’s expert group on ethics. Swedish Research Coun- cil. Retrieved from: https://publikationer.vr.se/en/product/good-re- search-practice/
Szebehely, M., & Trydegård, G.B. (2012). Home care for older people in Sweden: A universal model in transition. Health and Social Care in
the Community, 20(3), 300–309.
Sävenstedt, S. (2004). Telecare of frail elderly reflections and experiences
among health personnel and family members (Doctoral thesis). Umeå
University.
Sävenstedt, S., Sandman, P.O., & Zingmark, K. (2006). The duality in using information and communication technology in elder care. Journal of
Advanced Nursing, 56(1), 17–25.
Sävenstedt, S. & Florin, J. (2013). Informations- och kommunikationsteknik. [Information and communication technology]. In Edberg, Ehrenberg, Friberg, Wallin, Wijk., & Öhlén (Eds), Omvårdnad på avancerad nivå