Från den 1 juli 2005 ändrades den svenska lagstiftningen och sedan dess erbjuds även lesbiska par som önskar bilda familj med barn assisterad be- fruktning med donerade spermier. Behandlingen utförs på de sju universi- tetssjukhusen i landet som utför behandling med donerade könsceller dvs ägg och spermier. Par som önskar assisterad befruktning med donerade könsceller genomgår en noggrann medicinsk och psykologisk utredning. Allvarliga medicinska ärftliga sjukdomar, allvarlig psykisk sjukdom och alkohol och eller drogmissbruk är skäl som kan leda till att par nekas be- handling. Det är det blivandet barnets förutsättningar för en god uppväxt och ett gott föräldraskap som ligger till grund för detta.
Den lesbiska partnern, som ofta kallas medmamma i Sverige, måste god- känna donationen och med sitt namn underteckna ett donationsformulär. I och med detta så erhåller medmamman full status som förälder till det bli- vande barnet, med alla juridiska rättigheter och skyldigheter som föräldra- skap innebär. I Sverige tillämpas donation med ”identifierbar donator”. Detta innebär att det blivande barnet har rätt att i mogen ålder erhålla identifie- rande information om donatorn. Föräldrarna till barnet har ingen laglig rätt att erhålla denna information, liksom att donatorn inte har rätt att erhålla information till vilket par donationen har gått till eller resultatet av donation- en. Föräldrar som genomgår behandling med donerade spermier, både les- biska och heterosexuella par, uppmanas och uppmuntras att tidigt börja prata och berätta för barnet om dess tillblivelse. Forskning har visat att det är sär- skilt traumatiskt att i t ex tonåren få sådan information om sitt ursprung.
I heterosexuella par utreds både kvinnan och mannen för att hitta orsaken till barnlöshet. I lesbiska par genomgår bara kvinnan som ska genomgå be- handling medicinsk utredning. Barnlöshet förekommer i alla delar av världen och ca 9-15 % av människor i den reproduktiva åldern drabbas. Infertilitet är lika vanlig hos kvinnor som hos män. Vanliga orsaker är äggledarskada (15 %), utebliven ägglossning (15 %) spermiefaktorer t ex lågt antal eller dålig kvalitet (30 %), orsaker från livmoderhalsen (5 %), dålig äggreserv (15 %) och ca 20 % av all infertilitet förblir oförklarad. Infertilitet ökar idag och framförallt hänger det samman med att barnafödande och familjebildning senareläggs. Övervikt är en annan faktor som starkt bidrar till nedsatt fertili- tet.
Assisterad befruktning är medicinskt avancerad och högteknologisk. Att inseminera spermier är den mindre komplicerade av metoderna. Via en tunn
kateter injiceras spermier direkt in i kvinnans livmoder. Vid IVF (in-vitro fertilisering), som är betydligt mer avancerad befruktas ägg och spermier utanför kroppen, i dagligt tal kallas detta för ”provrörsbefruktning”. Kvinnan genomgår ofta en hormonstimulering för att stimulera fram många bra ägg som sedan vid ett och samma tillfälle plockas ut från äggstocken. Detta görs på fertiliteskliniken, ungefär som en liten operation, kvinnan får lätt sedering och smärtlindring och äggen plockas ut via slidan. När sperma befruktat äggen utvecklas detta till ett embryo. Paret återkommer till kliniken och em- bryot återförs in i kvinnans livmoder. Assisterad befruktning är för många par väldigt psykiskt krävande. Även lesbiska kvinnor kan ha en infertilites- faktor och behöva IVF-behandling.
Syftet med denna avhandling var att studera och jämföra kvalitet i parre- lationen, psykisk hälsa och föräldrastress hos lesbiska och heterosexuella par som genomgår assisterad befruktning. Man vet sedan tidigare att tiden från att man planerar att skaffa barn fram till det första året efter barnets födelse, ”the transition to parenthood”, är en särskilt skör tid. Att genomgå assisterad befruktning gör denna tid extra utsatt. Lesbiska par är dessutom en ny grupp av patienter och föräldrar i Sverige som vi hittills inte har mycket kunskap om. Vi ville därför bidra till att fylla denna kunskapslucka.
Denna studie är en multicenterstudie, vilket innebär att data samlades in på samtliga kliniker som bedriver donationsverksamhet. Detta gör att man får ett bra urval och variation på de som deltar i studien. De sju universitets- sjukhus som deltog var Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Örebro, Göteborg, Malmö. Data samlades in vid tre tillfällen; (1) när paret blev ac- cepterade för behandling, (2) efter första behandling ca 2 månader senare och (3) 12-18 efter avslutad behandling när ett eventuellt barn fyllt 1 år. Data insamlades via enkäter. Från början ingick 165 lesbiska par och 151 hetero- sexuella par och i studie III ingick även par med en spontangraviditet.
Studie I undersökte parens uppfattning om nöjdhet och kvalitet med sin relation vid behandlingens start. Lesbiska och heterosexuella IVF par ingick. Upplevelse av relationskvalitet var högre hos de lesbiska paren jämfört med de heterosexuella IVF-paren. I de lesbiska paren fanns det kvinnor som hade barn från tidigare, de kvinnorna upplevde lägre nöjdhet med sin relation än de som inte hade barn sedan tidigare.
Studie II undersökte symptom av ångest och depression vid alla tre mät- tillfällena. I denna studie ingick bara de lesbiska paren. Majoriteten av kvin- norna uppvisade en god psykisk hälsa och väldigt få rapporterade symptom av ångest och depression.
Studie III jämförde föräldrastress hos lesbiska, heterosexuella IVF och en grupp med spontant gravida föräldrar. Denna grupp rekryterades vid ett sär- skilt tillfälle och från en av de ingående klinikerna. De lesbiska paren uppvi- sade de lägsta nivåerna av föräldrastress och de lesbiskas föräldrastress var lägre än både de heterosexuella och de spontangravidas. Jämförelser mellan heterosexuella IVF föräldrar och spontangravida föräldrar visade högre för-
äldrastress hos de heterosexuella IVF-föräldrarna. Resultatet visade också att mammor upplevde mer föräldrastress på skalan ”rollbegränsning” än vad medmammor och pappor gjorde. En utökad analys visade ett tydligt sam- band mellan hög nöjdhet med relationskvalitet och låg föräldrastress.
Studie IV upprepade undersökningen och jämförelsen av nöjdhet och kva- litet i parrelationen från första mättillfället, nu även vid sista mättillfället. Även vid denna jämförelse uppvisade de statistiska analyserna att de les- biska paren upplevde högre nöjdhet med parrelationen är de heterosexuella paren. Detta betyder dock inte att de heterosexuella rapporterade dåliga relat- ioner, tvärtom, deras skattningar var jämförbara med de lesbiskas. Båda pa- ren upplevde dock en sänkning av nöjdhet och kvalitet i relationen jämfört med det första mättillfället.
Sammanfattningsvis kan man säga att de lesbiska paren är nöjda och rap- porterar goda relationer, god psykisk hälsa och välbefinnande samt låg för- äldrastress.
Acknowledgments
First, I would like to thank all couples, mothers, co-mother and fathers around Sweden who participated in this research project. Thank you for your willingness to share your experiences and thank you for your time spent with responding to questionnaires during treatment, pregnancy and early parenthood.
Also, many thanks to staff at participating fertility clinics for invaluable help and assistance in recruitment of participants and data collection.
I want to express my deepest gratitude to my main-supervisor Agneta Skoog Svanberg. My admiration of your ability has no limits. You are strong, ambitious, hard working and resolute. I am especially grateful for all your trust and for giving me the freedom to develop as a researcher in my own way and at my own pace. Sometimes this might be challenging to a supervisor, but you have shown belief in me and my ability; my valuing of this cannot be expressed in words; to me this always works best! I am also very grateful for your generous hospitality at our research weeks in Mallor- ca. These are memories that will stay with me forever and especially embel- lish my time as a doctorial student.
Gunilla Sydsjö, my co-supervisor, I am deeply impressed by your pro- found knowledge in the field of assisted reproduction and childless couples. Thank you for endless support and encouragement. Because of your fast- response-style, I have felt very close to you. At any time I have been able to send small and bigger questions of variable quality and you have always responded with patience, interest, encouragement and support. You do not know how much your “men det var ju inte så mycket..”, “det här fixar du ju snabbt”, “ BRA!!” and “SUPER!!” in e-mails means to a PhD student that after another major revision of a submitted paper, just temporarily of course, lost most of their self confidence. You are a true role model Gunilla and I am proud and grateful to have had you as supervisor!
Claudia Lampic, also my co-supervisor, you are such a brilliant research- er! Thank you for all your comments, difficult questions, your thorough na- ture that helped me improve my research, my writing and my understanding of the mysterious field of research. All the way through my time as a PhD
student you have shown a deep interest in my research and our work togeth- er, and also in my development. I am deeply grateful.
Marie Bladh, my statistician, my friend and my co-author. Thank you for all the days we have been talking on Skype, solving difficult statistical prob- lems mixed with laughter and talk about other things. You have been my close work-mate during these four years. Thank you also for being such a generous hostess, for lovely dinners around your kitchen table together with your family. Thank you for letting me learn to know you, thank you for end- less support and patience.
Inger Wallin-Lundell, my PhD fellow forever! We have shared the most remarkable things together! Amongst them was when we shared a 120 cm bed at our research seminar in Crete during a week in September 2012! A story more priceless than most stories! We have had such good times togeth- er Inger! And I am so deeply, deeply grateful because of this. I am also very thankful to you and your family and your enormous generosity to letting me stay with you in your house for many weeks when we endured the 5 weeks “Introduction to Research Studies” in Uppsala during winter/spring 2011. To me it has been a pleasure to learn to know your humorous husband Kenneth and your lovely teenagers Elin and Martin. Thank you for being my friend Inger, for all our talks, for all travels and adventures we have shared.
Stina Isaksson, Berit Höglund, Eva-Lotta Funkqvist, Gunn Engvall, Mar- lene Makenzius, Magdalena Mattebo, Tina Murto, Helena Volgsten, Ylva Ternström Blomkvist, Annika Åhman, Helene Haines, Sarah Nordqvist, Maria Grandahl, Jenny Stern och Maria Gottwall; you are all PhD fellows, many of you already doctors, at the Department of Women and Children’s health at Uppsala University. Thank you so much for joyous fellowship, interesting discussions and sharing interests during this time. You are all brilliant researchers with important topics of reproductive health. Good luck in the future! I will miss all of you very much!
Margareta Johansson, thank you for nice fellowship-you belong here too!
Margareta Larsson, Christine Rubertsson, Ingegerd Hildingsson och Su- sanne Löberg at the Midwifery program at Uppsala University. Thank you for pleasant co-workship-it has been great to work with you!
I am also very grateful to all colleges at the Department of Women and Children’s health, and especially all you that participated at the seminar at Crete. Thank you for the sharing of your research and for your interest and valuable comments on mine. Also a big thanks to our excellent research leader professor Inger Sundström-Poroma for making all this possible!
I want to express gratitude to my previous supervisor Elisabet Hägg- ström-Nordin and co-authors Tanja Tydén and Mats Eriksson for excellent supervision through my first paper, which also was my master thesis.
All colleges at the Women’s Clinic at the University Hospital in Örebro, thank you for all support during this journey.
Lotta Andréasson-Edman, midwife at Mamma Mia South in Stockholm, the only antenatal clinic in Sweden exclusively for lesbian mothers to-be. Thank you for your interest in my research, you friendly way in helping me to understand this complex area at the beginning of my studies.
Lilian Thykjær Jørgensen and midwifes at the Storkkliniken in Copenha- gen, you are such a role model in the way you encounter, care and concern for all your lesbian and single mothers to-be! Thank you Lilian for friendly and personal refutation and for all your time spent with all my questions and queries.
Dr Petra Nordqvist, sociologist, senior lecturer and researcher at the Mor- gan Centre for the study of relationships and personal life, The University of Manchester, UK, thank you for sharing your experiences in the field, for nice and friendly talks and “fika” at the café in the university campus in Man- chester.
A special thank you to Anne-Lie Mård and all colleges at the Uppsala University Reproductions Centre in Uppsala. During two intense weeks you guided me and showed me the grounds of assisted reproduction. This has been invaluable to me! Your warmth, passion and profound knowledge for your work and also the excellent professional way you “do your job” have made a great impression in me.
Without my big, miscellaneous and wonderful family I would be lost! Lars and Barbro Borneskog you are my wonderful beloved parents, Linda Borneskog and Niclas Borneskog, my ‘little sister and brother’, your part- ners and daughters, you are all very dear to me! Thank you for endless love and support.
My English family, Heather and Steve Hann, Malcolm and Kim Sinclair, Marc and Raija Sinclair and Nikki, Barrie, Jay, Ellie and Nicole Marsh, nieces and nephews, thank you all for your warm welcoming of me into the Sinclair family and for introducing me to the beautiful landscape and coast line of North East England as well as the British-Scottish cultural context. I enjoy every minute!
Erik Nilsson, you are my best friend! I appreciate all your concerns, your support, your friendship and your helpful nature through out life.
My wonderful, beautiful, talented daughters Ida Borneskog and Linn Borneskog, thank you for shaping me as a young mother to the person I am today. It is great to be your mother!
To Rod Sinclair, my partner and my English proofreader J! You fulfil all what I have learnt during this time about good quality relationships and part- nership. Thank you for all your love.
References
1. The Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights- RFSL. www.rfsl.se; [cited 2013 24 October].
2. Svensk författningssamling. SFS 1994:1117. 3. Svensk författningssamling. SFS 2009:260.
4. Riskind R G, Patterson C J. Parenting intentions and desires among childless lesbian, gay, and heterosexual individuals. Journal of Family Psychology. 2010;24(1):78-81.
5. Werner C, Westerstahl A. Donor insemination and parenting: concerns and strategies of lesbian couples. A review of international studies. Acta Obstet Gynecol Scand. 2008;87(7):697-701.
6. Nordqvist P. Procreation matters. Swedish Lesbian Mother's Narratives of Planning Parenthood Through Donor Insemination and IVF. Dissertation Centre for Women's Studies University of York, UK. 2006.
7. Hamrud A. Queer Kids. Stockholm, Normal förlag. 2005.
8. Golombok S. Parenting. What really counts? London Routledge. 2000.
9. Stenholm S, Strömberg C. Homofamiljer: guide i praktiska, juridiska och ibland absurda frågoe för homosexuella som vill ha barn (Homo-families). Stockholm: Wahlström och Widstrand. 2004.
10. Markus E B, Weingarten A, Duplessi Y, Jones J. Lesbian couples seeking pregnancy with donor insemination. J Midwifery Womens Health. 2010;55(2):124-32.
11. Nordqvist P. 'Dealing with sperm': comparing lesbians' clinical and non-clinical donor conception processes. Sociol Health Illn. 2011;33(1):114-29.
12. Castell M. Identitetens makt. Göteborg Diadalos. 1997.
13. LGBT Danmark- Landsforeningen for Bösser, Lesbiske, Bisksuelle Og Transpersoner. www.lgbt.dk, retrieved 2013-06-04.
14. Nelson K Z. Mot alla odds Malmö Liber. 2007.
15. Morgan D. Family connections. An introduction to family studies. Cambridge: Polity Press. 1996.
16. Bos H M, Van Balen F, Van Den Boom D C. Experience of parenthood, couple relationship, social support, and child-rearing goals in planned lesbian mother families. J Child Psychol Psychiatry. 2004;45(4):755-64.
17. Nordqvist P. Choreographies of sperm donations: dilemmas of intimacy in lesbian couple donor conception. Soc Sci Med. 2011;73(11):1661-8.
18. Nordqvist P. Origins and originators: lesbian couples negotiating parental identities and sperm donor conception. Cult Health Sex. 2012;14(3):297-311. 19. Personal communication with Lilian Tykjær Jørgensen at Storkkliniken
Copenhagen, Denmatk, June 2013.
20. National boarder of health and welfare. Socialstyrelsens föreskrifter om ändringar i föreskrifterna och allmänna råden om assisterad befruktning, 2005:17 (2005).
21. Dahl B, Fylkesnes AM, Sorlie V, Malterud K. Lesbian women's experiences with healthcare providers in the birthing context: a meta-ethnography. Midwifery. 2013;29(6):674-81.
22. Larsson AK, Dykes AK. Care during pregnancy and childbirth in Sweden: perspectives of lesbian women. Midwifery. 2009;25(6):682-90.
23. Mcmanus A J, Hunter L P, Renn H. Lesbian experiences and needs during childbirth: guidance for health care providers. J Obstet Gynecol Neonatal Nurs. 2006;35(1):13-23.
24. Wilton T, Kaufmann T. Lesbian mothers' experiences of maternity care in the UK. Midwifery. 2001;17(3):203-11.
25. Dalton S, Beilby D. "Thats our kind of constellation": Lesbian mothers neogotiate institutionalized understanding of gender within the family. Gender & Society. 2000;14):36-61.
26. Ross L E, Steele L, Sapiro B. Perceptions of predisposing and protective factors for perinatal depression in same-sex parents. J Midwifery Womens Health. 2005;50(6):e65-70.
27. Stacey J. In the name of family. Rethinking family values in the post-modern age. Boston: Beacon Press. 1996.
28. Borneskog C, Sydsjo G, Lampic C, Bladh M, Svanberg A. Symptoms of anxiety and depression in lesbian couples treated with donated sperm: a descriptive study. BJOG. 2013.
29. Sandfort T G, Bakker F, Schellevis F G, Vanwesenbeeck I. Sexual orientation and mental and physical health status: findings from a Dutch population survey. Am J Public Health. 2006;96(6):1119-25.
30. Tjepkema M. Health care use among gay, lesbian and bisexual Canadians. Health Rep. 2008;19(1):53-64.
31. Diamant A L, Wold C, Spritzer K, Gelberg L. Health behaviors, health status, and access to and use of health care: a population-based study of lesbian, bisexual, and heterosexual women. Arch Fam Med. 2000;9(10):1043-51.
32. McNair R P. Lesbian health inequalities: a cultural minority issue for health professionals. Med J Aust. 2003;178(12):643-5.
33. Westerstahl A, Segesten K, Bjorkelund C. GPs and lesbian women in the consultation: issues of awareness and knowledge. Scand J Prim Health Care. 2002;20(4):203-7.
34. Mathieson C M, Bailey N, Gurevich M. Health care services for lesbian and bisexual women: some Canadian data. Health Care Women Int. 2002;23(2):185- 96.
35. Malterud K, Bjorkman M, Flatval M, Ohnstad A, Thesen J, Rortveit G. Epidemiological research on marginalized groups implies major validity challenges; lesbian health as an example. J Clin Epidemiol. 2009;62(7):703-10. 36. Cochran S D, Mays V M, Bowen D, Gage S, Bybee D, Roberts S J, et al.
Cancer-related risk indicators and preventive screening behaviors among lesbians and bisexual women. Am J Public Health. 2001;91(4):591-7.
37. Hunt R, Fish J. Women and general health needs. 2008. www.stonewall.org.uk [cited 2013 24 October].
38. Ross L E, Steele L S, Epstein R. Lesbian and bisexual women's recommendations for improving the provision of assisted reproductive technology services. Fertil Steril. 2006;86(3):735-8.
39. Moegelin L, Nilsson B, Hellström L. Reproductive health in lesbian and bisexual women in Sweden. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica. 2010;89(2):205-9.
40. Hillensjö T, Nilsson L. Utredning av det infertila paret. In: Hreinsson J HL, Hardarson Teditor. Infertilitet-utredning och behandling genom assisterad befruktningLund: Stuentlitteratur; 2005. 37-42.
41. Boivin J, Pennings G. Parenthood should be regarded as a right. Arch Dis Child. 2005;90(8):784-5.
42. Eriksson C, Larsson M, Tyden T. Reflections on having children in the future- interviews with highly educated women and men without children. Ups J Med Sci. 2012.
43. Benedeck T. The family as a psychological field. In: Anthony EJ and Benedeck T editors. Parenthood, its Psychology and Psychopathology. Boston MA: Little, Brown & Co; 1970. 109-36.
44. Benedeck T. Fatherhood and providing. In: Anthony EJ and Benedeck T editors. Parenthood, its psychology and Psychopathology. Boston MA: Little, Brown & Co; 1970b. 195-200.
45. Bos H M, Van Balen F, Van Den Boom D C. Planned lesbian families: their desire and motivation to have children. Hum Reprod. 2003;18(10):2216-24. 46. Thompson CM. Fertile ground: Feminists theorize infertility. In: Infertility
around the globe. New thinking on childlessness, gender and reproductive technologie. Inhorn MC and Van Balen F, editors. Berkeley CA: University of California Press 2002. 52-78.
47. Colpin H, De Munter A, Vandemeulebroecke L. Parenthood motives in IVF- mothers. J Psychosom Obstet Gynaecol. 1998;19(1):19-27.
48. Dyer S, Mokoena N, Maritz J, Van Der Spuy Z. Motives for parenthood among