Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida kunskap förmedlad genom skolan, rörande särdrag i olika regioners utveckling, kan resultera i ökad förståelse hos eleverna för dagens situation i dessa länder. Genom de empiriska undersökningarna anser författarna att resultat som visar på skolans betydelse som kunskaps- och attitydförmedlare har framkommit. Resultaten som framkommit anses av författarna hålla förhållandevis god validitet och reliabilitet.
Författarnas lektionsserie med tillhörande före- och efterstudie har gett resultatet att elevernas förståelse för dagens situation i andra regioner förbättrats när de genom strukturerad undervisning tillgodogjort sig verktygen som krävs för detta, det vill säga kunskapen om regionens utveckling. De fakta som förmedlades till C-eleverna genom lektionsserien, i enlighet med den historiska tillbakablicken i kapitel 3, visade sig centrala för förståelsen av situationen i dagens Ryssland. Genom detta besvaras uppsatsens första frågeställning "Vilka aspekter av ländernas utveckling är viktiga att lyfta fram för att öka förståelsen för dagens situation i den aktuella regionen?".
C-elevernas svar i enkätundersökningen bekräftar tydligt en positiv inställning till människor från andra delar av världen till skillnad från A-eleverna, som ter sig fördomsfulla och intoleranta vid en direkt jämförelse. Författarnas andra frågeställning "Hur förändrar strukturerad undervisning elevernas syn på olika grupper och etniciteter?" får genom detta ett tydligt svar. Även ANOTA-analysen konfirmerar detta och lyfter fram att även boendesituation, moderns utbildningsnivå och källan för elevens kunskaper är betydande faktorer. Slutligen vill författarna trycka på att den dominerande källan för positiva attityder hos eleverna är skolan. Det är därför tydligt att det är skolans och historielärarens uppdrag att på ett strukturerat sätt motverka fördomar och främlingsfientlighet hos eleverna.
6 Sammanfattning
Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka möjligheterna för skolan att påverka elevernas attityder till, och förståelse för, människor från andra regioner och av andra kulturer. Som en del i detta syfte undersöktes även den nuvarande situationen gällande fördomar och vilken roll skolan har i motverka dessa. Frågeställningarna som besvarades var "Vilka aspekter av ländernas utveckling är viktiga att lyfta fram för att öka förståelsen för dagens situation i den aktuella regionen?" och "Hur förändrar strukturerad undervisning elevernas syn på olika grupper och etniciteter?".
Undervisning och fakta om Ryssland utgjorde basen i vår lektionsserie och våra empiriska studier, med motiveringen att detta land ligger nära vårt eget, Sverige, samtidigt som dess historia och nuvarande situation är diametralt annorlunda mot Sveriges. Metoden med vilka de empiriska studierna genomfördes var av typen kvalitativ före- och efterundersökning där kunskapsfrågor delades ut innan och efter en lektionsserie kring rysk 1900-talshistoria. Dessutom genomfördes en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning med kunskaps- och attitydfrågor. För att höja kvaliteten på analysen av denna enkätundersökning använde sig författarna av en så kallad ANOTA-analys.
För att tydliggöra för läsaren den information de i lektionsserien deltagande eleverna mottagit redogjordes i kapitel 1 för en rad begrepp som används när skillnader mellan olika ekonomiska, politiska och ideologiska begrepp. Detta är den kunskapsbas som är nödvändig för att förstå en diskussion kring vad som skiljer den ryska regionen från den svenska. I kapitel 3 presenterades sedan de fakta som i stora drag förmedlades till eleverna via lektionsserien, fakta som författarna ansåg vara central för förståelsen av dagens situation i Ryssland.
Genom författarnas empiriska experiment, gällande strukturerad undervisning riktad mot att förebygga fördomar genom kunskap, kan det utläsas att denna typ av attack mot okunskap som medel för att påverka attityder hade avsedd verkan. Eleverna i försöksgruppen visade på ökad kunskap och minskade fördomar. Genom ANOTA-analysen av enkätsvaren kunde även sambandet mellan de elever som deltagit i lektionsserien och en positiv inställning till ryssar, vilka var den för undersökningen valda gruppen, säkerställas statistiskt oavhängigt andra faktorer. Vidare visade analysen klara samband mellan boendeförhållande och framför allt moderns utbildningsbakgrund gentemot de attityder eleverna ägde till andra kulturer och nationaliteter.
Den övergripande slutsats som kan dras från denna undersökning är att kunskap och utbildning har en viktig funktion i att motverka främlingsfientlighet hos individer. Detta gäller både utbildningsnivån i individens sociala omgivning såväl som dennes egna utbildningsnivå. Detta sätter skolan som institution i en nyckelroll vad gäller att skapa och förmedla mentala modeller till individen som denne sedan sprider till sin omgivning. Detta i och med att individen är benägen att tillägna sig färdiga kunskaper och förklaringsmodeller som en rationell handling i avsikt att minska den egna arbetsbördan för att förstå sin omgivning.
Källor
Tryckta
Forum för levande historia samt Brottsförebyggande rådet (2004): Intoleransrapporten: Intolerans - Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och invandringsfientliga tendenser hos unga.
Skolverket: kursplan för historiaämnet på gymnasiet.
Sporre, T (2005): Hatbrott 2005, webbrapport 2006:3. Brottsförebyggande rådet
Sporre, T, Klingspor K & Wigerholt, J (2007): Hatbrott 2006. Brottsförebyggande rådet, publikationsnummer 978-91-85664-73-3
Internet
Amnesty International (2008): http://www.amnesty.com Hämtad 2008-05-20 (15:42)
BBC (2008): http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/4385768.stm Hämtad 2008-06-06 (19:08)
Brottsförebyggande rådet (2008) : http://www.bra.se/ Hämtad 2008-03-14 (18:02)
Forum för levande historia (2008): http://www.levandehistoria.org Hämtad 2008-03-13 (13:35)
Migrationsverket (2008): http://www.migrationsverket.se/lifos/dok.do? dokn=12232&lista=Ryssland.html&mode=dokumentlista#anchor0007 Hämtad 2008-05-16 (15:55)
Nationalencyklopedin (2008): http://www.nationalencyklopedin.se Sökord: "Intolerans". Hämtad 2008-04-03 (10:01)
United Nations Human Development Program (2008): http://hdr.undp.org/en/statistics Hämtad 2008-04-13 (13:51)
Litteratur
Backman, J (1998): Rapporter och Uppsatser. Lund: Studentlitteratur
Bethlehem, J (2006): ANOTA - Analysis of tables. Thousand Oakes: Sage Publications Chang, J & Halliday, J (2006): Mao - den sanna historien. Prisma: Stockholm
Christian, D (1997): Imperial and soviet Russia: power, privilege and the challenge of modernity. London: Macmillan Press Ltd
Chubarov, A. (2001): Russia's Bitter Path to Modernity – A History of the Soviet and Post-Soviet Eras. New York: The Continuum International Publishing Group.
Denzau A & North D (1994): Shared mental models: Ideologies and Institutions. Center for Politics and economics: Claremont graduate school and Center for the study of political economy: Washington University, St. Louis
Kumm, B. (1999): Kalla Kriget. Lund: Historiska Media
Kenez, P. (1999): A History of the Soviet Union from the Beginning to the End. Cambridge: Cambridge University Press
Kramár, L. (2000): Rasismens ideologi. Stockholm: Norstedts förlag Lindahl, R. red (2007) Utländska politiska system. Stockholm: SNS Förlag
Lindström, A (2002): Inte har dom gjort mig nått - En studie av ungdomars attityder till invandrare och flyktingar i två mindre svenska lokalsamhällen. Umeå: Print & media, Umeå universitet
McKay, J. P. (red) (1992): A history of world societies. Boston: Houghton Mifflin North, D. (1993): Institutionerna, tillväxten och välståndet. Kristianstad: SNS Förlag Patel, R. & Davidson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Ponterotto, J. Utsey, S. & Pedersen, P. (2006): Preventing Prejudice: A Guide for Counselors, Educators and Parents. Thousand Oakes: Sage Publications
Pipes, R. (2001): Den Ryska revolutionen. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur
Rosenberg, N. & Birdzell L. (1991): Västvärldens väg till välstånd. Stockholm: SNS Förlag Rudberg, B. (1993). Statistik. Lund: Studentlitteratur
Skolverket (1994): Läroplan för de frivilliga skolformerna: Lpf 94. SKOLFS 1994:2
Skolverket (1994): Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet: Lpo 94. SKOLFS 1994:2
Trost, J. (1994). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur
White, S. (2001): Communism and its Collapse. London: Routledge Bidragande litteratur
Eftring, A. (red) (1996): Hat och hot, en bok om främlingsfientlighet och rasism. Eslöv: ESC-tryck Eklund K. (2004): Vår ekonomi - En introduktion till samhällsekonomi. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Gustavsson, B. (2002): Vad är kunskap? Diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber distribution.
Imsen, G. (2003): Elevens Värld: introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur Leino, O. (1973): Vem tackar Yrjö Leino? – Ett mänskligt och politiskt dokument om Finlands kommunistiske inrikesminister 1945-48. Stockholm: Askild & Kärnekull