Summering

Avslutningsvis så skulle jag vilja diskutera huruvida studiens syfte är uppnått eller inte. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur pedagoger upplever arbetet med

kommunikation om matematik i undervisningen. Detta har jag gjort utifrån att besvara mina två forskningsfrågor

1. Vilken allmän syn har pedagogerna gällande vad kommunikation om matematik är?

2. Hur menar pedagogerna att de jobbar med att stärka elevernas förmåga att kommunicera om matematik och vilka hinder menar de finns?

Det tydligaste resultatet som framkommit av min studie är att pedagogerna upplever att deras arbete försvårats på grund av att de inte hinner förbereda sina lektioner. Det är egentligen inget nytt utan är ett stort problem inom de svenska utbildningsystemet (Lärarförbundet, 2013; Kling Sackerud, 2009). Ett annat tydligt resultat är att pedagogerna i min studie inte verkar se det som ett problem att inte förstå vad det innebär att kommunicera om matematik.

Detta är något som Löwing visat på är en av orsakerna till varför svenska elevers

matematikkunskaper inte blivit bättre, trots de stödinsatser som gjorts de senaste 30 åren (Löwing, 2006; Löwing, 2004). Därför känner jag att denna studie inte bidragit till något nytt.

Däremot har min studie stärkt bilden av två vanliga problem som finns inom skolan. Det första problemet är att undervisningen blir sekundär på grund av allt dokumentationsarbete (Lärarförbundet, 2013). Det andra att lärares brist på didaktiska ämneskunskaper gör det svårt att förstå matematikämnets mål och syfte (Löwing, 2004). Därför skulle jag förslå att mer resurser satsades på lärarna i form av fortbildning och förbättrade arbetsvillkor. Min

övertygelse är också att lärare behöver få ett större inflytande i den rådande debatten över vad en skola i världsklass innebär och vad som behöver göras. Istället för att skolan utgör ett politiskt slagfält, där reformationerna som skett i skolan de senaste åren inte i första hand baseras på rådande forskning utan på ideologier menar Ingvar (DN, 2008) Därför tycker jag att jag inom ramen för detta examensarbete har uppfyllt studiens syfte.

Källor

Ahlberg, A. (1992). Att möta matematiska problem: en belysning av barns lärande.

Doktorsavhandling. Pedagogiska Institutionen, Göteborgs Universitet.

Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.

Bergqvist, E., Eriksson, I., Hellström, T., Häggström, C-M., Palm., T. (2004). EN TOLKNING AV MÅLEN MED DEN SVENSKA GYMNASIEMATEMATIKEN OCH TOLKNINGENS KONSEKVENSER FÖR UPPGIFTSKONSTRUKTION. Institutionen för

beteendevetenskapliga mätningar (BVM), Umeå Universitet

Björnsson, M. (2005). Kön och skolframgång – Tolkningar och perspektiv. Myndigheten för skolutveckling.

Dimenäs, J. (Red.). (2007). Lära till lärare. Att utveckla lärare yrket- Vetenskapligt förhållningsätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.

DN (2008, Mars 3). Skolan struntar i hur barns hjärnor fungera. Dagensnyheter. Hämtad från:

http://www.dn.se/debatt/skolan-struntar-i-hur-barns-hjarnor-fungerar/

Dysthe, O. (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I T. Dysthe (Red.).

Dialog, samspel och lärande (pp. 31-75). Lund: Studentlitteratur. (Originalarbete publicerat 2001)

Emanuelsson, G. (2001). Svårt att lära – lätt att undervisa. Om kompetensutvecklingsinsatser för lärare i matematik 1965–2000. Göteborg: NCM-Rapport.

Hansson, Å. (2011). Ansvar för matematiklärande. Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet. Doktorsavhandling. Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.

Hansson, Å. (2010, februari 2). Matematik kräver kommunikation. lärarnas Nyheter.

Fördjupning och senaste nytt från förskola till högskola. Hämtad från:

http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2012/04/03/matematik-kraver- kommunikation

Johansson, B. & Svedner, P. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala:

Kunskapsföretaget.

Kling Sackerud, L-A. (2009). Elevers möjligheter att ta ansvar för sitt lärande i matematik En skolstudie i postmodern tid. Doktorsavhandling. Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap, Umeå universitet

Kling, Sackerud, L.-A. (2012, april 3). Matematik är ett sätt att kommunicera. lärarnas Nyheter. Fördjupning och senaste nytt från förskola till högskola. Hämtad från:

http://www.lararnasnyheter.se/origo/2010/02/02/matematik-ar-satt-kommunicera

Lindström, G & Pennlert,L-Å (2006). Undervisning i teori och praktik – en introduktion i didaktik (3:e rev. uppl.). Umeå: Fundo.

Lärarförbundet (2013). Låt lärare vara lärare. Perspektiv på läraryrket ARBETSBELASTNING. Lärarförbundet.

Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemman: hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur.

Löwing, Madeleine. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning- en studie av kommunikationen lärare-elev och matematiklektionens didaktiska ramar. Doktorsavhandling.

Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs Universitet.

Matematikksentret (2013). PL4: Johan Lithner Hämtad 31 december 2013 från Matematikksentret:

http://www.matematikksenteret.no/content/2283/PL4:-Johan-Lithner

Nationalencyklopedin (2014). Kommunikation. 27 december hämtad från NE.se:

http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/enkel/kommunikation

Nilsson, B & Waldemarson, A-K. (1990). Kommunikation Samspel mellan människor. Lund:

Studentlitteratur.

Nilsson, B. (2005). Samspel i grupp. Lund: Studentlitteratur.

Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder (4:e rev. uppl.). Lund:

Studentlitteratur

Rystedt, E & Trygg, T. (2005). Matematikverkstad. Göteborg: NCM.

Skolverket (2003a). Baskunnande i matematik. Skolverket

Skolverket (2003b). Lusten att lära - med fokus på matematik: nationella kvalitetsgranskningar 2001 – 2002. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2011a). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. . Hämtad 16 december från Skolverket :

http://www.Skolverket .se/om-Skolverket /visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.Skolverket

.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2608

Skolverket (2011b). Lgr11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket .

Skolverket (2012). Fjärdeklassare har blivit bättre i naturvetenskap. Hämtad 23 december från Skolverket

http://www.Skolverket .se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/timss/fjardeklassare-har-blivit-battre-i-naturvetenskap-1.84871

Skolverket (2013a). Kraftig försämring i PISA. Hämtad 29 december från Skolverket : http://www.Skolverket .se/press/pressmeddelanden/2013/kraftig-forsamring-i-pisa-1.211208?cmpe=nyhetsbrev

Skolverket (2013b). Matematiklyftet Hämtad 29 december från Skolverket : http://www.Skolverket .se/kompetens-och-fortbildning/larare/matematiklyftet

Skolverket (2013c). PM – en beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2013. Hämtad 20 december från Skolverket :

http://www.Skolverket .se/om-Skolverket /visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.Skolverket

.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3081

Skolverket (2013d). Bedömarträning i matematik. Hämtad 29 december från skolverket:

http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov- bedomningsstod/grundskoleutbildning/bedomning-i-arskurs-4-6/bedomningsstod/bedomartraning/matematik

Skolverket (n.d) Sökresultat. Hämtad 2 Januari från Skolverket :

http://www.Skolverket .se/om-Skolverket /visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.Skolverket

.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FResultSet%3Fw%3D%2B NATIVE%28%27sokord%2Bph%2Bis%2B%27%27kommentarmaterial%27%27%27%29

%26order%3Dnative%2528%2527ordernr%252FDescend%2527%2529%26upp%3D0%26 r%3D0%26rpp%3D20

Skolöverstyrelsen (1980). Lgr 80. Läroplan för grundskolan. Stockholm: Liber.

SOU 2004:97 (2004). Att lyfta matematiken - intresse, lärande, kompetens. Stockholm Statens offentliga utredningar

Stenhag, S. (2010). Betyg i matematik – vad ger grundskolans matematikbetyg för information. Doktorsavhandling. Institutionen för didaktik, Uppsala Universitet.

Sterner, G. & Lundberg, I. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik.

Göteborg: NCM-Rapport

Svanelid, G. (2011, november 8). Lägg krutet på The Big 5. lärarnas Nyheter. Fördjupning och senaste nytt från förskola till högskola. Hämtad från:

http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2011/11/08/lagg-krutet-pa-big-5

Utbildningsdepartementet (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad den 12 November från CODEX regler och riktlinjer för forskning:

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Wistedt, I. (1993). Matematiska samtal. I T. Ahlström (Red.). Nämnaren Tema. Matematik – ett kommunikationsämne (pp.65-68)