5. Analys och diskussion
5.4 Svårigheter i samarbete
I detta examensarbete har det uppkommit en del svårigheter. Det har i kontakt med skolor varit svårt att skapa ett intresse för arbetet, trots att stor möda lagts på att sprida information om detsamma. En återkommande faktor som framkommit vid kontakt med skolorna, vilken påtagligt hindrat samarbetet, har varit lärares redan befintliga, tunga arbetsbörda. Detta har framkommit som den främsta orsaken till varför rektorer inte låtit arbetets författare ta kontakt med lärare för fortsatt samarbete, utan kontakten har brutits redan då. I övrigt har det varit svårt att finna ut de kausala sambanden gällande svårigheterna i samarbetet med skolorna.
Författarna har vid arbetets framskridande själva insett att ett annat förhållningssätt i kontakten med lärarna i uppstarten kanske kunde gett ett annat resultat. Därför framhåller författarna att det vid liknande arbeten kunde vara av fördel att i ett tidigt skede ta kontakt med huvudskyddsombudet för
38
Lärarförbundet inom Stockholm. Detta för att få med dennes kunskaper om vikten av god arbetsmiljö och kunna påverka kontakten med skolorna i en mer positiv riktning. I och med att Lärarförbundet även är partner i det kommande större projektet under hösten, kan det i sig även underlätta samarbetet.
Gällande den låga svarsfrekvensen från skolorna och varför det inte blev något samarbete med lärarna går att diskutera, en hypotes som också framkommit från andra inblandade var tidsbristen. Det framgick väldigt tydligt från person A som arbetar i Stockholms Lärarförbund att lärarnas arbetssituation är pressad och att arbetsmiljöfrågor inte prioriteras. Efter att mail skickats till person A om arbetets upplägg, återkom tyvärr A inte vid något mer tillfälle. Därför kunde inte mer information om skolfrågor heller inhämtas därifrån.
Tack till
Författarna vill tacka handledare Per Nylén vid KTH för hjälp och handledning i detta arbete, samt konsult Tomas Wildig för hjälp i kontakten med skolor och aktuella informationskällor.
Slutsats
Syftet med detta arbete var att undersöka och analysera luftkvalitén i ett antal av skolorna inom Stockholms län, se om kommunerna genomförde ventilationskontroller, att titta på om befintlig ventilation räckte eller inte, samt föreslå möjliga åtgärder för förbättring av luftkvalitén. Resultatet visar att många skolor inte får godkänt på OVK-kontroller och har brister i ventilationssystemet. Utav de två tillgängliga OVK-kontrollerna hade ett av ventilationssystemen fått underkänt. Temperatur och luftfuktighet i alla klassrum ligger generellt på en bra nivå. Luftfuktighet är beroende av väderlek och årstid. Temperatur är lite lägre och luftfuktighet högre i lokalen med högre aktivitet. CO2-halter överstiger inte 1000 ppm men ackumuleras under dagen och vädring krävs eftersom befintliga ventilationen inte klarar av att ventilera för antalet elever. Det blir sålunda inte tillräckligt att endast vädra ifall antalet elever ökar. Det är svårt för skolorna att klara ett ökat antal elever med dagens
39
förutsättningar och samtidigt kunna uppfylla kraven på ventilation från Arbetsmiljöverket. Beräkningar av uteluftflöde som behövs för ett klassrum kan göras genom att utgå ifrån krav som Arbetsmiljöverket ställer, men det är inte alltid möjligt att öka uteluftflöde p.g.a. exempelvis buller eller drag på elever som sitter nära ventilationsdon. Försämrad luftkvalité kan medföra att symptom för känsliga elever, som redan har utvecklad överkänslighet och allergi kan förvärras. Detta arbete har funnit ett fåtal alternativ för ökat luftflöde. När ventilationssystemet visat sig vara underdimensionerat för antalet elever kan alternativen vara förbättrad städning, regelbundet genomförda OVK-kontroller samt ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
Validiteten i mättekniken som använts i samband med denna studie kan förbättras om uppsättning av klimatmätarna görs enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter 2009:2, kommentarer till 16 §, samt att flera mätpunkter används i klassrummen. Mätinstrumentet och data-redovisningen på företagets hemsida ger en snabb tillgång till mätdata och olika möjligheter att bearbeta data. Hur pålitligt instrumenten mäter är utifrån arbetets tester svårt att bedöma, eftersom jämförelsemätningarna borde utförts med en kalibrerad klimatmätare som dessutom skulle haft loggfunktion.
Variationerna i utomhusklimatet är stora under ett år i Sverige vilket påverkar inomhusklimatet. Därför rekommenderas mätningar gällande inomhusklimatet i skolorna även andra årstider, för att få en fullständig bild över inomhusklimatet. Utifrån vad denna studie visade kan inte ytterligare åtgärder i form av systematisk vädring läggas på lärarna på grund av deras befintliga arbetsbörda. Snarare handlar det om ett organisatoriskt arbete kring kontroller och upprustning av ventilationssystem. Kommuner behöver vetskap om att de själva kan söka statligt bidrag för upprustning av skollokaler, där i bland ventilationssystem.
40
Referenser
AFS 2001:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Stockholm: Arbetsmiljöverket. AFS 2009:2. Arbetsplatsens utformning. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket. (2013). Luften vi andas - om ventilation och luftkvalitet på
kontor, i skolor och förskolor [Broschyr]. Arbetsmiljöverket. Från:
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/luften-vi-andas-adi551.pdf
U 2015:119. Synpunkter till utredningen att vända frånvaro till närvaro – en
utredning om problematisk elevfrånvaro. Stockholm: Astma och
Allergiförbundet. Från
http://astmaoallergiforbundet.se/wp- content/uploads/2016/03/Skrivelse-till-utredningen-att-v%C3%A4nda-fr%C3%A5nvaro-till-n%C3%A4rvaro-i-skolan-pdf.pdf
Astma- och allergilinjen. (2014). Pollenallergi. Hämtad 3 maj, 2016, från Astma- och allergilinjen, http://www.astmaochallergilinjen.se/allergi/olika-typer-av-allergi/pollenallergi.
Bako - Biro, Zs., Clements - Croome, D. J., Kochhar, N., Awbi, H. B. & Williams, M. J. (2012). Ventilation rates in schools and pupils’ performance.
Building and Environment, vol. 48, pp. 215-223.
Bohgard, M., Akselsson, R., Holmér, I., Johansson, G., Rassner, F. &
Swensson, L.-G. (2015). Fysikaliska faktorer. I M. Bohgard, S.Karlsson, E. Lovén, L.-Å. Mikaelsson, L. Mårtensson, A.-L. Osvalder, L. Rose & P. Ulvfengren. (Red.), Arbete och teknik på människans villkor (3 uppl., ss. 191-307). Stockholm: Prevent.
Bohgard, M. & Albin, M. (2015). Kemiska hälsorisker i arbetslivet. I M. Bohgard, S. Karlsson, E. Lovén, L.-Å. Mikaelsson, L. Mårtensson, A.-L. Osvalder, L. Rose, & P. Ulfengren (Red.), Arbete och teknik på människans
villkor (3. uppl., ss. 309-351). Stockholm: Prevent.
BFS 2015:7 SUS 1. Boverkets föreskrifter om statsbidrag för att rusta upp
skollokaler. Stockholm: Boverket. Från
https://rinfo.boverket.se/SUS/PDF/BFS2015-7-SUS-1.pdf BFS 2011:16. OVK 1. Stockholm: Boverket. Från
41
Centrum för arbets-och miljömedicin. (2015). Hälsobesvär av inomhusmiljön.
Ett faktablad från Centrum för arbets- och miljömedicin 2015 [Broschyr].
Stockholm: Centrum för arbets-och miljömedicin . Från
http://dok.slso.sll.se/CAMM/Faktablad/halsobesvar_av_inomhusmiljon_2015.p df
Chalmers A.F. (2007). Vad är vetenskap egentligen?. (uppl. 3). Nora: Nya Doxa.
Chatzidiakou, L., Mumovic, D. & Summerfield, A. (2012). Is CO2 a Good Proxy for Inddor Air Quality in Classrooms? Part 2: Health Outcomes ans Percieved Indoor Air Quality in Relation to Classroom Exposure and Building Characteristics. Building Services Engineering Research and Technology, 36(2), pp.162-181.
Comfort Control. (2004). Användar- och servicemanual. Model 8552/8554, Q-TRAKTM PLUS Inomhusklimatmätare [Broschyr]. Uppsala: Comfort-Control. Department of Civil Engineering. (2015). Skoler og Indeklima - Status 2015. Denmark: Department of Civil Engineering. Från
http://masseeksperimentet.danishsciencefactory.dk/node/249
European Chemicals Agency. (2016). Substance Information - Formaldehyde. Hämtad 29 april, 2016, från European Chemicals Agency,
http://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.000.002?_disssubsinfo_WAR_disssubsinfoportlet_backURL =http%3A%2F%2Fecha.europa.eu%2Fsv%2Finformation-on-chemicals%3Fp_p_id%3Ddisssimplesearchhomepage_WAR_disssearchportlet %26p_p_lifecycle%3D0%26p_p_state%3Dnormal%26p_p_mode%3Dview%2 6p_p_col_id%3Dcolumn-1%26p_p_col_pos%3D1%26p_p_col_count%3D5%26_disssimplesearchhomep age_WAR_disssearchportlet_sessionCriteriaId%3D.
European Comissions Directorate General For Health and Consumers and the Joint Research Centre. (2014). SINPHONIE - Schools Indoor Pollution and
Health Observatory Network in Europe. Italy: European Comissions Directorate
General For Health and Consumers and the Joint Research Centre. Från
http://ec.europa.eu/health/healthy_environments/docs/2015_sinphonie_exe_en.p df
Everett Jones, S., Smith, A. M., Wheeler, L. S. & McManus, T. (2010). School policies and practices that improve indoor air quality. J Sch Health, 80(6), pp. 280-286.
42 Stockholm: Förvaltningsrätten i Stockholm..
Gaihre, S., Semple, S., Miller, J., Fielding, S. & Turner, S. (2014). Classroom carbon dioxide concentration, school attendance, and educational attainment. J
Sch Health, 84(9), pp. 569-74.
Hummelgård, C., Bryntse, I., Bryzgalov, M., Henning, J.-Å., Martin, H., Norén, M. & Rödjegård, H. (2015). Low-Cost NDIR Based Sensor Platform for Sub-PPM Gas Detection. Urban Climate, vol 14, pp. 342-350.
IC-Meter a Scandinavian Company. (2014). IC-meter inneklimat och energi. Hämtad 9 februari, 2016, från IC-Meter a Scandinavian Companys hemsida: ic-meter.com
Institutet för miljömedicin & Karolinska institutet. (2013). Miljöhälsorapport
2013. Stockholm: Institutet för miljömedicin & Karolinska institutet. Från
http://www.imm.ki.se/MHR2013.pdf
Jones, B. & Kirby, R. (2012). Indoor Air Quality in UK School Classrooms Ventilated by Natural Ventilation Windcatcher. International Journal of
Ventilation, 10(4), pp. 323-338.
Larsen, T. S. (2011). Vurdering af indeklimaet i hidtidigt lavenergibyggeri: Med
henblik på forbedringer i fremtidens lavenergibyggeri. Aalborg: Department of
Civil Engineering, Aalborg University. Tillgänglig:
http://vbn.aau.dk/files/45541977/Vurdering_af_indeklimaet_i_hidtidigt_lavener gibyggeri.pdf. (Hämtad 2016-06-16).
Osvalder, A.-L., Rose, L. & Karlsson, S. (2015). Metoder. I M. Bohgard, S. Karlsson, E. Lovén, L.-Å. Mikaelsson, L. Mårtensson, A.-L. Osvalder, L. Rose, & P. Ulvfengren (Red.), Arbete och teknik på människans villkor (3. uppl., ss. 477-580). Stockholm: Prevent.
Prevent (2005), Arbetsplatsens ventilation (1:1 uppl.). Stockholm: Prevent. Prevent (2015), BAM Handbok - Bättre arbetsmiljö (10 uppl.). Stockholm: Prevent.
Raatikainen, M., Skön, J.-P., Turunen, M., Leiviskä, K. & Kolehmainen, M. (2013). Evaluating Effects of Indoor Quality in School Buildings and Student´s Health: A Study in Ten Schools of Kuopio, Finland. 2nd International
43
Rongxin, Y., Peng, X. & Pengyuan, S. (2011). Case study: Energy savings from solar window film in two Commercial buidlings in Shanghai. Energy and
Buldings, vol. 45, pp. 132-140.
Saadatian, O., Haw, L. C., Sopian, K. & Sulaiman, M. Y. (2012). Review of windcatcher technologies. Renewable and Sustainable Energy Reviews, 16(3), pp. 1477-1495.
Salthammer, T., Uhde, E., Schripp, T., Scheiweck, A., Morawska, L., Mazaheri, M., Clifford, S., He, C., Buonanno, G., Querol, X., Viana, M., Kumar, P.
(2016). Childrens´s Well-being at School: Impact of Climatic Conditions and Air Polution. Environment International, vol. 94, pp. 196-210.
Sandstedt, E. & Hallberg, M. (2003). Sjuka hus-problem i svenska grundskolor:
En kommunstudie. (Forskningsrapport 2003:2). Uppsala: Uppsala universitet.
Från http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:131179/FULLTEXT01.pdf Satish, U., Mendell, M. J., Shekhar, K., Hotchi, T., Sullivan, D., Streufert, S. & Fisk, W. J. (2012). Is CO2 an indoor pollutant? Direct effects of
low-to-moderate CO2 concentrations on human decision-making performance. Environ
Health Perspect, 120(12), pp. 1671-7677.
Schulte, R., Bridges, B. & Grimsrud, D. (2005). Continuous IAQ monitoring.
ASHRAE Journal, pp. 38-46.
Skolverket. (2016). Statistik om grundskolan. Hämtad 25 februari 2016, från Skolverket, http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/s tatistik-i-tabeller/grundskola.
Skolverket. (2015). PM - Elever och skolenheter i grundskolan läsåret
2014/15.. Hämtad 10 juni 2016, från Skolverket,
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3408
Smedje, G. & Norbäck, D. (2000). New ventilation systems at select schools in Sweden--effects on asthma and exposure. Arch Environ Health. 55(1), pp. 18-25.
Smedje, G. & Norbäck, D. (2001). Irritants and Allergens at School in Relation to Furnishings and Cleaning. Indoor Air, 11(2), pp. 127-133).
Socialstyrelsen. (2006). Kemiska ämnen i inomhusmiljön. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12963/kemiska-amnen-inomhusmiljo.pdf
44
Spachos, P. & Hatzinakos, D. (2016). Real-Time Indoor Carbon Dioxide Monitoring Through Cognitive Wireless Sensor Networks. IEEE Sensors
Journal, 16(2), pp. 506-514.
Statens energimyndighet. (2007). Energianvändning & Innemiljö i skolor och
förskolor - förbättrad statistik i lokaler (STIL2; 2007). Stockholm: Statens
energimyndighet. Från https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=2313
Svensk Ventilation. (2014). Dålig inomhusluft - skolans dolda hot. En rapport
från Svensk Ventilation. Stockholm: Svensk Ventilation. Från
http://www.svenskventilation.se/wp-content/uploads/2014/09/Dalig_inomhusluft_skolans_dolda_hot_201409.pdf Svensk Ventilation. (u.å.). Ventilation av skolor. Hämtad 15 juni, 2016, från Svensk Ventilation, http://www.svenskventilation.se/ventilation/lokaler/skolor/ Toftum, J., Kjeldsen, B. U., Wargocki, P., Mena, H. R., Hansen, E. M. N. & Clausen, G. (2015). Association Between Classroom Ventilation Mode and Learning Outcome in Danish Schools. Building and Environment, 92(10), pp. 494-503.
Wargocki, P., Wyon, D. (2013). Providing better thermal and air quality coditions in school classrooms would be cost-effective. Building and
environment, vol. 59, pp. 581-589.
Zhang, X., Wargocki, P., Lian, Z. (2016). Human Responses to Carbon Dioxide, a follow-up study at recommended exposure limits in non-industrial
45
Bilagor
Bilaga 1 Mätdata från X-skolan