Språk är det största problemet som hindrar lärarna att kunna nå eleverna. Eleverna missar lärarens genomgång trots att de sitter i klassrummet och lärarna har inte så mycket tid över för att kunna sitta med var och en av eleverna och stödja dem för att de också har andra elever som behöver hjälp konstaterar Lärare1. Extra genomgång får de av studiehandledare på eget språk för att kunna förstå ämnet men problemet är att de flesta av studiehandledarna inte har tillräckligt kunskap i matematik för att kunna undervisa eleverna.
Samarbete mellan ämneslärare, studiehandledare och modersmålslärare är ett annat problem i lärarnas jobb med de nyanlända. Dels på grund av att de inte har tid för samarbetet och dels att det finns personer som inte tar samarbetet på allvar. Studiehandledarna och modersmålslärarna jobbar på olika skolor och därför är inte alltid tillgängliga. De kan vara i skolan vissa dagar under en viss tid då kanske ämneslärarna är upptagna med något annat.
Kultur och bakgrund är ett annat problem som ibland hindrar eleverna att förstå ett matematiskt problem och sätta sak och ting i ett sammanhang.
Sammanfattningsvis i lyset av de intervjuade personernas uppfattningar och åsikter kan sägas att både skolan och lärarna gör sitt bästa i försöket om att nå, hjälpa och integrera eleverna i matematik men det är mycket som återstår. Precis som en del andra forskare upplever de att samarbetet är bristfällig i det svenska mottagningssystemet. Utifrån den samlade data tas tyvärr inte alltid hänsyn till elevernas sociala-, kulturella- och studiebakgrund på det sättet som behövs. Det är mycket som är på gång vad gäller lagändringen och andra åtgärder från skolverket. Det låter att den frågan tas nu mer på allvar och skolsystemet försöker anpassa sig efter de nyanländas skolsituation. En lagändring t.ex. som börjar gälla den 1 augusti 2018 (Riksdagen, 2018) kräver att fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan därför eleverna i högstadiet ska få en individuell studieplan inom två månader från skolstarten och varje elev ska också få en anpassad timplan för skolämnena särskilt de som krävs för behörighet i gymnasiet och där matematik ett av dem som är ett kärnämne.
Internationell forskning visar att mottagningen och integrationen av nyanlända elever aldrig får betraktas som en isolerad företeelse som pågår på någon skola och endast berör de nyanlända själva, deras föräldrar och deras lärare. För en framgångsrik verksamhet måste den
röda tråden vara konsekvent och löpa från den nationella policynivån, via lokala skolstrukturer, in i klassrumspraktiker och återigen ut till aktörerna i det omgivande samhället. Att enbart fastna i ändlösa diskussioner om segregation kontra integration och jakten på nya pedagogiska metoder för inlärning av majoritetsspråket är inte särskilt produktivt (Bunar, 2010, s. 111).
9 Referenser
Abbasian, S. (2003). Integration på egen hand. En studie av invandrade
kvinnoföretagare i Sverige (Doktorsavhandling, Uppsala universitet, Mänskliga och ekonomiska geografi). Från
https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:163700/FULLTEXT01.pdf
Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga
broar. Stockholm: Liber.
Allen, D. (2006). Who’s in and who’s out? Language and the integration of new immigrant youth in Quebeck. International Journal of Inclusive Education, 10(2–3), 251–263. doi: 10.1080/13603110500256103
Axelsson, M. (2015). Nyanländas möte med skolans ämnen i ett språkdidaktiskt perspektiv. N. Bunar (Red.) Nyanlända och lärande: mottagande och
inkludering (s. 80-138). Stockholm: Natur och kultur.
Aspelin, J. (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Lund: Gleerups Utbildning AB.
Bergendorff, I. (2014). Nyanlända elever i Sverige. G. Kästen-Ebeling & T. Otterup (Red. ), En bra början: mottagande och introduktion av nyanlända elever (s. 31 - 48). Lund: Studentlitteratur.
Bishop, A. J. (1988). Mathematical Enculturation: A Cultural Perspective on
Mathematics Education. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.
Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande: en forskningsöversikt om nyanlända
elever i den svenska skolan (Vetenskapsrådets rapportserie, nr 6:2010).
Stockholm: Vetenskapsrådet. Från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b5f/1529480533281/ Nyanlaenda-och-laerande_VR_2010.pdf
Byrman, A. (2013). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2. Stockholm: Liber.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Tredje upplagan. Lund:
Studentlitteratur AB.
Gibbons, P. (2013). Lyft språket lyft tänkandet: språk och lärande. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.
Gregory, D., Johnston R., Pratt G., Watts J. M., & Whatmore S. (2009). The
dictionary of Human Geography. 5th edition. Oxford: Wiley-Blackwell.
Kaya, A. (2016). Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och
erfarenheter. Stockholm: Natur & kultur.
Lgr11 (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Reviderad 2017. Stockholm: Skolverket.
Migrationsinfo (2018). Migrationsinfo för alla, tredje utgåvan. Stockholm: Fores.
Migrationsinfo (2018a). Papperslösa. Hämtad 5 juli 2018, från
https://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/papperslosa/
Migrationsverket (2016). Vanliga begrepp när det gäller statliga ersättningar. Hämtad 26 juni 2018, från
https://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Statlig-ersattning/Vanliga-begrepp.html
Migrationsverket (2018). Barn i asylprocessen. Hämtad 11 juli 2018, från
https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Att-ansoka-om-asyl/Barn-i-asylprocessen.html
Nilsson, J. (2012). Nyanlända elevers lärandevillkor och skolsituation. En föreläsning i Gällivare kommun. Hämtad 25 juli 2018 Från
https://www.ltu.se/cms_fs/1.89252!/file/f%C3%B6rel%C3%A4sning%20forskn
ings%C3%B6versikt-g%C3%A4llivare.pdf
Nilsson, J. F. (2015). Från inkluderande exkludering till exkluderande
inkludering? elevröster om övergång från förberedelseklass till ordinarie klasser. N. Bunar (Red.) Nyanlända och lärande: mottagande och inkludering (s. 37-80). Stockholm: Natur och kultur.
Nilsson, J. F. (2017). Lived transitions: experiences of learning and inclusion
among newly arrived students (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen). Från http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1052228/FULLTEXT01.pdf
Nationalencyklopedin (u.å.). Integration. Hämtad 9 juli 2018, från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/integration
Nationalencyklopedin (u.å. a). Nationellt Centrum för Matematikutbildning. Hämtad 29 juli 2018, från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nationellt-centrum-f%C3%B6r-matematikutbildning
NCM (2006). Matematik: ett kärnämne. Göteborg: Grafikerna Livréna i Kungälv AB. Hämtad 30 juni 2018, från
http://ncm.gu.se/media/namnaren/n-tema/karnamnet-ntema1.pdf
NCM:927 (2008). Integrering: tre konkreta exempel. Hämtad 20 juni 2018, från
http://ncm.gu.se/media/biennal/dokumentation/2008/resources/file/927.pdf
NCM:306 (2008). Etnomatematik: perspektiv för ökad förståelse i
matematiklärandet. Hämtad 25 juni 2018, från
http://ncm.gu.se/media/biennal/dokumentation/2008/resources/file/306.pdf Petersson, J. (2017). Mathematics achievement of early and newly immigrated
students in different topics of mathematics (Doktorsavhandling, Stockholms
universitet, Matematiska institutionen). Från
Regeringen (2014). Lagrådsremiss Utbildning för nyanlända elever:
mottagande och skolgång. Hämtat 29 juli 2018, från
https://www.regeringen.se/contentassets/9c922f91763c42548cfcad32155ddb6c/ utbildning-for-nyanlanda-elever--mottagande-och-skolgang
Regeringen (2016). Lagrådsremiss Ytterligare undervisningstid i matematik. Hämtad 12 juli 2018, från
https://www.regeringen.se/492f4c/contentassets/64b6bc5584a749e5a62ac88162
ab5e7f/ytterligare-undervisningstid-i-matematik.pdf
Riksdagen (2013). Utbildningsutskottets betänkande 2012/13:UbU12:
Utbildning för barn som vistas i landet utan tillstånd. Hämtad 9 augusti 2018,
från https://data.riksdagen.se/fil/577B8B67-ECFC-4486-849E-9E8FDDFB4273
Riksdagen (2018). Utbildningsutskottets betänkande 2017/18:UbU31: Fler
nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas. Hämtad 9 augusti 2018, från
https://data.riksdagen.se/fil/9E74F6D3-3622-4371-A08D-A84813199164
Rönnberg, I. & Rönnberg, L. (2001). Minoritetselever och matematikutbildning: en litteraturöversikt (NCM - rapport, nr: 2001:1). Hämtad 10 juli 2018, från
http://ncm.gu.se/media/ncm/kup/Minoritetselever.pdf
Rönnberg, I. & Rönnberg, L. (2006). Etnomatematik: Perspektiv för ökad
förståelse i matematiklärandet. Stockholms: Kompetensfonden. Hämtad 4 juli
2018, från
https://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.47985.1326708348!/etnomatte.pdf
Sharif, H. (2017). Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt.
Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning
(Doktorsavhandling, Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen). Från
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1088592/FULLTEXT01.pdf
Skolinspektion (2009). Utbildning för nyanlända elever: rätten till en god
utbildning i en trygg miljö. Hämtad 5 juli 2018, från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrappo
rter/kvalitetsgranskningar/2009/nyanlanda/nyanlanda-elever.pdf
Skolinspektion (2014). Utbildningen för nyanlända elever. Skolinspektionens Stockholm: Skolinspektionen Hämtad 15 juli 2018, från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrappo
rter/kvalitetsgranskningar/2014/nyanlanda/utbildning-nyanlanda-rapport-2014.pdf
Skolinspektion (2017). Studiehandledning på modersmålet i årskurs 7–9. Stockholm: Skolinspektionen. Hämtad 20 juli 2018, från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrappo rter/kvalitetsgranskningar/2017/modersmal/studiehandledning_modersmal_skoli nspektionen2017.pdf
Skolverket. (2003). Lusten att lära: med fokus på matematik. Nationella
kvalitetsgranskningar 2001-2002. Stockholm: Skolverket. Hämtad 29 juni 2018, Från https://www.mah.se/pages/45519/lustattlara.pdf
Skolverket (2016a). Organisera nyanländas skolgång. Stockholm: Skolverket. Hämtad 22 juni 2018, från https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/organisera-nyanlanda-elevers-skolgang
Skolverket (2016b). Utbildning för nyanlända elever. Stockholm: Skolverket. Hämtad 1 juli 2018, från
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d3 5a5cdfa2899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3576.pdf? k=3576
Skolverket (2018). Vad ska statsbidraget användas till? Stockholm: Skolverket. Hämtad 25 juni 2018, från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/statsbidrag/statsbidrag-for-papperslosa-barn-2018
SFS 2010:800. Skollag. Barns och elevers utveckling mot målen. Stockholm: Utbildningsdepartementet Hämtad 2 juli 2018, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Socialstyrelsen (2010). Social rapport 2010. Västerås: Socialstyrelsen. Hämtad 4 juli 2018, Från
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/17957/2010-3-11.pdf
SOU 2008:56. Mångfald som möjlighet: Åtgärder för ökad integration på
landsbygden. Stockholm: Statens offentliga utredningar. Hämtad 20 juni 2018,
från http://data.riksdagen.se/fil/F692650C-9AEB-4EF0-96B9-AB641DEFC58B Stockholms stadsmission (2014). Stockholms Stadsmissions Barn och
Ungdomsrapport 2014 - Barn till papperslösa. Stockholm: Stadsmissionen.
Hämtad 10 juli 2018, från
https://www.stadsmissionen.se/sites/default/files/files/Barn%20o%20ungdomsra
pport%202014%20Barn%20till%20pappersl%C3%B6sa.pdf
Unicef (2018). Alla barn har rätt att gå i skolan. Hämnat 7 juli 2018, från
https://unicef.se/fakta/utbildning
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer i
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab. Hämtad 20 juli,
från
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_200 2.pdf
10 Bilaga1: Intervjufrågor till lärare
1- Vad betyder integrering för dig inom skolsammanhang särskilt inom matematik?
2- Hur bemöter man de nyanlända eleverna i skolan och särskilt i ämnet matematik?
3- Varför är det viktigt att integrera de nyanlända eleverna i ämnet matematik?
4- På vilket sätt jobbar lärarna och vilka arbetsformer och metoder
använder de för att underlätta nyanlända elevers integrering i matematik? 5- Vilka svårigheter ser lärarna med att öka nyanlända elevernas förmåga
att integrera i ämnet matematik?
6- Hur tror du att de nyanlända eleverna upplever matematikundervisning? 7- Hur tycker du att de nyanlända eleverna kan lära sig matematik på bästa
sätt?
8- Hur planeras och utformas undervisningen och på vilket sätt är det annorlunda för läraren om det finns nyanlända elever i klassrummet? 9- Hur påverkar modersmålet och språket elevernas inlärning och
integrering i matematik?
10- På vilket sätt förekommer det samarbetet mellan klasslärare, modersmålslärare och studiehandledare?
11 Bilaga 2: Intervjufrågor till elever
1- Hur trodde ni som nyanlända att ni skulle bemötas av skolan? 2- Vad hoppades ni på när ni började studera matematik i Sverige? 3- Hur tänkte ni att ett matematik klassrum skulle se ut och hur det skulle
vara utrustat?
4- Vilka förutsättningar hade ni om en svensk matematiklärare? 5- Vad önskade ni er när det gäller matematiklektionerna? 6- Hur var det första lektionen i matematik?
7- Var det något som överraskade er de första matematiklektionerna t.ex. lärarens beteende, klassrumsutrustning, läroböcker eller något annat? 8- Vad tycker ni var svårt förutom svenska språket?
9- Vad det så som ni önskade?
10- Hur har det gått efter en period t.ex. efter en månad eller två månader? 11- Vad är skillnaderna emellan matematiklektionerna i Sverige i jämförelse
med ert hemland?
12- Hur upplever ni matematikundervisning och hur har lärarna hjälpt er att integrera er i ämnet matematik?
13- Finner ni matematiken svårare här i Sverige eller i ert hemland? Vilka är orsakerna?
14- Vad anser ni är bästa sättet att lära sig matematik på? 15- Kan lärarna nå er genom deras undervisningsmetoder? 16- Hur står hemspråkslärarna och studiehandledarna till hjälp? 17- Hur skulle ni undervisa matematiken om ni skulle haft lärarrollen? 18- Vad har skolan bidragit till för er integrering i skolan i allmänhet och
särskilt i matematik?
19- Vilka svårigheter har du haft med att läsa matematik i Sverige?
20- Kan ni nämna några metoder som har varit särskilt bra och som hjälpt er att integrera i matematik?
21- Har ni några bra råd till matematik lärarna som gäller t.ex.
undervisningsmetoder, klassrumsutrustning, läroböcker eller annat som ni kan komma på?