Svagheter med studien

Det är ofta svårt att definiera en kränkande handling eftersom den kan tolkas på olika sätt. Till stor del har det att göra med individens tolkning av den kränkande handlingen, men det beror också på samhällets regler och förväntningar och vad som är tillåtet utifrån organisationen. I våra observationer förlitar vi oss på våra egna tolkningar och erfarenheter av kränkande handlingar, vilket kan vara missvisande i den mån att personen i fråga inte tar illa upp vid den kränkande handlingen. Det har varit svårt att dra en gräns för när leken blir till allvar och om den överhuvudtaget blir till allvar, som t ex vid ”skoj bråk”. För att kunna dra denna gräns har vi koncentrerat oss på de händelser som har lett till en stark reaktion hos de berörda i form av tydliga verbala eller fysiska uttryck. En annan aspekt som vi måste ta hänsyn till är att

eleverna kan ha uppfört sig ”bättre” på grund av vår närvaro på lektionen, även barnens föräldrar kan ha gjort dem medvetna om vår närvaro och skälet till detta, då vi i missiv skrev att vi skulle undersöka sociala relationer. Våra observationstillfällen blev begränsade då två av lektionerna skedde utomhus, vilket gjorde det svårt för oss att observera. På grund av tidsbrist kände vi dock att det fick räcka, men också på grund av att vi ansåg att vi ändå hade tillräckligt med kött på benen från intervjuerna och de andra observationerna.

De två idrottslärarna hade ofta skilda åsikter kring området som undersöktes. Detta kan bero på deras olika perspektiv, erfarenhet och inställning till livet, men även deras ålder kan ha en påverkan. Eftersom att studien inte söker ett generellt ståndtagande så anser vi inte att deras olika åsikter påverkar studiens tillförlitlighet i negativ bemärkelse, då det endast är deras upplevelse av kränkande handlingar som är av intresse. Däremot kan en svaghet i studien vara att lärarna vill skydda sin skola mot dålig publicitet och därmed hålla inne med information och sanningar kring ämnet. Kränkande handlingar är ett känsligt ämne att prata om eftersom det berör skolan och lärarens arbete, vi upplevde därför att det i vissa fall pratades runt våra intervjufrågor. Men genom att ställa mer djupgående frågor anser vi att det till största del kom fram tillförlitliga svar kring problemområdet.

Trots dessa brister i studien så är vi ändå väl medvetna om dem och vet därför också hur vi ska handskas med dem. Vi är t ex väl pålästa inom området vilket gör att vi kan observera med neutrala ögon och ställa genomtänka och utförliga frågor vid intervjuerna. Genom vårt metodiska tillvägagångssätt har vi fått den information vi behöver för att besvara våra frågeställningar och uppfylla syftet med studien.

4.3 Situationer där kränkande handlingar uppstår

Idrottslärarnas generella uppfattning är att kränkande handlingar i idrott och hälsa sker i relativ liten omfattning, men är även införstådda med svårigheten att lägga märke till detta. Något som även framgår av de elever som deltagit i Skolverkets undersökning, som menar att lärare sällan märker eller bryr sig om att en kränkande handling utspelats.30 Även Bildning, Holm och Hägglund tar upp dilemmat med elever som inte tycker att det förekommer kränkande handlingar på deras skola men ändå kan ge ett antal exempel på när just detta har utförts.31 Detta är ett tecken på att kränkande handlingar är svåra att urskilja eftersom gränsen mellan vad som är en kränkande handling och inte, är svår att se.

Idrottslärarna är överens om att omklädningsrummet är den plats där elever kan känna sig som mest utsatta på idrottslektionerna. Den ena idrottsläraren tar upp problemet med nakenhet i samband med omklädningsrummet och berättar om en grupp pojkar som upplevt detta som ett problem. Larsson menar att det främst är bråk om kroppen i flickornas omklädningsrum och att det i pojkarnas omklädningsrum snarare handlar om någonting som har skett under lektionen.32 Att det skulle vara mer bråk om kroppen i flickornas omklädningsrum är inte någonting som idrottslärarna har lagt märke till, men det blir i idrottslärarens exempel tydligt att dessa problem även existerar i pojkarnas omklädningsrum. Ena idrottsläraren är dock av samma uppfattning som Larsson vad gäller att pojkar bär med sig mer från lektionerna än flickorna in i omklädningsrummet och att det där kan uppstå diskussioner om detta. De problem som återfinns i de respektive könens omklädningsrum kan analyseras utifrån spel som spelas i den ständiga kampen om mer frihet. I flickornas omklädningsrum uppstår ett spel som bygger på de krav och regler som återfinns i organisationen, på samma sätt som ett annat spel pågår inne i pojkarnas omklädningsrum. En utav lärarna berättar om en grupp pojkar som tycker att det är jobbigt att byta om i omklädningsrummet. Det är en pojke som är mer mogen än de andra och att han retas därför med de andra om detta. Detta är ett typiskt spel som pågår, då pojken som är tidigt utvecklad ser en chans att utvinna mer makt i sina relationer genom att sätta de andra i en situation som begränsar deras handlingsutrymme. Det är genom

30

Skolverket <skolverket@skolverket.se> Relationer i skolan - en utvecklande eller destruktiv kraft, pdf1061, 2002-11-12 <www.skolverket.se> (Acc. 2007-10-04).

31

Blidning, m.fl., s. 25-31.

32

dessa spelsituationer som återskapandet av makt kan ske samtidigt som det är den bidragande faktorn till kränkande handlingar.

4.4 Olika typer av kränkande handlingar

Både observationerna och intervjuerna har visat att verbala kränkande handlingar är vanligast, vilket även Skolverket menar. Man anser också att barnen många gånger ser på verbala kränkningar som något tillåtet, dessa verbala uttryck har ofta att göra med sexuella ord.33 Detta belyser också en rapport på uppdrag av Skolverket där eleverna menar på att det

används en viss jargong för könsord och sexglosor och att det inte alls behöver ses som verbal kränkning. Man menar genom detta att kränkningen inte beror på själva ordet utan mer på om personen upplever det som kränkande eller inte.34 Även idrottslärarna påpekar i intervjuerna att ord som kan uppfattas som sexuella verbala kränkande handlingar ofta förekommer i skolan, men att sexuella kränkningar av fysisk handling inte alls anses som vanligt.

Under våra observationer la vi främst märke till att det förekom många fysiska inslag som knuffar, sparkar och slag hos de yngre barnen. I Skolverkets rapport menar man också på att knuffar och slag är vanligast av de fysiska kränkningarna, medan miner och grimaser inte förekommer i samma grad.35 Under intervjuerna med idrottslärarna kommer det också fram att fysiska kränkningar är mer tillåtande i yngre åldrarna, den ena idrottsläraren menar även att de gånger en fysisk handling väl uppkommer mellan de äldre så är det mer riktigt slagsmål. Organisationen ser inte lika allvarligt på att yngre barn knuffar på varandra som de gör med de äldre barnen eftersom äldre elever bör ha mer förståelse och förstånd. Detta leder till att dessa fysiska inslag inte upplevs som lika kränkande som det gör bland de äldre eleverna.

Dessa ovanstående olika kränkande handlingar kan förklaras genom organisationen som analytiskt verktyg eftersom den formar ett slags tillåtande av vilka kränkningar som man får och inte får göra. De kränkningar som är mer tillåtna är också mer vanliga som exempelvis de verbala, medan de fysiska och sexuella kränkningarna är mer ovanliga och då också mer otillåtna utifrån organisationen. Vi anser att de tysta kränkningarna inte stämmer överens med detta mönster. Dessa handlingar ses som mer ovanliga på grund av att de är svåra att

33

Skolverket <skolverket@skolverket.se> Relationer i skolan - en utvecklande eller destruktiv kraft, pdf1061, 2002-11-12 <www.skolverket.se> (Acc. 2007-10-04).

34

Blidning, m.fl., s. 25-31.

35

Skolverket <skolverket@skolverket.se> Relationer i skolan - en utvecklande eller destruktiv kraft, pdf1061, 2002-11-12 <www.skolverket.se> (Acc. 2007-10-04).

upptäcka, snarare än att de går emot organisationens godkännande. Att tysta kränkande handlingar förekommer kan dessutom förklaras utifrån att vissa individer inte har tillräckligt åtråvärda resurser. Individen har då lite att säga till om eftersom att den inte har några fördelar att utbyta med de övriga. Man kan då frysas ut från gruppen på grund av att man inte har tillräckligt relevanta resurser.