Svartarbete och skatteregler

Höga trösklar på vägen in till den reguljära arbetsmarknaden medför flera pro- blem. Utanförskapet är uppenbart: personer som inte hittar arbete har knappare ekonomiska marginaler, mindre egenmakt och sämre utvecklingsmöjligheter. Staten kan på olika sätt minska dessa effekter, genom olika typer av anslags- och bidrags- system till enskilda och familjer, men det som krävs för att bryta utanförskapet är möjligheter till självförsörjning och karriär.

Självförsörjning och karriärmöjligheter finns emellertid inte enbart på den reguljära marknaden. För att sänka marginalskatten på sitt arbete väljer vissa att arbeta ”grått”, det vill säga till viss del deklarerat i den reguljära ekonomin (”vitt”), och till viss del odeklarerat (”svart”). Det kan handla om antingen svart extraarbete i andra lagliga tjänster, eller att vissa transaktioner i ens reguljära vita verksamhet sker svart.

SCB skiljer på svart ekonomi, som är produktiva och lagliga aktiviteter som undan- hålls från myndigheterna av olika skäl, och illegal ekonomi/produktion, som är aktiviteter som är olagliga och vars ekonomi därmed per definition står utanför skattesystemet.27 _{Narkotika- och vapenhandel, utpressning, stöld, smuggling och}

bedrägerier är några exempel på sådana olagliga ekonomiska verksamheter. Dessa kan ge inkomster som väl täcker den verksammes försörjning, och inom ramen för större kriminella organisationer finns ”karriärvägar” på ett liknande sätt som på den reguljära arbetsmarknaden. Inom vissa kriminella ekonomiska verksamheter blandas svart arbete med vitt av olika skäl.

Det finns olika sätt att försöka mäta den svarta delen av ekonomin. Calmfors m.fl. (2018) tar bland annat upp att uppskatta mängden sedlar i omlopp. Ett annat är att titta på elkonsumtionen, som brukar samvariera med ekonomisk aktivitet. En ytter- ligare metod kallas MIMIC, i vilken man beaktar ett antal faktorer som antingen

påverkar den informella sektorns storlek (till exempel skatter och regleringar) eller som speglar dess storlek (till exempel efterfrågan på sedlar och el).

Uppskattningar av den svarta/gråa sektorn av ekonomin varierar. 2016 uppskattade en internationell studie (Hassan och Schneider, 2016) att storleken på Sveriges skug- gekonomi 2013 var 19 procent. Det skulle motsvara drygt 650 miljarder kronor. En annan mätning (Schneider, 2013) uppskattade den svarta ekonomin i Sverige vid samma tid till omkring 14 procent av BNP. Ett forskarlag genomförde en interna- tionell jämförelse av skuggekonomier på uppdrag av IMF 2019 (Kelmanson m.fl., 2019), där Sveriges skuggekonomi uppskattades omfatta strax under 20 procent av BNP (vilket placerade Sverige i den lägre halvan av de granskade länderna). I enkätdata från European Social Survey 2009 framkom att omkring tre procent av de anställda i Sverige och andra nordiska länder arbetade svart, fyra procent i västeuropeiska länder, och omkring 13 procent i sydeuropeiska länder.28

I studien för IMF (Kelmanson m.fl., 2019) framhålls också vilka faktorer som inom forskningen ses som avgörande för framväxten av en svart/informell ekonomi. Bland de viktigaste är betungande regleringsbörda som medför höga inträdeskost- nader, höga skatter och komplext skattesystem, administrativa trösklar genom överdrivna byråkratiska krav, små fördelar med vitt arbete jämfört med svart, svårigheter för vissa demografiska grupper att komma in på arbetsmarknaden och lågt humankapital.

Staten kan göra insatser mot svart/grå och kriminell ekonomisk verksamhet genom rättsvårdande myndigheter. Även skattesystemet kan spela roll – genom skat- temyndighetens kontrollfunktioner, men även genom vilka incitament som finns, konstaterar Calmfors m.fl. (2018).

När skattereduktionen för hushållsnära tjänster (RUT-avdraget) infördes, motivera- des det av att den berörda sektorn drogs med en stor andel svartarbete (proposition 2006/07:94). Olika utvärderingar av reformen har visat att mängden svartarbete har minskat och att branschen snarare blivit en instegsmöjlighet till arbetsmarkna- den och egenförsörjning för många.29

Skulle ett system med schablonbeskattning för soloföretagare kunna innebära en sådan sänkt tröskel till egenförsörjning, och samtidigt kanske minska svartarbetet i vissa sektorer? Troligen skulle det då handla främst om extraarbete som i dag inte deklareras alls, till exempel extrajobb inom gigekonomin eller tillfälliga inkomster från uthyrning eller dylikt.

28. Citerad i Calmfors m.fl. 2018, s. 107.

KAPITEL X 5 – MOTIV FÖR SCHABLONBESKATTNINGSREFORM

5.3 2020 års utredningar

I december 2019 tillsatte regeringen en utredning (dir. 2019:102) med uppdrag att bland annat utvärdera och analysera strukturen för beskattning av enskilda näringsidkare inom det konventionella systemet för inkomstbeskattningen, föreslå åtgärder som kan kraftigt förenkla beskattningen av enskilda näringsidkare, därtill lämna ett förslag till frivilligt system där inkomstbeskattningen och mervärdesbe- skattningen bestäms schablonmässigt baserat på en verksamhets omsättning, som ett alternativ till reguljär inkomstbeskattning.

Bakgrunden till utredningen är den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet från januari 2019 (”januariavtalet/-överenskommelsen”). I utredningens kommittédirektiv specifi- ceras att reglerna om räntefördelning och periodiserings-/expansionsfond ska ses över, i ett första delbetänkande. I slutbetänkandet ska förslaget till schablonbaserad beskattning läggas fram. De system som finns i Frankrike, Slovakien och Österrike nämns i direktiven, liksom Belgiens system för schablonbeskattning av inkomster från delningsaktiviteter.

I april 2020 tillsattes ytterligare en utredning (dir. 2020:48), med ett närbesläktat uppdrag – att utreda och lämna förslag till förenklingar av regelverk med betydelse för mikroföretagande, samt överväga och föreslå vissa åtgärder som förenklar och moderniserar bokföringslagen. Mikroföretag definieras som företag med upp till tio anställda eller en omsättning (eller balansomslutning) understigande två miljoner euro, så regelförenklingarna som denna utredning ska föreslå blir sannolikt av något annan karaktär än motsvarande för ensamföretagare.