Svea  hovrätts  dom  den  23  april  2013  i  mål  nr  B  721-­‐13   Bakgrund Bakgrund

Förundersökningen som senare kom att leda till åtal påbörjades efter att polisen gjort ett hem-besök hos en flicka, som berättade att hon under en chattkonversation med en person på internet hade blivit exponerad för filmer där barn utsattes för sexuella övergrepp. Med

124 Hovrätten ändrade tingsrättens dom så att M.L. dömdes för ytterligare ett fall att utnyttjande av barn för sexuell posering (BrB 6:8), två fall av sexuellt ofredande (6:10) samt att innehavet av barnpornografi (BrB 16:10 a) skulle rubriceras som grovt.

40

anledning av detta gjordes en IP-spårning vilken ledde till en person vid namn M.T. Vid husrannsakan fann polisen bland annat en dator som visade sig innehålla en stor mängd barnpornografiskt material. Det återfanns även en del egenproducerat material, dels filmer inspelade från datorskärmen där barn klädde av sig och utförde sexuella handlingar framför webbkameran, dels stillbilder där flickor visade sina bröst. I datorn påträffades också kontaktlistor med ett stort antal e-postadresser till flickor.

M.T. använde sig av ett visst tillvägagångssätt i sina kontakter med flickorna. M.T. inledde sina kontakter med målsägandena i huvudsak på hemsidan Kamrat, genom att skriva komplimanger och be dem lägga till honom på MSN. Där uppmanade han flickorna att klä av sig och utföra sexuella poseringar eller onanera inför webbkameran, i vissa fall under hot. När förundersökningen avslutades hade 16 flickor kunnat identifieras. Åtalet som väcktes bestod av 35 punkter och innefattade brotten grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och försök därtill, utnyttjande av barn för sexuell posering av normalgraden samt försök därtill, sexuellt ofredande samt barnpornografibrott.

Tingsrätten

Enligt en av åtalspunkterna gällande grovt utnyttjande av barn för sexuell posering påstods M.T. ha förmått en målsägande L som då var elva år att vid upprepade tillfällen klä av sig naken och onanera framför webbkameran samt skicka nakenbilder på sig själv. Målsäganden L uppgav att hon blivit hotad av M.T. och att hon därför gått med på att utföra de nämnda handlingarna. Tingsrätten ansåg inte att det fanns skäl att ifrågasätta målsägandens utsaga och fann det vara styrkt att M.T. genom hot om att skada L eller hennes lillasyster förmått L till avancerade och djupt kränkande sexuella handlingar. Gällande brottets rubricering uttalade tingsrätten att det särskilt med beaktande av det hänsynslösa utnyttjande som M.T. genom hot förmått L till fick anses att hans agerande mot henne var att bedöma som grovt utnyttjande av barn för sexuell posering.

Gällande andra åtalspunkter där tingsrätten valde att rubricera gärningen som grovt utnyttjande av barn för sexuell posering beaktades bland annat att barnen vid tillfället för brottet varit så pass unga att gärningen på grund av detta var djupt kränkande och hänsynslös. Med hänsyn till den samlade brottsligheten som utöver nämnda grova brott även omfattade

41

utnyttjanden av barn för sexuell posering av normalgraden, barnpornografibrott och sexuella ofredanden bestämde tingsrätten fängelsestraffets längd till två år och sex månader.125

Hovrätten

Även hovrätten framhöll i sina domskäl att förekomsten av hot var av betydelse för när ett poseringsbrott var att betrakta som grovt. Hovrätten ändrade tingsrättens dom bland annat på så sätt att ytterligare två fall bedömdes i enlighet med BrB 6:8 3 st. och därmed som grova. Fängelsestraffets längd bestämdes i hovrätten till tre år.

5.2.5  Kommentar  

Gemensamt för de fall som här har berörts är att domstolarna inte har tagit ställning till om gärningarna kan rubriceras som sexuellt övergrepp mot barn i enlighet med BrB 6:6, den bestämmelse vars tillämplighet HD senare prövade.126

Diskussionerna i domskälen har istället fokuserat på vad som talar för att gärningarna ska bedömas som grova respektive av normalgraden enligt BrB 6:8. I samtliga fall har domstolarna framhållit att förekomsten av hot har haft betydelse för rubriceringen av brotten som grova. Ansvar enligt BrB 6:8 kräver inte att den sexuella handlingen som utförs ska vara kvalificerad. I domarna tycks emellertid karaktären av handlingarna som målsägandena företagit, huruvida de innefattat endast nakenhet eller inneburit exempelvis penetrering, ha spelat roll för bedömningen av om brotten var att anse som grova eller ej.

Något som i dessa fall sticker ut är Svea hovrätts dom den 22 december 2009 i mål nr B 7212–09, där åklagaren valde att åtala gärningsmannen för sexuellt tvång (BrB 6:2) avseende gärningar som begåtts mot en 16-årig flicka. Tingsrätten utvecklade i domskälen sin ståndpunkt att gärningen var att betrakta som grovt sexuellt tvång (BrB 6:2 3 st.) på ett mer utförligt sätt än vad som gjordes gällande brotten enligt BrB 6:8. Här tycks tingsrätten ha fäst vikt vid hur de handlingar som den 16-åriga flickan förmåtts utföra kränkte hennes sexuella integritet. Det sades också att gärningen torde ha ett straffvärde som överstiger minimistraffet för våldtäkt (vilket hovrätten dock inte höll med om). Det kan ifrågasättas varför tingsrätten just gällande den här åtalspunkten uttalade att flickan utsatts för en ”digital våldtäkt” och inte

125 Det hade gått mer än två och ett halvt år från det att de sista gärningarna begicks till dess att M.T. fick del av åtalet. Tingsrätten beaktade den omständigheten vid straffmätningen.

42

framförde samma åsikt gällande de andra målsäganden som förmåtts att onanera eller penetrera sig själva inför webbkamera.