Svensk hälso- och sjukvård i förhållande till andra jämförbara länder till andra jämförbara länder

– nulägesbeskrivning

4.5 Hälso- och sjukvårdslagstiftning

4.5.22 Svensk hälso- och sjukvård i förhållande till andra jämförbara länder till andra jämförbara länder

Svensk sjukvård håller hög kvalitet när det gäller medicinska resultat vilket också internationella jämförelser visar. I den senaste likhets-granskningen⁹⁸ ligger Sverige i topp när utifrån ett sammanvägt index.

Sammanfattning

I denna rapport jämförs hur den svenska sjukvården står sig i förhål-lande till vården i andra länder; 12 länder i EU; Belgien, Danmark, Fin-land, Frankrike, IrFin-land, Italien, Nederländerna, Portugal, Spanien, Stor-britannien, Tyskland och Österrike, plus Kanada Norge och USA. De är alla relativt rika länder med förutsättningar att tillhandahålla högklas-sig sjukvård. Vår jämförelse visar att den svenska vården klarar högklas-sig ut-märkt i en jämförelse med dessa länder. Sverige ligger i en toppgrupp när det gäller medicinska resultat och effektivitet, på första plats i kva-litetsindexet och på delad andra plats i indexet över effektivitet. I rap-porten redovisas också undersökningar gjorda av andra organisationer, också enligt dessa presterar Sverige i internationell toppklass, i synner-het när det gäller olika aspekter på medicinsk kvalitet. När det gäller väntetider har Sverige ofta rankats lågt, inte minst gäller det när befolk-ningen eller patienter tillfrågats i olika enkäter. I denna jämförelse har vi dock för första gången kunnat ta med ett avsnitt om faktiska vänteti-der. Sverige gör för 2017 en mera komplett rapportering av väntetider till vissa operationer till OECD, och möjliggör därmed jämförelser med andra länder. Det gäller väntetider till sex vanliga operationer; grå starr, hjärtkirurgi, protesoperation i höft och knä, borttagande av livmoder och operation vid prostataförstoring. Av de tio länder som ingår har Nederländerna de kortaste väntetiderna följt av Danmark och Italien, med Sverige på fjärde plats. När de faktiska väntetiderna jämförs kommer Sverige således betydligt högre upp än i tidigare jämförelser som byggt på enkätdata.

Sverige toppar kvalitetsindex

Alla indikatorer som används i rapporten svensk sjukvård i interna-tionell jämförelse 2018, skalas om så att det bästa landet får en etta och det sämsta landet en nolla i respektive index. De övriga länderna får därefter ett värde mellan noll och ett som beräknas med linjär interpolation. Det betyder, mer vardagligt uttryckt, att den relativa positionen mellan noll och ett bestäms av vilket gränsvärde som är

98 Gjord av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) – Svensk sjukvård i internationell jäm-förelse 2018.

närmast. När totalindex beräknas för kvalitet för länderna tas en ge-nomsnittlig indexplacering fram. De olika delindexen har alltså samma vikt i totalindexet. Indexvärden för de länder som saknar uppgifter för någon indikator baseras enbart på de indikatorer som de har värden för. Resursförbrukningen i kvalitetsindexet vägs inte in.

I stället konstrueras ett separat index över effektivitet där den upp-nådda kvaliteten ställs mot ländernas resursförbrukning, mätt som andel av BNP.

Kvalitetsindexet är som nämnts uppbyggt av tretton olika kvali-tetsindikatorer som i huvudsak hämtats från OECD Health Data 2017. Dessa data finns tillgängliga för allmänheten på OECD:s webbsida. I studien har två indikatorer från WHO och en indikator på antibiotikakonsumtion från EU använts.”⁹⁹

Nedan följer de indikatorer som använts i utvärderingen.

• Dödlighet vid akut hjärtinfarkt

• Dödlighet vid stroke (ischemisk/hjärninfarkt)

• Höftfrakturer opererade inom 48 timmar

• Femårsöverlevnad i bröstcancer

• Femårsöverlevnad i kolorektalcancer

• Amputationer på grund av diabetes (per 100 000 invånare)

• Spädbarnsdödlighet (per 1000 levande födda)

• Vaccination mot difteri, kikhosta och stelkramp

• Vaccination mot mässling

• Potentiellt förlorade levnadsår (år per 100 000 inv.)

• Andelen i befolkningen som har förhöjt blodsocker

• Andelen i befolkningen som har högt blodtryck

• Antibiotikaförskrivning inom primärvården (genomsnitt per dag och 1 000 invånare).

99 SKL:s internationella jämförelse från 2018, s. 10

SKL:s jämförelse visar att vårdgivarens ansvar för att vården ska vara av god kvalitet när det gäller behandling och utfallet av behandlingen uppfylls i förhållande till de indikatorer som ingått i studien.

Sveriges resultat utifrån ett patientperspektiv

Vårdgivarens ansvar innefattar även att tillgodose patientens behov av trygghet i vården, kontinuitet och säkerhet samt att den bygger på respekt för patientens självbestämmande och integritet, främjar goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen och är lätt tillgänglig. Självklart är faktorer som överlevnad vid cancer eller gångförmåga efter en höftledsoperation väsentliga men bemötande, information, hur trygg och delaktig patienten känner sig under vårdprocessen och hur länge man behöver vänta är också en del av god vård.

I kvalitetsjämförelser som utgår från patientens perspektiv rankas Sverige inte lika högt som när det gäller medicinska resultat. Myn-digheten för vård- och omsorg (Vårdanalys) publicerar varje år den svenska delen av en stor internationell studie om hälso- och sjuk-vården som leds av The Commonwelth Fund i USA den så kallade IHP- undersökningen.¹⁰⁰ Studien är en årlig undersökning av till-ståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvården i elva olika länder¹⁰¹ inklusive Sverige. I ett rullande treårsschema vänder sig undersökningen till tre olika grupper – befolkningen, den äldre be-folkningen och läkare i primärvården.

Vi har tidigare pekat på att en central svaghet i svensk hälso- och sjuk-vård är att den inte är tillräckligt patientcentrerad. Rapporten från In-ternational Health Survey 2014 bekräftar den bilden.

Faktum är att årets undersökning tydliggör att Sverige ligger efter i utvecklingen inom de flesta av de områden som berörs i årets undersök-ning. IHP 2014 visar att Sverige har fortsatt mycket att lära av andra länder, när det handlar om hur man skapar ett vårdsystem som utgår från patientens unika behov och förutsättningar.

(Rapport 2014, Vårdanalys).

100 International Health Policy Survey (IHP-undersökningen).

101 Australien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Nya Zeeland, Norge, Schweiz, Storbritannien, USA och Sverige.

Sverige har i jämförelsen från 2017¹⁰² fortsatt¹⁰³ dåliga resultat när det gäller patienters upplevelse av vårdens förmåga att ge information och stöd och göra patienten delaktig. Bland bristerna kan nämnas att patienterna i låg grad får den information från vården som krävs för att kunna fatta välgrundade beslut om sin vård och hälsa, att många patienter vid kontakt med vården upplevde att deras läkare inte kände till deras sjukdomshistoria. Vården brister även när det gäller att invol-vera patienterna genom att uppmuntra dem att ställa frågor. För per-soner med kronisk sjukdom har Sverige genomgående svaga resultat jämfört med andra länder. Till exempel saknar dessa patienter en dis-kussion med vården kring målsättningar och hur de själva kan ta hand om sin sjukdom. De svenska patienterna upplever i betydligt lägre utsträckning än patienter i andra länder att ordinarie läkare eller vård-personal tar ett koordineringsansvar för kontakten med andra delar av vården. Sverige är betydligt sämre på att samordna informationen efter utskrivning från sjukhus jämfört med de andra länderna. Endast hälf-ten av patienterna menade att deras ordinarie läkare eller mottagning verkade informerade om den vård som hon eller han fått på sjukhuset.

Källa: Vårdanalys PM 2017:2, Vården ur patienternas perspektiv – 65 år och äldre.

102 2017 års IHP studie riktades till personer 65 år och äldre.

103 Se bild 1 och 2 avseende Sveriges resultat för 2016 och 2017.

Källa: Vårdanalys PM 2017:2, Vården ur patienternas perspektiv – 65 år och äldre.

In document Framtidens specialistsjuksköterska – ny roll, nya möjligheter (Page 151-162)