Svensk mat som vardagsaktivitet

Mat är en självklarhet i vardagen. Walmsley (2004) menar enligt Zillinger att man kan separera mellan obligatoriska och diskretionära aktiviteter. Obligatoriska aktiviteter är nödvändiga aktiviteter som att äta och sova. Diskretionära aktiviteter är kompletterande aktiviteter som aktivt väljs av individen. Turism i allmänhet ligger nära den diskretionära och är till största delen volontärmässig. Mat har traditionellt upplevts som just en obligatorisk aktivitet. Med upplevelseuindustrin och den ökade betydelsen av upplevelser eftersträvas att göra mat till inte bara en obligatorisk aktivitet utan även inslag av det diskretionära och voluntärmässiga. Äta för att mätta hunger kommer alltid att vara obligatoriskt, men vad som väljs för att mätta hungern och i vilken kontext påverkar upplevelsen som förmedlas. I allmänhet är svensk mat och matupplevelser tämligen okänt. Knappt hälften av de intervjuade informanterna har tidigare varit i Sverige. Tillika har majoriteten aldrig varit i Sverige, men ändå ger de en ganska klar beskrivning av sin uppfattning och bild av svensk mat. Mat som i relation till tysk mat blir extra svensk så som fisk, köttbullar, ”knäckebrot” och älg. Fisk skulle fler vilja äta på ”svenskt vis”. Vad de menar med ”svensk fisk” vet de inte själva, förutom icke-tysk och bättre än tysk fisk. En annan informant uppger att han varit i Göteborg och ätit på ett par helt fantastiska fiskrestauranger. Köttbullar nämns ofta i kombination med Ikea och har blivit lite av en symbol för såväl Ikea som för Sverige. Ett flertal menar att de på Ikea kan köpa hem svenska livsmedel och tillaga svensk mat hemma. En informant berättar även om Knorr köttbullar i svampsås som kan köpas i princip alla livsmedelsbutiker i Tyskland. Älg intresserar de flesta och vill de flesta prova. De som varit i Sverige och ätit älg eller annan vilt uppskattar det mycket. En informant menar dock med viss ironi men ändå seriöst att älg inte ska ätas. Älgen är en symbol för Sverige. Att äta älg vore jämförbart med att äta kungen. En informant nämner smörrebröd som typiskt svensk, en viss förväxling med Danmark. Även bakverk och konditorier nämns av ett par informanter och av en informant specifikt grön marsipantårta med ros (prinsesstårta). Återkommande är även brödet där de flesta pratar om svenskt bröd som mjukt och sött. En informant går emot majoriteten och framhäver specifikt polarbröd som mycket gott. Samma informant framhäver även den svenska yogurten som inte är lika fet eller söt som tysk yoghurt. Ett flertal informanter med erfarenhet av svensk mat menar att den är enkel och ofta dåligt saltad och kryddad. De menar att det är svårt att ogilla svensk mat, men att den inte heller är något speciellt. Vidare nämns sill i olika former och smaker. Även kaffe och att det dricks jämt. En som arbetat i Sverige kommer ihåg de många kaffepauserna, morgonkaffe, förmiddagskaffe, lunchkaffe och eftermiddagskaffe. De som inte varit i Sverige har svårt att föreställa sig att de skulle resa till Sverige med anledning av maten. Dock skulle flera kunna tänka sig att åka dit med de vanligaste anledningarna, natur och landskap människor och livsstil. Även skidåkning, Ingemar Bergman, Astrid Lindgren, shopping och vandring nämns som anledningar att åka till Sverige. De som varit i Sverige har en tydlig uppfattning om vad som är typisk ”svensk mat” och i princip samtliga nämner samma maträtter, varor eller smaker. Ett par går emot strömmen och nämner felaktiga fenomen (smörrebröd) eller har mot majoriteten motsatta åsikter (sött bröd gott), men det är kanske de undantagen som bekräftar regeln.

_____________________________________________________________________

7.6 Sammanfattning kapitel 7

Det intresse för mat som finns hos tyska turister när de reser utgör inte ett huvudsyfte med resan utan måste kompletteras med andra aktiviteter. Mat är inte en betydande aktiviteter och de flesta menar att den gör varken till eller från. Se och göra upplevs viktigare och många har svårt att se hur ”att bli mätt” skulle kunna vara upplevelsegenererande. Andra upplever att mat i kombination med andra faktorer som sociala och estetiska bli upplevelser. Just upplevelseaspekten i mat kommer att vara avgörande för matens framtid inom turism som upplevelsindustri. Det som efterfrågas är kunskap om den svenska matens ursprung, tillagning och tradition, tillika traditionell och regional mat. Med regional och traditionell mat menar informanterna älg/vilt, fisk och köttbullar. Genom att koppla maten till begrepp som regional och traditionell blir relationen mellan mat och turism tydligare för många av tyskarna. Hos en del informanter kan en viss grad av önskad säkerhet med maten identifieras och ett flertal väljer att ta med sig mat och laga maten själv under semestern. Andra informanter menar att restaurang och att äta utaför hemmet är en del av semesterlyxen, precis som att få äta lyxmat. Att många tyskar tar med mat eller föredrar självhushåll gör dem odelaktiga i offentliga mataktiviteter. Turistens eget deltagande utgör förutsättningen för den egan upplevelsen. En upplevelse som kan kombineras av aktiv – passiv, absorbering – uppslukning, vilket ger fyra olika typer av upplevelser: utbildande, underhållande, estetiska, eskapistiska som tillfredsställer olika behov. Restaurang uppges precis som i förgående kapitel som den viktigaste mataktiviteten med anledning av att restaurangbesök är oundvikligt under semestern. Vidare uppges marknader som trevliga aktiviteter, liksom nyttjande av allemansrätten och svensk vinodling.

_____________________________________________________________________

I kommande kapitel dras slutsatser kring tyska turisters efterfrågan utifrån informationen från de fyra förgående presenterade empiriska undersökningarna. Hur ser tyska turisters efterfrågan på mat och matupplevelser i Sverige ut?

_____________________________________________________________________