Dagens arbetsliv är till stor del karaktäriserat av en utbredd digitalisering liksom ökade krav på kommunikation och administration via informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Digitaliseringen har stor inverkan på både arbetssätt och arbetsmiljö, och har medfört flera fördelar så som ökade möjligheter till informationsutbyte och effektiviserat arbete, liksom stora utvecklingsmöjligheter för organisationer. Samtidigt finns det aspekter i den digitala arbetsmiljön som kan bidra till en upplevelse av stress, vilket i denna avhandling benämns utifrån samlingsnamnet ’teknologistress’ (eng. ’technostress’). I artikel I-III i denna avhandling har teknologistress operationaliserat som IKT-relaterade krav studerats, vilket är relaterat till aspekter så som digital kommunikation (exempelvis hög andel epost, krav att svara snabbt på epost/meddelanden, och krav att vara tillgänglig via IKT på fritiden, störmoment från notifikationer etcetera), och problem med datorer och annan digital utrustning som inte fungerar korrekt. IKT-relaterade krav har i tidigare studier visat sig bidra till en ökad kognitiv belastning, liksom upplevelse av en förhöjd arbetsbelastning.
I motsats till mer etablerade indikatorer på arbetsrelaterad stress så som spänt arbete och obalans mellan ansträngning och belöning, är kunskapen om kopplingen mellan teknologistress och hälsa, relativt eftersatt. Likaså om relationen mellan teknologistress och hälsa, har en koppling till kön och socioekonomisk position. Upplevelsen av hög exponering för teknologistress har påvisats i vissa yrkesgrupper, men trots detta så saknas det studier som jämför exponeringen för teknologistress i olika yrkesgrupper i avseende bransch och yrkesposition. Det finns även en del studier som framställer upplevelsen av teknologistress i utvalda yrkesgrupper, men desto färre studier som utforskar hur eventuella källor till teknologistress hanteras. Därav var det övergripande syftet med denna avhandling att utforska relationen mellan teknologistress operationaliserat som IKT-relaterade krav och välkända indikatorer på arbetsrelaterad stress. Liksom att studera relationen mellan IKT-relaterade krav och suboptimal självskattad hälsa, och huruvida denna relation var influerat av kön och socioekonomisk position. Ett ytterligare syfte var att utforska exponeringen för IKT-relaterade krav i olika yrkesgrupper utifrån bransch och yrkesposition. Slutligen att utforska upplevelser av
60
teknologistress samt strategier för att hantera teknologistress bland chefer i hälso- och sjukvården.
Denna avhandling innehåller fyra individuella vetenskapliga artiklar (eng. ’paper’), med kvantitativ eller kvalitativ studiedesign. Artikel I-III har en kvantitativ studiedesign, varav artikel I och III har en tvärsnittdesign och artikel II har en prospektiv studiedesign. Artikel I-III baseras på olika datainsamlingar från den nationella studien ’Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health’ (SLOSH) insamlad mellan 2006 och 2016 (se Figur 4). Resultaten i dessa artiklar har beräknats med ett flertal olika statistiska analyser, bland annat med multipel binär logistisk regressionsanalys, multipel linjär regressionsanalys, Pearsons korrelationskoefficientanalys, ANOVA, oberoende t-test, chi-två test, etcetera. Datamaterialet i artikel IV bygger på 20 semi-strukturerade intervjuer med chefer i hälso- och sjukvården, med representanter från olika hieratiska chefspositioner. Artikel IV analyserades med hjälp av den kvalitativa metoden kritisk incidentteknik (eng. critical incident technique). Resultaten i denna avhandling har visat att IKT-relaterad krav har en koppling till spänt arbete liksom obalans mellan ansträngning och belöning. Trots att det delvis finns en konceptuell överlappning mellan IKT-relaterade krav och de andra indikatorerna på arbetsrelaterad stress, tyder resultaten på att IKT- relaterade krav kan betraktas som en enskild källa till arbetsrelaterad stress och prediktor för låg självskattad hälsa. Höga IKT-relaterade krav var relaterat till suboptimal självskattad hälsa, i såväl tvärsnittsanalyser som i prospektiva analyser inklusive upprepad exponering för IKT-relaterade krav, vid analys av hela studiepopulationen. En signifikant interaktion mellan IKT-relaterade krav och kön i relation till självskattad hälsa observerades. I könsstratifierade analyser observerades enbart en signifikant relation mellan upprepad exponering för IKT-relaterade krav och suboptimal självskattad hälsa, bland män. Ingen interaktion mellan IKT-relaterade krav och socioekonomisk position i relation till självskattad hälsa påträffades. Däremot, vad gäller exponering för IKT-relaterade krav i förhållande till socioekonomisk position, hade deltagare med hög socioekonomisk position högst exponering för IKT- relaterade krav, följt av deltagare med medelhög- respektive låg socioekonomisk position.
61
Angående exponering för IKT-relaterade krav utifrån yrkesgrupp och yrkesposition, visade resultaten på att gruppen chefer (inklusive chefer från olika branscher, på varierande chefspositioner) hade högst exponering för IKT-relaterade krav. Analyser av subkategorier av chefer visade på att ’chefer i hälso- och sjukvården och annan samhällsservice’ hade allra högst exponering för IKT-relaterade krav, följt av ’chefer inom utbildning’. I vidare analyser där ’chefer i hälso- och sjukvården och annan samhällsservice’ och ’chefer inom utbildning’ hade slagits ihop till en grupp, visade resultaten på att dessa chefer hade högre odds för IKT-relaterade krav, både i jämförelse med ’icke-chefer’ och i jämförelse med ’alla andra chefer’. Resultaten gällande upplevelser av teknologistress samt strategier för att hantera teknologistress, visade på att upplevelser av teknologistress kunde kategoriseras utifrån tre huvudteman. Dessa teman var; ’negativa aspekter av digital kommunikation’, ’låg användarupplevelse i IKT’ samt ’brist på resurser i relation till teknologistress’. Strategier för att hantera teknologistress kategoriserades likaså utifrån tre huvudteman, vilka var ’strategier kopplade till kultur, normer och socialt stöd’, ’strategier kopplade till individuella resurser’ samt ’strategier kopplade till organisatoriska resurser’.
Denna avhandling har visat på att teknologistress operationaliserat som IKT- relaterade krav kan betraktas som en enskild källa till arbetsrelaterad stress, delvis frånkopplat från arbetsrelaterad stress operationaliserat som spänt arbete eller obalans mellan ansträngning och belöning. Höga IKT-relaterade krav är kopplat till suboptimal självskattad hälsa, och denna koppling är mer uttalad bland män. Hög exponering för IKT-relaterade krav är mer förkommande bland grupper med hög socioekonomisk position. Utifrån yrkesgrupp gällande brunch och position, har chefer högst exponering för höga IKT-relaterade krav. Detta gäller i synnerhet chefer i hälso- och sjukvård och annan samhällsservice, samt chefer inom utbildning. Chefer i hälso- och sjukvården beskrev att en hög arbetsbelastning överlag, i kombination med mycket tid som spenderas i möten, bidrog till upplevelsen av teknologistress. Detta eftersom det fanns för lite arbetstid till att lära sig att hantera olika komplexa informationssystem, samt att hantera administrativa arbetsuppgifter som kanaliseras via IKT (så som eposthantering och fakturahantering). Även om cheferna hade olika strategier för att hantera olika krav i den digitala arbetsmiljön, var vissa strategier snarare strategier för att kringgå ett problem, än att faktiskt lösa ett problem. Även om flera av hälso- och sjukvårdscheferna
62
som intervjuades, beskrev att både de själva och deras organisation arbetar aktivt med olika strategier för att förbättra den digitala arbetsmiljön, finns det fortfarande potentiella förbättringsmöjligheter för att uppnå en hållbar digital arbetsmiljö. Cheferna i hälso- och sjukvården beskrev bland annat att organisatoriska förändringar som reducerar deras administrativa uppgifter som utförs via IKT (exempelvis utökat stöd av vårdadministratörer), ökad tid för praktisk träning i informationssystem samt ökat inflytande i uppdateringen eller implementeringen av ny IKT, skulle kunna bidra till en mer hållbar digital arbetsmiljö för dem.
Resultaten i denna avhandling täcker naturligtvis bara en liten pusselbit vad gäller hälsoaspekter kopplade till den digitala arbetsmiljön. Mer forskning inom detta område är önskvärt för att komplettera resultaten i denna avhandling. För att uppnå en djupare förståelse för hur teknologistress är relaterat till hälsa, krävs nya studier som analyserar teknologistress i relation till flera olika hälsoutfall. För att mäta teknologistress på en komplett sett i relation till hälsa, är det önskvärt att använda instrument som mäter teknologistress i förhållande till aktuella resurser (så som digital kompetens, tillgång på utbildning, och god IT-support). Vidare är det önskvärt att utföra analyser som mäter den kombinerade effekten av olika mått på arbetsrelaterad stress mäts i relation till hälsa. Forskning som syftar till att utvärdera implementeringen av preventiva insatser för att förbättra den digitala arbetsmiljön i relation till hälsa är också önskvärt, liksom studier som utvärderar nyintroducerade potentiella IKT-relaterade krav i den moderna digitala arbetsmiljön, så som IKT-relaterade krav kopplat till nya digitala kommunikationssätt, samt assistans i arbetet från robotic process automation och artificiell intelligens.
63
Acknowledgements
I’m saving the dessert for last. From my point of view, my years as a doctoral student have really been characterised by different kinds of development, both in terms of becoming a researcher and in terms of personal development. Since I started in the autumn of 2014, I have had two children, bought my very first apartment, and later a terraced house, not forgetting my very first car, a dark blue Ford C Max. Becoming a ‘Svensson’ was not part of my plans back in 2014, but hey, things might change over time. Now I am starting to think about prospective regression analyses… so I guess it is time to get back to research- related talk.
Many people have supported and encouraged me during this trip (also known as my PhD studies), and in this small section of the thesis I have the opportunity to express my gratitude to all those who have contributed to this PhD project in one way or another. First and foremost, I would like to thank my head supervisor, Eleonor Fransson—firstly, for choosing me from all the candidates, and foremost for your research knowledge, rational thinking, deep engagement in this project and encouragement to think independently. I would also like to thank my other two supervisors, Maria Nordin and Anders Broström, for believing in my capacity, and for your solid knowledge in your research areas, including compassion for social support (MN) and the critical incident technique (AB). Additionally, a big thank-you to all the healthcare managers who participated in Paper IV and shared experiences of your digital work environment. I would also like to thank the former manager, Bengt Fridlund, and current manager, Jan Mårtensson, at the research school. I appreciate your argument that subjective research matters also count. A thank- you to all the nice, helpful research coordinators at the reserach school throughout the years: Kajsa Linnarsson, Karolina Broberg and, not least, Minna Ryan Eriksson.
Social support is important, and I am really happy that I had the opportunity to share an office with you, Sabina Kapetanovic and you, Elin Ekström. I miss those days, and I hope that we will keep in contact in the future despite the geographical distance. I am also happy to have spent time with all my other lovely colleagues at the research school, such as Louise Baek-Larsen, Frida
64
Lygnegård, Birgitta Ander, and the rest of you guys. Additionally, I would like to thank friends and neighbours outside work, not least the ‘Toppsnopp- folkhälsa-2013’ gang (you know who you are). Furthermore, I would like to share my gratitude to Åsa Cajander, for believing in me, and for allowing me to be part of the HTO-group at Uppsala University during my last year as a PhD student. Swedish television (SVT) should also have a thank-you, for giving me my four minutes in the limelight, which has contributed to a real increase in media attention to my research.
Last but not least, I want to express my huge gratitude to my family and extended family—to my parents, Kekke Stadin and Gunnar Levén, for my ‘academic genes’ and for their deep encouragement to me in my PhD studies—to Karolina, Evelina and Andrietta Stadin, for just being my smart, funny, supportive and beloved sisters, who probably know me better than anyone—to my mother- and father-in-law, Arnette and Magnus Ramstedt, for helping us out with the children in times of work-family conflict. Finally, my deep gratitude to the love of my life, Anton Ramstedt, for his love, encouragement and patience with my ups and downs during my PhD studies, and to the sunshine in my life, my children Agnes and Charles Ramstedt Stadin, who remind me what is most important in life.
65
References
1. Chesley N. Information and communication technology use, work intensification and employee strain and distress. Work Employment and Society. 2014;28(4):589-610.
2. Addas S, Pinsonneault A. The many faces of information technology interruptions: a taxonomy and preliminary investigation of their performance effects. Information Systems Journal. 2015;25(3):231-73. 3. Cardona M, Kretschmer T, Strobel T. ICT and productivity: conclusions from the empirical literature. Information Economics and Policy. 2013;25(3):109-25.
4. Ragu-Nathan TS, Tarafdar M, Ragu-Nathan BS, Tu Q. The consequences of technostress for end users in organizations: Conceptual development and validation. Information Systems Research.
2008;19(4):417-33.
5. Swedish Work Environment Authority. Digital arbetsmiljö (In Swedish) 2015a [Available from:
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/digital_arbetsmil jo-rap-2015-17.pdf.
6. Sandblad B, Gulliksen J, Lantz A, Walldius Å, Åberg C. Digitaliseringen och arbetsmiljön (In Swedish). Lund: Studentlitteratur AB; 2018. 288 p.
7. Karasek R, Theorell T. Healthy work: stress productivity and the reconstruction of working life. New York: Basic Books; 1992.
8. Baillargeon J. Characteristics of the healthy worker effect. Occupational medicine (Philadelphia, Pa). 2001;16(2):359-66.
9. Swedish Work Environment Authority. The Work Enviroment 2015 Stockholm2015b [Available from:
https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljon- 2015/arbetsmiljostatistik-arbetsmiljon-2015-rapport-2016-2.pdf. 10. World Health Organization. WHO healthy workplace framework and model: background and supporting literature and practice 2010 [2020-01-15]. Available from:
https://www.who.int/occupational_health/healthy_workplace_framework.pdf 11. The Internet Foundation in Sweden. The Swedes and the Internet 2019 [Available from:
https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2019/10/svenskarna-och- internet-2019-a4.pdf.
12. Tekniska museet. Datorhistoria (In Swedish) 2020 [2020-01- 02]. Available from: https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-
66
13. Internetmuseum. 1989 World wide web skapas – nu kan internet bli en publiksuccé (In Swedish) 2020 [2020-01-02]. Available from: https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/www/.
14. Internetmuseum. 1994 Carl Bildt och Bill Clinton skriver historia med sitt mejlande (in Swedish) 2020 [2020-01-02]. Available from: https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/bildt-och-clinton-mejlar/.
15. Aborg C, Billing A. Health effects of 'the paperless office' - evaluations of the introduction of electronic document handling systems. Behaviour and Information Technology. 2003;22(6):389-96.
16. The Internet Foundation in Sweden. Swedes and the Internet 2017 Internet2017 [Available from:
https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2017.pdf.
17. Tekniska museet. Mobiltelefonen (In Swedish) 2020 [2020- 01-02]. Available from: https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/100- innovationer/mobiltelefonen/.
18. Allvin M. New rules of work: exploring the boundaryless job. In: Näswall K, Hellgren J, Sverke M, editors. The individual in the changing working life 1st ed. New York: Cambridge University Press; 2008. p. 19-45. 19. Bawden D, Holtham C, Courtney N. Perspectives on
information overload. Aslib Proceedings. 1999;51(8):249-55.
20. Eppler MJ, Mengis J. The concept of information overload: A review of literature from organization science, accounting, marketing, MIS, and related disciplines. Information Society. 2004;20(5):325-44.
21. Meyer JA. Information overload in marketing management. Marketing Intelligence & Planning. 1998;16(3):200-9.
22. Forsell A, Ivarsson W, A. Administrationssamhället (In Swedish). Lund: Studentlitteratur; 2014.
23. Bawden D. Information and digital literacies: a review of concepts. Journal of Documentation. 2001;57(2):218-59.
24. Day A, Paquet S, Scott N, Hambley L. Perceived information and communication technology (ICT) demands on employee outcomes: the moderating effect of organizational ICT support. Journal of Occupational Health Psychology. 2012;17(4):473-91.
25. Derks D, Bakker AB, Peters P, van Wingerden P. Work- related smartphone use, work-family conflict and family role performance: the role of segmentation preference. Human Relations. 2016;69(5):1045-68. 26. Dettmers J, Bamberg E, Seffzek K. Characteristics of
extended availability for work: the role of demands and resources. International Journal of Stress Management. 2016;23(3):276-97. 27. Beckers DGJ, Kompier MAJ, Kecklund G, Härmä M. Worktime control: theoretical conceptualization, current empirical knowledge, and research agenda. Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. 2012;38(4):291-7.
67
28. Bergman A, Gardiner J. Employee availability for work and family: three Swedish case studies. Employee Relations. 2007;29(4):400-14. 29. Barber LK, Jenkins JS. Creating technological boundaries to protect bedtime: examining work–home boundary management,
psychological detachment and sleep. Stress and Health. 2014;30(3):259-64. 30. Derks D, van Mierlo H, Schmitz EB. A diary study on work- related smartphone use, psychological detachment and exhaustion:
examining the role of the perceived segmentation norm. Journal of Occupational Health Psychology. 2014;19(1):74-84.
31. Nijp HH, Beckers DGJ, van de Voorde K, Geurts SAE, Kompier MAJ. Effects of new ways of working on work hours and work location, health and job-related outcomes. Chronobiology International. 2016;33(6):604-18.
32. Geurts SAE, Sonnentag S. Recovery as an explanatory mechanism in the relation between acute stress reactions and chronic health impairment. Scandinavian Journal of Work Environment & Health.
2006;32(6):482-92.
33. ISO. User Experince ISO 9241-210 2018 [2020-03-04]. Available from: https://www.iso.org/obp/ui/#iso:std:iso:9241:-210:ed- 2:v1:en.
34. Basri NH, Noor NLM, Adnan WAW, Saman FM, Baharin AHA, editors. Conceptualizing and understanding user experience. Proceedings - 2016 4th International Conference on User Science and Engineering, i-USEr 2016; 2017.
35. ISO. Usability ISO 9241-11 2018 [2020-03-09]. Available from: https://www.iso.org/obp/ui/#iso:std:iso:9241:-11:ed-2:v1:en.
36. Internet encyklopedia of phlipsophy. Hippocrates (c. 450—c. 380 B.C.E.) 2020 [2020-01-15]. Available from:
https://www.iep.utm.edu/hippocra/.
37. World Health Organization. Constitution of the World Health Organization 1946 [2020-01-15]. Available from:
https://www.who.int/about/who-we-are/constitution.
38. World Health Organization. Sundsvall Statement on Supportive Environments for Health 1991 [2020-03-16]. Available from: https://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/sundsvall/en/. 39. Eriksson K. Vårdvetenskap - Vetenskapen om vårdandet, Om det tidlösa i tiden (In Swedish). Stockholm: Liber AB; 2018.
40. Madsen IE, Nyberg ST, Magnusson Hanson LL, Ferrie JE, Ahola K, Alfredsson L, et al. Job strain as a risk factor for clinical
depression: systematic review and meta-analysis with additional individual participant data. Psychological medicine. 2017:1-15.
41. Harvey SB, Modini M, Joyce S, Milligan-Saville JS, Tan L, Mykletun A, et al. Can work make you mentally ill? A systematic meta-
68
review of work-related risk factors for common mental health problems. Occupational and Environmental Medicine. 2017.
42. Bakker AB, Demerouti E. The Job Demands-Resources model: state of the art. Journal of Managerial Psychology. 2007;22(3):309- 28.
43. Siegrist J, Klein D, Voigt KH. Linking sociological with physiological data: the model of effort-reward imbalance at work. Acta Physiologica Scandinavica. 1997;161:112-6.
44. Theorell T, Hammarström A, Aronsson G, Träskman Bendz L, Grape T, Hogstedt C, et al. A systematic review including meta-analysis of work environment and depressive symptoms. BMC Public Health. 2015;15(1).
45. Hermansson J, Bøggild H, Hallqvist J, Karlsson B, Knutsson A, Nilsson T, et al. Interaction between shift work and established coronary risk factors. International Journal of Occupational and Environmental Medicine. 2019;10(2):57-65.
46. Borgmann LS, Rattay P, Lampert T. Health-related
consequences of work-family conflict from a European perspective: results of a scoping review. Frontiers in Public Health. 2019;7(JUL).
47. Stenfors CUD, Hanson LM, Oxenstierna G, Theorell T, Nilsson LG. Psychosocial working conditions and cognitive complaints among Swedish employees. Plos One. 2013;8(4).
48. Swedish Work Environment Authority. Kvinnors och mäns arbetsvillkor – Betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall (In Swedish)
Stockholm2016 [Available from:
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallning ar/kvinnors-och-mans-arbetsvillkor-kunskapssammanstallning-rap-2016- 2.pdf.
49. Mackenbach JP, Stirbu I, Roskam AJR, Schaap MM, Menvielle G, Leinsalu M, et al. Socioeconomic inequalities in health in 22 European countries. New England Journal of Medicine. 2008;358(23):2468- 81.
50. Marmot M. The status syndrome: how social standing affects our health and longevity. New York: Owl Books; 2004.
51. Hoven H, Siegrist J. Work characteristics, socioeconomic position and health: a systematic review of mediation and moderation effects in prospective studies. Occupational and Environmental Medicine.
2013;70(9):663-9.
52. Toivanen S. Exploring the interplay between work stress and socioeconomic position in relation to common health complaints: the role of interaction. American Journal of Industrial Medicine. 2011;54(10):780-90.
69
53. Härmä M, Vahtera J, Kompier MAJ. Work-related stress and health: risks, mechanisms and countermeasures. Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. 2006;32(6):413-9.
54. Swedish Social Insurance Agency. Social Insurance Report 2016:7 2016 [Available from:
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/a2001891-5c47-4b8a- b47b64dfbbd48555/socialforsakringsrapport_2016_07.pdf?MOD=AJPERES 55. Hassard J, Teoh KRH, Visockaite G, Dewe P, Cox T. The cost of work-related stress to society: A systematic review. Journal of Occupational Health Psychology. 2018;23(1):1-17.
56. Gardell B. Scandinavian research on stress in working life. International Journal of Health Services. 1982;12(1):31-41.
57. Trudel X, Brisson C, Milot A, Masse B, Vezina M. Adverse psychosocial work factors, blood pressure and hypertension incidence: repeated exposure in a 5-year prospective cohort study. Journal of Epidemiology and Community Health. 2016;70(4):402-8.
58. Fransson EI, Stadin M, Nordin M, Malm D, Knutsson A, Alfredsson L, et al. The association between job strain and atrial fibrillation: results from the Swedish WOLF study. BioMed Research International. 2015.
59. Fishta A, Backe EM. Psychosocial stress at work and cardiovascular diseases: an overview of systematic reviews. International Archives of Occupational and Environmental Health. 2015;88(8):997-1014.