Sjukfrånvaro är ett komplext problem med många konsekvenser för både individen och välfärden, relaterat till mänskligt lidande såväl som till nationella ekonomiska aspekter. Sjukfrånvaron har ökat både i Sverige och i andra länder och vi behöver mer kunskap om vad som främjar återgång till arbete bland sjukskrivna personer. Tidigare studier om sjukfrånvaro har mestadels fokuserat på riskfaktorer för sjukskrivning såsom kön, sjukdom, arbetstillfredsställelse, motivation, psykisk och fysisk arbetsmiljö, försäkringssystemets och arbetsmarknadens utformning etc. Faktorer som påverkar den sjukskrivne att återvända till arbete är inte studerade i samma utsträckning. En aspekt som kan ha betydelse för detta är hur professionella personer bemöter den sjukskrivne.
Syftet var att identifiera och analysera sjukskrivna personers upplevelser av positivt bemötande från professionella inom hälso- och sjukvård, företagshälsovård och försäkringskassa. Syftet var vidare att analysera om upplevelser av positivt bemötande kan vara relaterat till kön, ålder, civilstånd, födelseland, utbildningsnivå, hel– eller deltidssjukskrivning, självskattad hälsa, depression under det senaste året samt orsak till sjukskrivning. Ett ytterligare syfte var att få kunskap om sjukskrivna personer upplevt sig blivit mer eller mindre positivt bemötta beroende på vilken grupp av professionella man träffat.
I avhandlingen ingår fem olika studier som baserats på data från fyra olika datainsamlingar. Två av dessa (delstudie I och II) är intervjustudier och två är enkätstudier (delstudie III och IV). Den sista (delstudie V) är en mer teoretisk studie där sociala emotioner och empowerment diskuteras i kontexten sjukskrivning, samt i hur man som sjukskriven upplever att man blivit bemött och dess relation till återgång till arbete.
I avhandlingen har data således samlats in via både intervjuer och enkäter. Materialet har analyserats genom kvalitativa och kvantitativa metoder. Inledningsvis användes data från fokusgrupp intervjuer med personer med erfarenhet av långtidssjukskrivning, där man frågat om faktorer som kan påverka återgång till arbete. Materialet analyserades på ett explorativt och beskrivande sätt. Resultaten låg till grund för mer riktade och detaljerade individuella intervjuer om sjukskriva personers upplevelser av bemötande från professionella. Intervjudata analyserades på ett induktivt och beskrivande
sätt. I en tredje delstudie analyserades svar på fyra frågor om upplevelser av bemötande från professionella i en enkät om hälsa, arbete, och sjukfrånvaro som skickades till sjukskrivna personer. De fyra frågorna analyserades genom att använda logistisk regressions analys. Upplevelser av positivt bemötande analyserades i relation till kön, ålder, födelseland och utbildningsnivå. Resultaten från denna enkät samt från de två intervjustudierna användes för att konstruera en mer detaljerad enkät om bemötande. Enkäten innehöll mer riktade frågor om sjuskrivna personers upplevelser av bemötande från professionella, vad detta bemötande väckt för känslor samt om bemötande kan påverka återgång till arbete. Den skickades ut till långtidssjukskrivna personer. Materialet analyserades genom att använda faktoranalys för att gruppera olika faktorer av positivt bemötande samt multipel regressions analys för att analysera upplevelse av bemötande relaterat till kön, ålder, civilstånd, födelseland, utbildningsnivå, hel– eller deltidssjukskrivning, självskattad hälsa, depression under de senaste åren samt orsak till sjukskrivning.
I delstudie I framkom att sjukskrivna personer nämner bemötande från professionella som en faktor som kan påverka återgång till arbete, trots att intervjupersonerna inte tillfrågades om sådana möten. Delstudie II gav mer detaljerad kunskap om olika aspekter av bemötande. Delstudie III visade att deltagarna ansåg sig ha blivit mest positivt bemötta av professionella inom hälso– och sjukvård, följt av försäkringskassa och företagshälsovård. Generellt hade kvinnor, äldre, svensk födda och personer med högre utbildning skattat bemötandet som mer positivt jämfört med män, yngre, utlandsfödda och personer med lägre utbildning. Delstudie IV gav mer detaljerad kunskap om olika aspekter av bemötande, samt visade på vissa skillnader i upplevelse av bemötande och demografiska faktorer. Studien påvisade även att det fanns vissa skillnader i hur sjukskrivna personer skattat bemötandet i relation till professionella inom hälso- och sjukvården respektive försäkringskassan. I delstudie V görs reflektioner till olika teorier inom sociala emotioner. Kopplingar mellan empowerment, bemötande och sjukskrivning och återgång till arbete lyfts fram och diskuteras.
Resultaten visar att positivt bemötande från professionella har många olika dimensioner, och att möten mellan sjukskrivna personer och professionella är en komplex process. Att t.ex. ha blivit respekterad och stöttad av professionella framkom som betydelsefullt. Fynden är av central betydelse för att få en ökad förståelse av hur bemötandet från professionella kan påverka
sjukskrivningsprocessen och återgång i arbete för sjukskrivna personer. Kunskapen kan vara värdefull för att utveckla de strategier, färdigheter och attityder som krävs av både professionella rehabiliteringsaktörer och sjukskrivna personer för att påverka klienter att bemästra sin omgivning och därigenom främja deras återgång i arbete. Ökad kunskap kring detta kan ligga till grund för preventiva åtgärder t ex i form av utbildningsinsatser till professionella, och därigenom en förbättrad arbetssituation för dessa och som tidigare nämnts, främja återgång i arbete för sjukskrivna personer.
ACKNOWLEDGEMENTS
I wish to express my gratitude to everyone who helped and supported me during the work underlying this thesis. In particular, I want to express my sincere thanks to the following people:
The interviewees and the questionnaire participants for generously allowing us to study their experiences of interactions with professionals.
My main supervisor, professor Kristina Alexanderson, for continuous support, as well as creative and constructive criticism. Thank you for your never- ending enthusiasm and for convincing me to always do the best I can.
Professor Tommy Svensson, my second supervisor, for inspiring support especially during the design and analysis of the interview study. Thank you for being the calmer and encouraging co-author I needed.
My co-authors, Elsy Söderberg, Karin Borg, Marianne Upmark, and Anders Person. Elsy, for very valuable discussions and fine teamwork. Karin, without you, the figures and values included in this thesis would not be comprehensible. Marianne, for exchange of ideas during the final phase of the last manuscript. Anders, for great help with statistics.
Ph.D. Ulla Gerner, Ph.D. Carl Edvard Rudebeck, Senior Lecturer Gunnel Östlund, Professor Karin Ringsberg, Professor Ingemar Åkerlind, Ph.D. Barbro Gustafsson, Docent Gunilla Krantz, and co-workers at the Section of Personal Injury Prevention, Stockholm, for helpful comments on my papers and at seminars.
Patricia Ödman for professional work with language revisions.
Kajsa Rothman for directing me through the bureaucracy of the university. All co-workers at the Division of Social Medicine and Public Health for fruitful discussions during coffee breaks. Particular thanks to Peter Garvin for being the person who plops out nice comments when you least expected them, but needed them most.
My mother-in-law, Gunborg, for being so understanding when days were tough, for valuable tips about every day living, and for just spoiling the three of us.
Helmut, my father-in-law for showing interest in my research and for giving me advice about how to handle my role as a doctoral candidate.
My mother, Laila. Without knowing it, you helped me to finish this thesis simply by not expecting great things from my research, especially during periods when I was under a lot of pressure.
My father Arne. Thank you for always reminding me of the other reality going on outside the academic world, and for great times with our four-footed friends. My extra mother Berit, for being a good listener, and for always trying to find solutions on small and great problems.
Urban, my brother, for never pretending you knew what I did at work.
All my gorgeous friends, relatives, and neighbours– thank you for the joy you bring!
My beloved husband, Erik. You always support me and have the ability to turn my burst of fury into more rewarding thoughts and actions. I am grateful to you for your love and for all that we share together.
My precious son Oskar. You are my never ending source of strength and love. Finally, thanks to my dog Loke for long, muddy and relaxing walks far away from the world of research.
Financial support was provided by the Swedish Council for Working Life and Social Research and the Swedish National Social Insurance Board.
Ulrika Müssener Linköping 2007
REFERENCES
1. Marklund S, ed. Worklife and Health in Sweden 2000. Stockholm: National Institute for Working Life; 2001.
2. Brage S, Nygård J, Tellnes G. Langtidssykmeldinger i Norge 1989-94 (Long- term sick listed in Norway 1989-94) (In Norwegian). Oslo: Seksjon for
trygdemedisin; 1998. Report No.: 98:3.
3. Prins R, De Graaf A. Comparison of sickness absence in Belgian, German, and Dutch firms. British Journal of Industrial Medicine 1986(43): 529-36.
4. Alexanderson A, Norlund A. Sickness absence - causes, consequences, and physicians´ sickness certification practice. A systematic literature review by the Swedish Council on Technology Assessment in Health Care. Scand J Public Health 2004; 32(Supplement 63): 1-263.
5. Persson G, Danielsson M, Rosén M, et al. Health in Sweden - The National Public Health Report 2005. Scand J Public Health 2006; 34(Supplement 67): 1- 265.
6. Hansson T, Jensen I. Sickness absence due to back and neck disorders. In: Alexanderson A, Norlund A, eds Sickness absence - causes, consequences, and physicians´ sickness certification practice. A systematic literature review by the Swedish Council on Technology Assessment in Health Care: Scandinavian Journal of Public Health; 2004: 109-151.
7. Hensing G, Wahlström R. Sickness absence and psychiatric disorders. In: Alexanderson A, Norlund A, eds Sickness absence - causes, consequences, and physicians´ sickness certification practice. A systematic literature review by the Swedish Council on Technology Assessment in Health Care: Scandinavian Journal of Public Health; 2004: 182-206.
8. Perk J, Alexanderson A. Sick leave due to coronary artery disease or stroke. In: Alexanderson A, Norlund A, eds Sickness absence - causes, consequences, and physicians´ sickness certification practice. A systematic literature review by the Swedish Council on Technology Assessment in Health Care: Scandinavian Journal of Public Health; 2004: 182-206.
9. Leijon M, Hensing G, Alexanderson K. Gender trends in sick-listing with musculoskeletal symptoms in a Swedish county during a period of rapid increase in sickness absence. Scandinavian Journal of Social Medicine 1998; 26(3): 204-213.
10. Borg K, Hensing G, Alexanderson K. Predictive factors for disability pension. An 11-year follow-up of young persons on sick leave due to neck, shoulder, or back diagnoses. Scandinavian Journal of Public Health 2001; 29(2): 104-112.
11. Bäckström I. Att skilja agnarna från vetet. Om arbetsrehabilitering av långvarigt sjukskrivna kvinnor och män. (To sift the wheat from the chaff. On work-oriented rehabilitation of people on long-term sick-leave). (In Swedish) [Ph.D. thesis]. Umeå: Umeå universitet; 1997.
12. Edlund C. Långtidssjukskrivna och deras medaktörer - en studie om
sjukskrivning och rehabilitering (People on long-term sick leave and their collaborators - a study on sick leave and rehabilitation) (in Swedish) [Ph.D. thesis]. Umeå: Umeå Universitet; 2001.
13. Englund L, Tibblin G, Svärdsudd K. Effects on physicians´ sick-listing practice of an administrative reform narrowing sick-listing benefits. Scandinavian Journal of Primary Health Care 2000; 18: 215-19.
14. RFV. Att förhindra och förkorta sjukfrånvaro - erfarenheter från fyra länder (To prevent and decrease sickness absence - experiences from four countries) (In Swedish). Stockholm; 2003. Report No.: 2003:16.
15. SOU. Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (An agenda for better health in worklife) (In Swedish). Stockholm: Socialdepartementet; 2002. Report No.: 2002:2.
16. SCB. Undersökning om hälsa, arbetsförhållanden, livssituation och sjukskrivning. Stockholm: RFV; 2002.
17. Socialdepartementet. Den svenska sjukan II - regelverk och
försäkringsmedicinska bedömningar i åtta länder (The Swedish disease - sickness absence in eight countries) (In Swedish). Stockholm: Studier av offentlig ekonomi, RFV och Socialdepartementet; 2003. Report No.: Ds 2003:63.
18. SOU. Sjukskrivning - orsaker, konsekvenser och praxis. En systematisk litteraturöverblick (Sick listening - reasons, consequences, and praxis. A systematic literary survey) (In Swedish). Stockholm: Socialdepartementet; 2003. Report No.: 2003:167.
19. Söderberg E. Sickness benefits and measures promoting return to work [Ph.D. thesis]. Linköping: Linköping University; 2005.
20. Alexanderson K. Sickness absence; a review of performed studies with focus on levels of exposures and theories utilized. Scandinavian Journal of Social Medicine 1998; 26(4): 241-249.
21. Söderberg E, Alexandersson K. Sickness certification practices of
physicians: a review of the literature. Scandinavian Journal of Public Health 2003; 31: 460-474.
22. Hensing G, Alexanderson K, Timpka T. Dilemmas in the daily work of social insurance officers. Scandinavian Journal of Social Welfare 1997; 6: 301-309. 23. Ekberg K. An epidemiologic approach to disorders in the neck and shoulders [Ph.D. thesis]. Linköping: Linköping University; 1994.
24. Ockander M, Timpka T. Women´s experience of long term sickness absence: implications for rehabilitation practice and theory. Scandinavian Journal of Public Health 2002(31): 143-148.
25. Edén L, Brokhöj T, Ejlertsson G, Leden I, Nordbeck B. Is disability pension related to quality of life? Scandinavian Journal of Social Welfare 1998; 7(4): 300-9. 26. Löfgren A. Läkares arbete med sjukskrivning - problem och önskemål inom olika kliniska verksamheter (In Swedish). Stockholm: Institutionen för klinisk
neurovetenskap; 2006.
27. Järvholm B, Olofsson Cr. Försäkringsmedicin (Insurance medicine) (In Swedish). Lund: Studentlitteratur; 2006.
28. Medin J, Alexandersson A. Begreppen hälsa och hälsofrämjande - en litteraturstudie (The concept health and health promotion - a literature review) (In Swedish). Lund: Studentlitteratur; 2000.
29. Boorse C. On the distinction between disease and illness. In: Caplan A, Engelhardt H, McCartney J, eds Concepts of health and disease;
interdisciplinary perspectives. Massachusetts: Addison-Wesley Publishing Company; 1981.
30. Pörn I. An equilibrium model of health. In: Nordenfelt L, Lindahl B, eds Health, disease and causal explanation in medicine. Dordrecht: Reidel Publishing Company; 1984.
31. Nordenfelt L. On the Nature of Health. Dordrecht: Reidel Publishing Company; 1987.
32. Twaddle A, Nordelfelt L. Disease, illness and sickness: three central concepts in the theory of health. A dialoge between Andrew Twaddle and Lennart Nordenfelt. Linköping: Linköpings universitet; 1993.
33. Antonovsky A. The salutogenic model as a theory to guide health promotion. Health Promotion International 1996; 11(1): 11-18.
34. Antonovsky A. Hälsans mysterium. (In Swedish). Köping: Natur och Kultur; 1991.
35. Antonovsky A. Health, stress and coping. San Fransisco: Jossey-Bass; 1979. 36. Yuill C, McMillan I. Work. In: Jones D, Blair S, Hartery T, Jones R, eds Sociology and Occupational Therapy - an integrated approach. London: Churchill Livingstone; 1998.
37. Jahoda M. Employment and unemployment. Cambridge: University Press; 1982.
38. Nordenmark M. Unemployment, employment commitment and well-being. Umeå: Umeå University; 1999.
39. Waddell G, Burton K. Is Work Good for Your Health and Well-being?: Stationery Office 2006; 2006.
40. Kielhofner G. A model of human occupation. Lippincott: William & Wilkins; 2002.
41. Holland-Elliot K. What about the workers? London: The Royal Society of Medicine Press; 2004.
42. Millert P, Sandberg KW. Time for change: Can empowerment be a solution to meet the perils of modern day working life? Work: A Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation 2005; 24: 291-295.
43. Buys N, Rennie J. Developing relationships between vocational
rehabilitation agencies and employers. Rehabilitation Counseling Bulletin 2001; 44(2): 95-103.
44. Lierop B, Nijhuis F. Assessment, education and placement: an integrated approach to vocational rehabilitation. International Journal of Rehabilitational Research 2000; 23: 261-269.
45. Friesen M, Yassi A, Cooper J. Return to work: The importance of human interactions and organization structures. Work: A Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation 2001; 17(1): 11-22.
46. Alexanderson K. Sickness absence in a Swedish county, with reference to gender, occupation, pregnancy and parenthood.: Diss., Dept. Community Health, Linköping University; 1995.
47. Nachemson A, Jonsson E, eds. Neck and Back Pain. The Scientific Evidence of Causes, Diagnoses, and Treatment. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins; 2000.
48. Keough J, Fisher T. Occupational-psychosocial perceptions influencing return to work and functional performance of injured workers. Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation 2001; 16(2): 101-110.
49. Krause N, Dasinger L, Neuhauser F. Modified work and return to work: A review of the literature. Journal of Occupational Rehabilitation 1998; 8(2): 113-139. 50. SOU. Rehabilitering till arbete - en reform med individen i centrum.
(Rehabilitation for return to work, a reform focusing on the individual). (In Swedish). Stockholm: Socialdepartementet; 2000. Report No.: 2000:78.
51. Ejlertsson G, Leden I, Berglund P, Hansson T. Short-term and long-term effects of an outpatient rehabilitation program for patients with
52. Lindh M, Lurie M, Sanne H. A randomized prospective study of vocational outcome in rehabilitation of patients with non-specific
musculoskeletal pain: A multidisciplinary approach to patients identified after 90 days of sick-leave. Scandinavian Journal of Rehabilitation Medicine 1997(29): 103-112.
53. Ahlgren C, Hammarström A. Has the increased focus on vocational rehabilitation led to an increase in young employees´ return to work after work-related disorders? Scand Journal of Public Health 1999; 27: 220-227. 54. Goodman G, Browning M, Campbell S, Hudak H. Evaluation of an occupational rehabilitation program. Work: A Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation 2005; 24: 33-40.
55. Marklund S. Risk & frisk faktorer - sjukskrivning och rehabilitering i Sverige (Sickness absenteeism and vocational rehabilitation in Sweden) (In Swedish). Stockholm: Riksförsäkringsverket; 1997.
56. Jensen I, Bergström G, Bodin L, Ljungquist T, Nygren Å. Effekter av rehabilitering efter sju år. Utvärdering av två rehabiliteringsprogram i Sverige (In Swedish). Läkartidningen 2006(23): 1829-39.
57. Hansen A, Edlund C, Bränholm I-B. Significant resources needed for return to work after sick leave. Work: A Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation 2005; 25: 231-240.
58. Whitaker S. The management of sickness absence. Occupational and Environmental Medicine 2001; 58(6): 420-424.
59. Göransson S, Aronsson G, Melin B. Vilja och villkor för återgång till arbete - en studie av långtidssjukskrivnas situation (Will and condition for return to work - a study of long-term sick-listed persons´ situation. Stockholm: Arbetslivsinstitutet; 2002. Report No.: 2002:5.
60. Sjöberg I, Grahn B, Gard G, Hellström H. Multidiciplinär
teamrehabilitering vid muskuloskeletala besvär. En kvalitativ studie ur patientperspektiv. (Multidiciplinary rehabilitation and musculoskeletal disorders). A qualitative study from a patient perspectiv. (In Swedish). Socialmedicinsk tidskrift 2003; Häfte 4: 362-378.
61. Popay J, Williams G. Public health research and lay knowledge. Social Science & Medicine 1996; 42(5): 759-768.
62. Williams S, Calnan M. Modern medicine, lay perspectives, and experiences. London: ULC Press; 1996.
63. Östlund G, Alexanderson K, Cedersund E, Hensing G. ʺIt was really nice to have someoneʺ: Lay people with musculoskeletal disorders request
supportive relationships in rehabilitation. Scandinavian Journal of Public Health 2001; 29(4): 285-291.
64. Svensson T, Karlsson A, Nordqvist C, Alexanderson K. Shame-inducing encounters - negative emotional aspects of sick-absenteesʹ interactions with rehabilitation professionals. Journal of Occupational Rehabilitation 2003; 13(3): 183-195.
65. Östlund G, Borg K, Wide P, Hensing G, Alexanderson A. Clients´ perceptions of contact with professionals within health care and social insurance offices. Scandinavian Journal of Public Health 2003(31): 275-282.
66. Alexanderson A, Hensing G, Borg K, et al. Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor - en 12 års uppföljning (Sickness absence, health and life conditions - a 12-year follow- up) (In Swedish). Linköping: Socialmedicin och folkhälsovetenskap, IHM, Hälsouniversitetet; 2000.
67. May T. Social research. Buckingham: Open University Press; 1997. 68. Patton M. Qualitative research and evaluation methods, 3 edn. Thousand Oaks: Sage Publications; 1990.
69. Graneheim U, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing
research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 2004; 24: 105-112.
70. Krause N, Frank J, Dasinger L. Determinants of duration of disability and return-to-work after work-related injury and illness: Challenges for future research. American Journal of Industrial Medicine 2001; 40: 464-484.
71. Krueger R, King J. The Focus Group Kit. London: SAGE Publications; 1998. 72. Nordqvist C, Holmqvist C, Cedersund E, Alexanderson K. Att komma igen (Back to work when sick listed) (In Swedish). Socialmedicinsk tidskrift 1999(4): 347-356.
73. Klanghed U, Svensson T, Alexanderson A. Positive encounters with rehabilitation professionals reported by persons with experience of sickness absence. Work: A Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation 2004; 22(3): 247-254.
74. Müssener U, Söderberg E, Svensson T, Alexanderson A. Encouraging encounters: sick-listed persons´ experiences of interactions with rehabilitation professionals. Accepted in Social Work in Health Care 2006.
75. Svensson T, Müssener U, Alexanderson A. Pride, empowerment and return to work: On the significance of positive social emotions in the
rehabilitation of sickness absentees. Work: A Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation 2006; 27(1): 57-65.
76. Kenny D. Determinants of Patient Satisfaction With the Medical Consultation. Psychology and Health 1995; 10: 427-437.
77. Blanchard C, Labrecque M, Ruckdeschel J, Blanchard E. Physician behaviours, patient perceptions, and patient characteristics as predictors of satisfaction of hospitalized adult cancer patients. Cancer 1990; 65: 186-192. 78. Cottrell C, Brew J, Waller S. Perceptions and needs of patients with migraine. Journal of Family Practice 2002; 51(2): 142-147.
79. Blasi Z, Harkness E, Ernst E, Georgiou A, Kleijnen J. Influence of context effects on health outcomes: a systematic review. The Lancet 2001; 357(March 10): 757-761.
80. Roberts C, Aruguete M. Task and socioemotional behaviours of
physicians: a test of reciprocity and social interaction theories in the analogue physicians-patient encounters. Social Science & Medicine 2000; 50: 309-315. 81. Borkan J, Reis S, Hermoni D, Biderman A. Talking about the pain: a patient-centred study of low back pain in primary care. Social Science & Medicine 1995; 40(7): 977-88.
82. Luban-Plozza B. Empowerment techniques: from doctor-centred (Balint approach) to patient-centred discussion groups. Patient Education and Counseling 1995; 26: 257-63.
83. Haugli L, Strand E, Finset A. How do patients with rheumatic disease experience their relationship with their doctors? A qualitative study of experiences of stress and support in the doctor-patient relationship. Patient Education and Counseling 2004; 52(2): 164-174.
84. Jackson J, Chamberlin J, Kroenke K. Predictors for patient satisfaction. Social Science & Medicine 2001; 52: 609-620.
85. Gustavsson B, Tibbling L, Theorell T. Do physicians care about patients with dysphagia? A study on confirming communications. Family Practice 1992; 9(2): 203-209.
86. Lövgren G, Engström B, Norberg A. Patients´ Narratives Concerning Good and Bad Caring. Scandinavian Journal of Caring Sciences 1996; 10: 151-156. 87. Ahlgren C, Hammarström A. Back to work? Gendered experiences of rehabilitation. Scand J Public Health 2000; 28: 88-94.